Arbetsgivarguiden
Här finns stöd för dig som är arbetsgivare inom det statliga avtalsområdet.
Hot, våld och trakasserier från tredje man
Hot, våld och otillåten påverkan är arbetsmiljöfrågor. Våld och hot om våld på arbetsplatsen är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Många anställda upplever dagligen oro för att utsättas för våld eller hot om våld på sin arbetsplats vilket leder till en stark psykisk påfrestning.
Relaterade sidor
ArbetsmiljöAtt förebygga hot och våld och otillåten påverkan handlar om att skapa medvetenhet kring frågorna.
I en verksamhet där det finns risk för hot och våld och otillåten påverkan bör organisationen kontinuerligt arbeta förebyggande och systematiskt med dessa frågor. Genom att regelbundet utbilda anställda i gällande rutiner ger en mental förberedelse och en känsla av trygghet och kontroll.
När en incident sker behöver det finnas tydliga rutiner att följa. Rutinerna fungerar som en trygghetsfaktor genom att det finns information om vem som gör vad och vilken hjälp som finns att tillgå.
Uppföljande åtgärder så som exempelvis incidentrapportering, ger ett betydelsefullt underlag för det förebyggande arbetet. Genom att rusta organisationen och de anställda med kunskap och beredskap kring frågorna kan man mildra konsekvenserna av hot och våld och skapa en trygg arbetsmiljö.
Du som arbetsgivare ska anmäla olyckor på arbetsplatsen som medfört dödsfall eller allvarlig personskada. Det gäller även tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa.
Rapportera, utreda och dokumentera tillbud
Det är viktigt att arbetsgivaren tillsammans med arbetstagarna regelbundet gör riskbedömningar beträffande våld och hot och därefter snarast åtgärdar aktuella arbetsmiljöproblem.
Om hot och våldshändelsen inneburit en arbetsskada ska den anmälas till Försäkringskassan, (se socialförsäkringsbalkens 42:a kapitel 10 §).
Allvarliga hot och våldshändelser ska rapporteras till Arbetsmiljöverket. Detta ska ske skyndsamt - inom 24 timmar (se 3 kap. 3a § arbetsmiljölagen (AML)).
Exempel på allvarliga hot och våldshändelser kan vara:
- ett hot om våld, om händelsen inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa, till exempel knivhot eller hot med skjutvapen
- mordhot som upplevs som allvarligt menat
- annat hot om våld mot person.
Anmäl arbetsskada - Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans gemensamma e-tjänst
Våld och hot i arbetsmiljön (Arbetsmiljöverkets webbplats)
Enskilt åtal - om en statlig arbetstagare blir åtalad för brott kopplat till tjänsten
Det händer att enskilda personer väcker åtal, så kallat enskilt åtal, mot anställda statstjänstemän kopplat till deras tjänsteutövning. Det kan handla om obefogade åtal i trakasserande syfte. Syftet kan vara att hämnas eller att sätta press på tjänstemannen eller dennes kollegor inför ett framtida beslut.
Olika regler vid enskilt åtal
De flesta brott hör under så kallat allmänt åtal och ett fåtal brott är så kallade målsägandebrott. För dessa olika typer av brott gäller delvis olika regler när det gäller enskilt åtal.
Enskilt åtal i brott som hör under allmänt åtal
Enskilt åtal väcks av målsäganden (den som anser sig utsatt för brott) eller annan åtalsberättigad privatperson. Enligt 20 kap. 8 § 1 st. rättegångsbalken (RB) får en målsägande väcka åtal för brott som hör under allmänt åtal endast om hen angett brottet och åklagaren beslutat att åtal inte ska äga rum.
Det finns inga formella krav på en angivelse. En angivelse kan ske både muntligen och skriftligen till polis eller åklagare. Vidare ska, till det enskilda åtalet, bifogas ett intyg som visar att åklagare har beslutat att inte väcka åtal.
Om angivelse och åklagarens nedläggningsbeslut saknas ska det enskilda åtalet avvisas. Därutöver kan en målsägande i vissa fall överta ett allmänt åtal, som väckts av åklagare. Den rätten gäller endast om åtalet har lagts ner av åklagare och grunden är att det inte finns tillräckliga skäl som talar för att den tilltalade är skyldig till brottet. (20 kap. 9 § 2 st. RB).
