Bakgrund

J.J. avskedades den 21 juni 2023. Hon var då anställd som polisassistent vid Polismyndigheten sedan cirka 16 år tillbaka. 

Under perioden 10 januari 2019 till den 24 mars 2021 gjorde hon dataslagningar riktade mot sin halvsysters sambo M.C. Dataslagningarna var inte kopplade till någon arbetsuppgift hon hade att utföra som polis. De system hon hade tillgång till innehåller känslig information som endast får användas när det är nödvändigt för att utföra en viss arbetsuppgift.  Dataslagningarna gjordes, enligt Polismyndigheten, av det skälet att hon var missnöjd med att halvsystern var tillsammans med M.C. som hade ett förflutet som kriminell.

Enligt brottmålsdomen från Linköpings tingsrätt har J.J. gjort sig skyldig till dataintrång i Polismyndighetens it-system vid nio tillfällen. Dataintrång är ett uppsåtligt brott. Svenska Polisförbundet (förbundet) har inte ifrågasatt att J.J. begick brott i enlighet med brottmålsdomen.

Som grund för avskedandet åberopade Polismyndigheten, utöver dataintrången, även att J.J. brutit mot jävsreglerna i 7 § polislagen samt att hon, utan grundad misstanke om brott, kontaktat Polismyndighetens regionledningscentral i Linköping och bett vakthavande befäl att skicka ut en polispatrull för att stoppa M.C. och kontrollera honom och hans bil.

Förbundet åberopade flera omständigheter till varför avskedandet saknade laga skäl: 

• Polismyndighetens riktlinjer gällande it-säkerhet och dataslagningar är föråldrade. 
• Förbundet har under lång tid påtalat brister och otydligheter beträffande riktlinjerna. 
• Det finns stora brister i utbildningen gällande dataslagningar. 
• De dataslagningar J.J. gjorde var kopplade till hennes polisarbete och därför tillåtna. 
• Det finns inte några klara riktlinjer för hur information som fås fram vid dataslagningar ska hanteras.

Domskäl

Arbetsdomstolen konstaterade att det av domstolens praxis kan utläsas att det är av yttersta vikt att offentliga tjänstemän följer de lagar och interna instruktioner som gäller för verksamheten för att undvika att allmänhetens förtroende för tjänstemannen själv, övriga anställda och myndigheten som sådan skadas. Det är också viktigt, både för myndigheten och för alla i samhället, att en befattningshavares opartiskhet och saklighet inte med fog kan ifrågasättas.

Med utgångspunkt från Arbetsdomstolens dom 1996 nr 23, där ett avskedande av en polisman som gjort sig skyldig till dataintrång ogiltigförklarades, konstaterade Arbetsdomstolen att synen på behandling av personuppgifter och integritetsintrång har blivit strängare sedan domen från 1996. Nya lagar har införts, bland annat GDPR, och ett grundlagsfäst skydd för den enskilde gentemot det allmänna mot intrång i den personliga integriteten har tillkommit. Åtgärder från det allmänna, som sker utan samtycke eller lagstöd, och som innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden är inte tillåtna (2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen).

De dataslagningar som J.J. har gjort riktade mot M.C. har inte varit nödvändiga för att utföra en viss arbetsuppgift hos polisen. M.C. har sedan en dom 2015 inte någon anteckning om brottslig verksamhet i Polismyndighetens belastnings-, misstanke-, eller allmänna spaningsregister. De dataslagningar J.J. har gjort under drygt två år framstår som en sådan övervakning eller kartläggning som grundlagsregeln vill förhindra. J.J:s dataintrång framstår som mycket allvarliga och skadliga för förtroendet för henne som polis och för Polismyndigheten. Arbetsdomstolen har funnit att trots vad förbundet har anfört om Polismyndighetens riktlinjer, utbildning, information och arbetssätt, så har det inte framkommit några beaktansvärda förmildrande omständigheter som talar till J.J:s fördel.

Genom de begångna brotten har J.J. enligt Arbetsdomstolen visat sig vara uppenbarligen olämplig att inneha anställningen som polisassistent. Hon har grovt åsidosatt sina åligganden mot Polismyndigheten, varför det funnits laga skäl för avskedandet.

Med den bedömningen behövde Arbetsdomstolen inte gå in på frågorna om jäv eller J.J:s samtal till befälet på regionledningscentralen.

Arbetsgivarverkets kommentar

Skyddet för den enskilde mot intrång i den personliga integriteten från det allmännas sida är starkt. Nya lagar och förändring av grundlagen har inneburit en strängare syn på kränkningar av den enskildes personliga integritet. Det innebär höga krav på den offentlige tjänstemannen att följa lagar och de instruktioner som gäller på myndigheten. Polisförbundets invändning mot att Polismyndighetens riktlinjer gällande användandet av it-systemet var bristfälliga och otydliga beaktades inte av Arbetsdomstolen, då domstolen inte ansåg att så var fallet. Det finns ändå skäl att påpeka vikten av att myndigheterna har tydliga och lättillgängliga regler om hur känsliga uppgifter ska hanteras.

Trots att förbundet inte ifrågasatte brottmålsdomen menade man ändå att dataslagningarna var knutna till J.J:s arbetsuppgifter. I Arbetsdomstolen blev det under huvudförhandlingen alltmer uppenbart att så inte var fallet. Hon övervakade och kartlade M.C. av helt privata skäl genom att använda sig sig av de känsliga uppgifter som finns i Polismyndighetens it-system.

Den riktning Arbetsdomstolen pekar på genom sin dom är att dataintrång kommer att bedömas strängare än vad som tidigare har varit fallet. Dataslagningar som inte kan kopplas till arbetstagarens arbetsuppgifter är inte tillåtna. Vilket också gällt tidigare. Däremot kommer kraven på arbetstagaren att förklara skälen till dataslagningarna, om det finns förmildrande omständigheter, att öka.

Mer information

För ytterligare information om innehållet i detta ”Arbetsgivarverket informerar”, kontakta Lars Åström, e-post: lars.astrom@arbetsgivarverket.se.