Arbetsgivarverkets årsmöte fattade beslut om de statliga arbetsgivarnas inriktning för avtalsrörelsen 2025

Det var Arbetsgivarkollegiet (Arbetsgivarverkets årsmöte) som den 13 november fattade beslutet. Inriktningen lägger nu grunden för den fortsatta medlemsdiskussionen om Arbetsgivarverkets yrkanden i den kommande avtalsrörelsen.

Förhandlingarna inom statlig sektor inleds när Arbetsgivarverket växlar yrkanden med de fackliga organisationerna på försommaren. Målsättningen är att nya avtal ska tecknas med organisationerna OFR/S,P,O och Seko innan deras avtal löper ut den 30 september. I förhandlingarna med Saco-S gäller sedan tidigare ett tillsvidareavtal, men även med Saco-S kommer förhandlingar om eventuella ändringar i avtalet genomföras.

Arbetsgivarverket ska i förhandlingarna inom den statliga sektorn förhålla sig till det så kallade märket som den internationellt konkurrensutsatta sektorn förhandlar fram under tidig vår. Redan under december 2024 växlar organisationerna på den sektorn sina yrkanden med varandra.

– En av förutsättningarna för avtalsförhandlingarna inom statlig sektor är att staten inte ska vara löneledande över tid, därför förhandlar vi efter det att parterna inom industrin etablerat sitt märke, säger Andreas Nyström, Arbetsgivarverkets förhandlingschef. 

Inriktningen har behövt ta omhand det faktum att statliga arbetsgivare bedriver olika verksamheter och har olika förutsättningar. Dessutom behöver arbetsgivarna kunna ta omhand förändringar i såväl uppdrag som omvärlden. Det ställer krav på avtal och avtalskonstruktioner som är flexibla och rimligt anpassningsbara.

– Den säkerhetspolitiska utvecklingen och den organiserade brottslighetens utmaning av rättssamhället är exempel på behovet att kunna hantera förändring och snabb anpassning till omvärldsutvecklingen. Då behöver vi avtal som på ett ansvarsfullt sätt kan stödja verksamhetsförändringar, säger Andreas Nyström.

Vi finansieras av skattemedel. Då behöver avtalskonstruktionerna också vara kostnadseffektiva samtidigt som det är viktigt att verksamheterna kan möta kraven från uppdragsgivare, allmänhet och företag. Därför är det av stor vikt att både de centrala och lokala arbetstidsbestämmelserna stödjer möjligheterna att, utifrån verksamhetens krav och ekonomiska ramar, kunna bemanna verksamheten.  

I inriktningsbeslutet framhålls att de centrala avtalens konstruktion behöver beakta både förutsättningarna för hela sektorn och skapa förutsättningar för lokal lönebildning utifrån den enskilde arbetsgivarens situation med fokus på att stärka kompetensförsörjningen och den enskilda medarbetarens resultat.  

Arbetsgivarverket vill i första hand bygga vidare på de goda erfarenheter som finns med avtal utan centralt fastställda löneutrymmen och där lönen sätts i lönesättande samtal mellan chef och medarbetare.

– Vi har inom statlig sektor under många år upplevt att en sådan avtalskonstruktion underlättar kompetensförsörjningen och är ett bra verktyg för att stärka den lokala lönebildningen, säger Andreas Nyström.

Medlemsdialogen och förankringen av de kommande yrkandena fortsätter nu under vintern och våren. Det är Arbetsgivarverkets styrelse som beslutar om yrkandena innan de växlas med de fackliga organisationerna under försommaren.