Målsäganden kan även biträda åklagarens åtal samt överklaga ansvarsfrågan till högre instans för det fall åklagaren inte överklagar (20 kap. 8 § RB).
Enskilt åtal i målsägandebrott
Enskilt åtal kan även väckas i målsägandebrott, det vill säga grovt förtal och förolämpning (5 kap. 5 § brottsbalken). Endast målsäganden kan väcka åtal i målsägandebrott.
Skadeståndstalan
Det kan väckas en skadeståndstalan mot statsanställda i samband med enskilt åtal eller genom en fristående talan.
Möjligheter för arbetsgivare att stå för rättegångskostnader
Arbetsgivarens ersättningsansvar kan inträda om en dom meddelas efter att ett enskilt åtal väckts mot den som är eller har varit arbetstagare i staten för brott i utövningen av tjänsten.
Om domstolen förpliktat målsäganden att ersätta den tilltalade (arbetstagaren) för rättegångskostnader, ska arbetstagarens arbetsgivare, betala det utdömda beloppet. Detta förutsätter att målsäganden inte har betalat och att arbetstagaren ansöker om ersättning av arbetsgivaren. Ersättning för ombudskostnader kan ges ut innan domen vunnit laga kraft.
Skulle högre rätt ändra domstolens beslut om rättegångskostnad till den tilltalades nackdel, får arbetsgivaren kräva tillbaka motsvarande belopp av arbetstagaren. Det följer av 5 § lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse for rättegångskostnader i vissa mål m.m.
En myndighet kan inte låta en annan anställd agera ombud
Av ett beslut från Justitiekanslern, JK (4323-17-2.4), följer att en statlig arbetsgivare inte kan låta en anställd agera ombud för en annan anställd/den tilltalade, då en sådan åtgärd saknar författningsstöd.
Det kan däremot vara lämpligt att arbetsgivaren tillsammans med arbetstagaren går igenom stämningsansökan och ser om bestämmelserna i 47 kap. RB är uppfyllda eller om stämningsansökan eventuellt borde ha avvisats.
Stöd som arbetsgivaren kan ge arbetstagaren när enskilt åtal väcks
Arbetsgivaren kan möjliggöra för arbetstagaren att under arbetstid infinna sig personligen vid en domstolsförhandling, avge skriftligt svaromål eller annan åtgärd för rättegångens förberedande eller talans utförande. Åtgärderna får vidtas i tjänsten enligt 4 § lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse för rättegångskostnader i vissa mål m.m.
Uppdrag att stödja myndigheter i arbetet mot hot, våld och trakasserier
Arbetsgivarverket har ett uppdrag i regleringsbrevet för 2024 att stödja och främja myndigheternas arbete mot hot, våld och trakasserier mot statsanställda.
Det gör vi på olika sätt, bland annat genom att belysa ämnet ur olika aspekter på:
- Frukostmöten för medlemschefer
- Erfarenhetsutbyten inom Tillitsinitiativet
- Möten inom arbetsmiljö- och rehabiliteringsnätverket
- Andra möten inom medlemsorganisationen
Ta del av följande material på temat hot och våld:
- Arbetsgivardagen 2024: Att vara en attraktiv arbetsgivare i tider av osäkerhet
- Två generaldirektörer om att leda för att motverka hot, våld och påverkansförsök – se det filmade samtalet
- Statliga arbetsgivare diskuterade hur infiltration i verksamheter kan motverkas - se filmen från Almedalen
- Poddavsnitt 58. Myndigheter samverkar kring infiltrationsutbildning
- Givande samtal när högsta ledning utbytte erfarenheter kring inre och yttre hot
Länktips - Hot på jobbet
Hot på jobbet är en webbplats som vänder sig till tjänstemän inom staten. Här finns information om det som kallas otillåten påverkan, det vill säga trakasserier, hot, våld och korruption, som utförs av personer utanför myndigheten och som är riktat mot anställda eller myndigheten som sådan.