Kompetensbarometern

Bristkurva vänder uppåt igen 

Historiskt har vi kunnat se ett tydligt konjunkturellt samband mellan arbetsmarknadsläget och bristen på arbetskraft i staten. Trots att konjunkturen försvagats den senaste tiden ökar bristen på lämpliga sökanden vid rekrytering i staten igen, efter att ha sjunkit i höstas. I vårens barometer svarar 75 procent av Arbetsgivarverkets medlemmar att de har brist på lämpliga sökanden. En förklaring till uppgången är att staten på vissa områden växer snabbt och där har ett rekryteringsbehov som överstiger utbudet av arbetskraft. 

Över tid har bristen på arbetskraft inte bara visat sig vara konjunkturellt utan också påverkad av strukturella faktorer. Svårigheten att rekrytera rätt kompetens har ökat trendmässigt under flera år. Det finns en tydlig underliggande problematik kring matchning där den tillgängliga arbetskraften inte motsvarar kompetensbehoven på arbetsmarknaden. I staten, där en stor del av jobben kräver högskoleutbildning, framstår detta extra tydligt. 

Barometersvar visar att bristen inte finns på samma sätt i alla verksamheter. Det är alltså inte en generell brist på arbetskraft för alla typer av kompentens. Men när det gäller vissa nyckelkompetenser som behövs inom många verksamheter och på stora delar av arbetsmarknaden, uppstår naturligtvis en konkurrens som gör det svårare att rekrytera. Många medlemmar vittnar om att de kommer att sänka eller redan har sänkt kraven för vissa befattningar, eller försöker utbilda internt när det är möjligt. 

Att ta in konsulter är en annan lösning vid brist. Flera myndigheter signalerar att de på grund av svårigheterna att rekrytera tvingas anlita konsulter för uppdrag där de hellre hade använt fast personal. Det kan vara en kostsam lösning, där verksamhetens behov hanteras på kort sikt. Brist på kompetens kan innebära att löpande verksamhet behöver prioriteras på bekostnad av utveckling, som hade kunnat skapa långsiktiga förbättringar av verksamheten. Flera medlemmar beskriver att de utnyttjar personallån och på så sätt hjälper varandra. Dessutom är det flera som har utvecklat mer systematisk internutbildning för att hantera bristen. 

Fortsatt stor brist på it-personal inom utveckling, förvaltning, drift, underhåll och support 

Bristen på it-personal har minskat, men är fortfarande tydlig. Denna kompetens är viktig för att kunna effektivisera och utveckla den statliga verksamheten.

Generellt har rekryteringsarbetet blivit mer omfattande som en följd av både bristen och ökade säkerhetskrav, vilket avspeglas i att bristen på både chefer och HR-personal ökar. Det är framför allt erfaren HR-kompetens som är svår att hitta. Överlag upplever medlemmarna att det som är svårast att rekrytera är personer med stor erfarenhet, som dessutom har förmågan att driva verksamhetens utveckling framåt. 

Bristen ökar både för polis och brottsutredning och militärt arbete och med tanke på politiska satsningar inom dessa områden bedöms efterfrågan på kompetens vara fortsatt hög.

Väntad förändrad personalsammansättning i staten 

Antalet anställda i staten fortsätter att öka och uppgick till knappt 290 000 personer fjärde kvartalet 2023. Det motsvarar 5,7 procent av samtliga anställda på den svenska arbetsmarknaden (enligt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik).  Men inom verksamhetsinriktning Allmän offentlig förvaltning tror drygt 60 procent av medlemmarna på ett minskat antal årsarbetare, vilket är i linje med vad regeringen aviserat i höst och vårpropositionen för 2024. 

Andelen av Arbetsgivarverkets medlemmar som uppger att antalet årsarbetare kommer att öka har minskat men de är fortfarande i majoritet, eftersom Försvar och Samhällsskydd och rättsskipning måste öka sina anställda i stor omfattning. Lågkonjunkturen påverkar förväntningarna på personalomsättning och konsultutnyttjande. Det är dock stora skillnader mellan olika verksamheter, inom Försvar samt Samhällsskydd och rättsskipning förväntas användandet av konsulter öka.

Fortsatt förstärkt statsförvaltning   

Sedan en längre tid ser vi en tydlig trend i Kompetensbarometern att en majoritet av Arbetsgivarverkets medlemmar i reala termer, det vill säga utöver prisökningar och inflation, har fått en större total budget jämfört med året innan. Det är dock viktigt att betona att de växande behoven generellt inte resulterat i att den statliga konsumtionen ökat som andel av BNP de senaste 30 åren. De ökande behoven har dock resulterat i att en majoritet av medlemmarna i Arbetsgivarverket sett en ökning av sin totala budget i reala termer år från år. I vårens barometer svarar 72 procent av medlemmarna att de, i reala termer, fått en större total budget jämfört med året innan. 

Allt fler behöver använda anslagskrediten 

Kompetensbarometern visar att Arbetsgivarverkets medlemmar har allt svårare med att få anslagen att räcka till. Vårprognosen är ofta pessimistisk men det är värt att notera att den aldrig varit så negativ som nu, när 70 procent av de statliga arbetsgivarna tror sig behöva utnyttja anslagskrediten under 2024. Många medlemmar vittnar om ökade rekryterings- och konsultkostnader samtidigt som anslagsökningarna inte motsvarar kostnadsökningarna.