Löneskillnader mellan kvinnor och män i staten

Undersökningen genomförs varje vår på uppdrag av regeringen.

Som statsanställd räknas i denna rapportering en person som arbetar inom en statlig myndighet under regeringen. Anställda hos statliga bolag liksom hos riksdagens myndigheter och Arbetsgivarverkets frivilliga medlemmar ingår inte. Endast anställda med månadslön ingår. Om en anställd har mer än en deltidsanställning vid olika myndigheter räknas personen som anställd vid varje myndighet och förekommer alltså mer än en gång i det totala antalet anställda.

Löneskillnader i procent

Diagrammet visar löneskillnader, både för faktisk lön och heltidslön, mellan kvinnor och män i staten 1980 till 2023. Skillnaden uttrycks i procent och räknas ut genom följande formel: 100 minus (kvinnors lön i procent av mäns lön). Heltidslön innebär att deltidslöner har omvandlats till motsvarande heltidslöner för att bli mer jämförbara.

Genom att klicka på pilarna till höger i diagrammet kommer du till ett diagram där du kan du se utvecklingen av arbetstidsomfattningen i procent, för kvinnor, män eller samtliga.

2023 var mäns genomsnittliga heltidslön 2042 kronor högre än kvinnornas. Den skillnaden uttryckt i procent är 4,8 procent.

Skillnaden i faktisk lön är 2236 kronor, vilket motsvarar 5,3 procent. Att skillnaden är större för den faktiska lönen beror på att fler kvinnor än män arbetar deltid.

Skillnaden i den faktiska lönen mellan kvinnor och män har minskat kontinuerligt i takt med att allt fler kvinnor har börjat arbeta heltid.

Skillnaden i heltidslön ökade under slutet av 80-talet, låg i stort sett still under 90-talet, och har sedan minskat från år 2001. De två sista mätningarna under perioden visar däremot på oförändrad löneskillnad 2022 och en svag ökning 2023. Att skillnaderna ökade under 80-talet sammanfaller med att fler kvinnor började förvärvsarbeta då, vilket ledde till fler anställda kvinnor i staten.

Kvinnors lön i procent av mäns lön

Diagrammet visar kvinnors lön i procent av mäns, beräknat på genomsnittlig heltidslön (deltidslöner omvandlat till heltid).

Ligger en bubbla på 100-procentsstrecket finns ingen löneskillnad, det vill säga kvinnor och män har lika stor lön. Ligger en bubbla under strecket har kvinnor lägre lön, och skillnaden ser du skrivet i bubblan. Skulle en bubbla befinna sig över strecket tjänar kvinnor mer än män.

Du kan välja vilket år du vill titta på genom att antingen välja årtal i drop down-menyn nere till vänster i diagrammet, eller genom att flytta reglaget på linjen under menyn. Du kan även se en animation som visar förändringen över tid genom att trycka på playknapparna allra längst ner (framåtpil, bakåtpil och stoppknapp).

Löneskillnaden mellan kvinnor och män påverkas av två saker, dels i vilken grad kvinnor och män som arbetar inom samma arbetsområden har samma lön och dels i vilken grad kvinnodominerade arbetsområdena generellt har lägre lönenivå än de mansdominerade.

Om du trycker på pilarna (>>>) längst ner till höger i diagrammet kommer du till ett diagram där staten är uppdelat på olika arbetsområdena, en bubbla för varje arbetsområde. Bubblorna har olika färg beroende på om det är flest män som arbetar inom området (blå färg), mest kvinnor (röd) eller jämn fördelning mellan könen (beige). Desto större en bubbla är ju fler arbetar inom det området. Om du från denna vy klickar ännu en gång på (>>>) kommer du till en vy där du kan se löneskillnader uppdelat på olika arbetsområden och även nivå på arbetet (till exempel grad av självständighet och komplexitet).

2023 var löneskillnaden för kvinnor 4,8 procent vilket innebär att kvinnors tjänar 95,2 procent av vad män tjänar.

Genomsnittslönerna har stigit sedan 1980 (där vår mätning börjar) samtidigt som löneskillnaden mellan män och kvinnor minskat. Under en period under slutet av 80-talet ökade dock löneskillnaden mellan kvinnor och män beroende på att många kvinnor nyanställdes då. En kort anställningstid påverkar lönen negativt.

Diagrammet som visar löneskillnader uppdelat på arbetsområden 

Diagrammet visar tydligt att löneskillnaden skiljer sig stort mellan olika arbetsområdena. Så länge merparten av arbetsområdena ligger under 100-strecket kommer dock kvinnors genomsnittslön totalt att vara lägre än mäns.

Diagrammet visar också att inom många arbetsområden är lönerna jämställda (bubblorna ligger på 100-strecket) men de flesta arbetsområden ligger fortfarande under linjen (vilket innebär att kvinnor har lägre lön) framförallt några arbetsområden med många anställda. Staten skiljer sig dock från arbetsmarknaden som helhet där kvinnor i högre utsträckning arbetar inom yrken med låg lön.

