Bakgrund

Under perioden 1 juni 2014 – 29 maj 2018 hade P.S. flera tidsbegränsade anställningar som projektassistent vid Linnéuniversitetets institution för biologi och miljö. Av intresse i tvisten var hur lång anställningstid P.S. hade i anställningsformen allmän visstidsanställning.

Av 5 a § anställningsskyddslagen framgår att när en arbetstagare varit anställd hos arbetsgivaren i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod övergår den allmänna visstidsanställningen automatiskt till en tillsvidareanställning.

Hur ska kvalifikationstiden i "sammanlagt mer än två år" beräknas?

Fackförbundet ST, i vilket P.S. var medlem, menade att när det gäller beräkning av tidsgränser i anställningsskyddslagen så har lagstiftaren utgått från att en månad innehåller 30 dagar, vilket gör att ett år motsvarar 360 dagar. För att en allmän visstidsanställning ska övergå till en tillsvidareanställning, krävs därför att arbetstagaren haft en sådan anställning under minst 721 dagar (360 x 2 + 1).

P.S. anställningsdagar i anställningsformen allmän visstidsanställning uppgick redan den 20 maj 2018 till sammanlagt 721 dagar vilket, enligt fackförbundet ST, innebar att hans allmänna visstidsanställning den dagen övergick till en tillsvidareanställning.

Statens uppfattning var, och är, att då kvalifikationstiden i 5 a § anställningsskyddslagen anges till mer än två år och referensperioden till fem år, saknas det överhuvudtaget skäl att bedöma hur många dagar en månad består av.

Förarbetena till anställningsskyddslagen ger inte något svar på hur "sammanlagt mer än två år" ska beräknas. Någon vägledning finns inte i rättspraxis eller i den juridiska litteraturen. Någon samsyn på arbetsmarknaden om hur bestämmelsen ska tolkas finns inte heller.

Att det av praktiska skäl finns ett behov av att bestämma vad en normalmånad är, är närmast självklart. En månad kan bestå av 28, 29, 30 eller 31 dagar. När tidsmåttet anges i månader är det därför rimligt att bestämma hur många dagar som utgör en normalmånad. När år anges som tidsmått finns det däremot inte någon anledning att gå omvägen via månader för att ange hur många dagar som utgör ett år.

Vid en bokstavstolkning av begreppet år går det inte att utläsa något annat än att ett år har den betydelse som normalt anses vara gällande, att ett år består av 365 dagar.

Beräkningen av om en arbetstagare har varit anställd i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år ska utgå från kalenderår, det vill säga 365 dagar. Det krävs därmed att arbetstagaren under en femårsperiod varit allmänt visstidsanställd i sammanlagt minst 731 dagar (365 x 2 + 1).

P.S. var under perioden 1 juni 2014 – 29 maj 2018 inte anställd i allmän visstidsanställning i minst 731 dagar. Hans allmänna visstidsanställning övergick därmed inte till en tillsvidareanställning.

Domskäl

Arbetsdomstolen konstaterar att den sammanlagda anställningstidens längd får betydelse för arbetstagares rättigheter enligt flera bestämmelser i anställningsskyddslagen, bland annat den i målet aktuella omvandlingsregeln i 5 a § anställningsskyddslagen.

Den anställningstid som krävs för att arbetstagare ska kvalificera sig för vissa rättigheter – kvalifikationstid – anges i anställningsskyddslagen i månader eller i år. I omvandlingsregeln anges kvalifikationstiden i år, "sammanlagt mer än två år". Av bestämmelsens förarbeten framgår inte hur denna tidsgräns ska beräknas. Det finns inte heller någon vägledande rättspraxis.

Kvalifikationstiden om sammanlagt mer än två år i 5 a § anställningsskyddslagen anges således i år. Det får enligt Arbetsdomstolen anses vedertaget att en rent språklig tolkning av begreppet år endast kan innebära 365 dagar. Vart fjärde år är ett skottår och innehåller 366 dagar. En rent språklig tolkning av lagtexten "sammanlagt mer än två år" leder alltså till slutsatsen att det krävs en anställningstid om sammanlagt minst 731 dagar (365 x 2 + 1) för omvandling till en tillsvidareanställning. För att komma till en annan slutsats krävs, enligt Arbetsdomstolens mening, att det i lagtext eller i förarbeten finns stöd för ett annat beräkningssätt.

Sammantaget fann Arbetsdomstolen inte stöd för att "sammantaget mer än två år" skulle ha någon annan innebörd än den som följer av ordalydelsen, det vill säga den språkliga innebörden av begreppet år och att ett år har 365 dagar. Vidare fann Arbetsdomstolen att ett skottår, av praktiska skäl, bör behandlas som ett vanligt kalenderår.

Arbetsdomstolens slutsats är att det krävs en sammanlagd anställningstid om 731 dagar för att en allmän visstidsanställning ska omvandlas till en tillsvidareanställning. Då P.S. allmänna visstidsanställning inte uppgick till minst 731 dagar omvandlades den inte till en tillsvidareanställning.

Arbetsgivarverkets kommentar

Arbetsdomstolen kom fram till att en anställning i "sammanlagt mer än två år" vid en rent språklig tolkning av lagtexten innebär att det krävs en anställningstid om sammanlagt minst 731 dagar. För att komma till en annan slutsats krävs att det i lagtext eller i förarbeten finns stöd för ett annat beräkningssätt. Något sådant stöd finns inte. Ett år är således 365 dagar.

En normalmånad är 30 dagar. Vad gäller då en kvalifikationstid anges till tolv månader? Ska tolv månader ses som ett år? Är det 365 eller 360 dagar? Det vet vi inte, domen i det här målet ger inte något svar på den frågan, men om månader anges som ett tidsmått bör beräkningen troligen utgå från att en normalmånad är 30 dagar.

Beträffande skottår fann Arbetsdomstolen att det på grund av praktiska skäl bör behandlas som ett kalenderår. En arbetstagare som har en allmän visstidsanställning under hela 2020, som är ett skottår, får följaktligen endast tillgodoräkna sig 365 av årets 366 dagar när anställningstiden ska beräknas.

Mer information

För ytterligare information om innehållet i detta "Arbetsgivarverket informerar", kontakta Lars Åström, telefon 700 13 71.