Arbetsgivarverket kommenterar industrins nya avtal

– Det är bra att parterna inom industrin kunde enas innan de gamla avtalen löpte ut, och att det blev ett tvåårigt avtal som ger mer stabilitet. Det är viktigt i en tid med kris, krig i närområdet och hot om tullar som riskerar att påverka det konkurrensutsatta näringslivets förutsättningar, säger Andreas Nyström.

De centrala parterna inom staten har att förhålla sig till märket när avtalsrörelsen genomförs i höst. För aktuella lönerevisioner hos statliga arbetsgivare gäller fortsatt löneökningstakten i gällande löneavtal RALS 2023-2025.  

Det så kallade märket fastställer nivån på löneökningstakten på svensk arbetsmarknad. De nya industriavtalen som träffades den 31 mars gäller för perioden 1 april 2025 till och med den 31 mars 2027. Industriparterna har i avtalen enats om en löneökningstakt på 3,4 procent den 1 april 2025 och 3,0 procent den 1 april 2026. Inom märket avräknas avsättningar till flexpension och arbetstidsförkortning.

Det finns dessutom en låglönesatsning för löner under 29100 kronor per månad, vilket innebär att löneutrymmet tillförs ett högre belopp än procentsatsen innebär.  

Årets avtalsrörelse är rekordstor i sin omfattning och i år har även parterna på den kommunala och regionala sektorn väntat på industrins märkessättning för att teckna avtal.

På den statliga sektorn pågår förberedelserna för avtalsrörelsen 2025. Avtalen på statlig sektor gäller tillsvidare (Saco-S) eller tidsbegränsat under åren 2023-2025 (OFR/S,P,O och Seko).

– Det är väsentligt att lokala parter som till exempel flyttat fram revisionstidpunkter eller vars genomförandeprocess förskjutits förhåller sig till märket för löneökningstakten 2023-2025. Detta oavsett om lönerevisionerna genomförs enligt tillsvidareavtalet eller något av de tidsbegränsade avtalen. Den statliga sektorn ska inte vara löneledande, säger Andreas Nyström.