Mer information om löneskillnader på arbetsmarknaden som helhet finns på Medlingsinstitutets webbplatsÖppnas i ny flik

I den sista vyn där diagrammet visar löneskillnader uppdelat på arbetsområden och nivå på arbetet (till exempel grad av självständighet och komplexitet) ligger bubbelklustret närmare 100-strecket. Det betyder att nivån på arbetet förklarar en hel del av löneskillnaden mellan kvinnor och män. Kvinnor har generellt arbeten på längre strategisk nivå.

I nästa diagram ”Vad beror löneskillnaderna på?” undersöker vi fler faktorer, och hur de påverkar löneskillnaden, med hjälp av regressionsanalys. 

Vad beror löneskillnaderna på?

Diagrammet visar hur olika faktorer påverkar löneskillnaden i heltidslön mellan kvinnor och män. I denna analys används den partsgemensamma lönestatistiken inom det statliga avtalsområdet tillsammans med statistik från Statistiska centralbyrån.

Faktorer som vi analyserar

De variabler, förutom kön, som vi undersökt och visar i diagrammet är:

• arbetstidsomfattning (deltid)
• ålder och antal anställningsår
• chefskap
• arbetsområde (arbetsuppgift)
• nivå på arbetet (till exempel grad av självständighet och komplexitet)
• cofog (verksamhetsinriktning)
• utbildningsinriktning
• utbildningsnivå
• erfarenhet (antal år efter examen)

Du väljer själv vilken modell du vill titta på genom att kryssa i ditt val nedanför diagrammet. Varje modell innehåller olika antal faktorer. Observera att modell 4 till 10 endast har värden från 2004 och framåt.

Förklaring till hur du använder diagrammet

Om du går igenom modellerna, från 1 till 10, så innebär det i praktiken att du steg för steg lägger till fler faktorer och ser den påverkan de har på löneskillnaden. Du kan endast titta på faktorerna i den ordning modellerna listar dem.

Om du går igenom modellerna, från 1 till 10, så lägger du successivt till fler faktorer, vilket medför att den löneskillnad som inte kan förklaras kommer att minska. I något fall kan den också öka (eller vara oförändrad) och det betyder att den faktorn inte påverkar löneskillnaden. Den löneskillnad som är kvar efter att vi har analyserat samtliga faktorer kallas den oförklarade löneskillnaden. Det är den löneskillnad som inte kan förklaras med de faktorer vi har analyserat.

När du valt den/de modeller du vill titta på klickar du på Apply för att få en snabbare uppladdning.

Den faktor som påverkar löneskillnaden mest är nivå på arbetet (exempelvis grad av självständighet och komplexitet). Det betyder att en stor del av löneskillnaderna kan förklaras av att statsanställda män i genomsnitt arbetar på högre nivåer, än statsanställda kvinnor, och har ett större strategiskt ansvar.

Nivå på arbetet bygger på klassificeringssystemet:

BESTA-webbenÖppnas i ny flik

Summering och kommentar

Den statistiska analysen visar att den genomsnittliga löneskillnaden främst förklaras av fyra faktorer.

Den faktor som påverkar löneskillnaden mest är nivå på arbetet där män i genomsnitt arbetar på högre strategiska nivåer. Övriga faktorer som påverkar är arbetstidsomfattning, arbetsområde och utbildning.

I den statliga arbetsgivarpolitiken ska utbildning och arbetslivserfarenhet inte styra lönenivån. Dessa faktorer kan dock påverka arbetstagarens resultat och skicklighet, vilket i sig kan påverka lönen.

Den oförklarade löneskillnaden som är kvar är en skillnad som inte kan förklaras av de faktorer vi har analyserat. I september 2023 var denna 0,97 procentenheter, vilket är 0,05 procentenheter lägre än i september 2022. Analysen visar alltså att trots att de ovägda löneskillnaderna ökade 2023 jämfört med 2022 så har den oförklarade löneskillnaden minskat.

Det är värt att notera att under alla år vi jämfört löneskillnader har många nya myndigheter tillkommit och andra försvunnit. Även yrken har förändrats. Detta beror på stora förändringar som många statliga verk privatiserades i början av 2000-talet. I början av 2010-talet blev värnplikten vilande och många som tidigare skulle ha varit värnpliktiga blev statsanställda på 2010-talet. Det är viktigt komma ihåg att löneskillnader kan ha både ökat och minskat på grund av dessa förändringar.

Analysmetoden vi har använt

Hur mycket de olika faktorerna påverkar löneskillnaden har vi beräknat med hjälp av regressionsanalys, vilket är en vanlig statistisk metod för att beräkna påverkansgrad i stora datamängder. Med metoden kan vi också beräkna hur mycket som inte kan förklaras av faktorerna, den så kallade oförklarade löneskillnaden. Regressionsanalysen bygger på logaritmerade värden av löneskillnader eftersom de logaritmerade värdena lätt kan uttryckas i procent.