53. Friskfaktorer skapar attraktivitet

[musikjingel]

Emil Lindström: Hur står det till egentligen med arbetsmiljön i de statliga verksamheterna? Hur jobbar man systematiskt med arbetsmiljön för att skapa ett hållbart arbetsliv och en effektiv verksamhet? Hur ska man jobba med friskfaktorer och, sist men inte minst, kan en god arbetsmiljö bidra till att skapa attraktiva arbetsgivare?

Om detta ska vi prata om i dagens avsnitt av Arbetsgivarpodden. Jag som pratar heter Emil Lindström, jag är ny samtalsledare för podden. Till vardags jobbar jag som arbetsmarknadsutredare på Arbetsgivarverket, arbetsgivarorganisationen för statliga arbetsgivare. Och med mig i dag har jag Anna Klara Lindgren, HR-specialist på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Jag kommer att säga TLV framöver, för det är lite av en tungvrickare för mig. Hej Anna Klara.

Anna Klara Lindgren: Hej.

Emil Lindström: Sen har jag Tarja Nevala här bredvid mig, som är arbetsmiljöexpert hos oss på Arbetsgivarverket, som också är min kollega. Hej Tarja.

Tarja Nevala: Hej.

Emil Lindström: Varmt välkommen också du som lyssnar. Då kör vi i gång, tycker jag.

[musikjingel]

Emil Lindström: Vi ska fördjupa oss om det här med friskfaktorer, men jag skulle vilja hålla er lite på halster här först, jag skulle vilja att vi pratar lite om det systematiska arbetsmiljöarbetet först. För att åstadkomma en bra arbetsmiljö brukar man säga att det systematiska arbetsmiljöarbetet är grunden. Tarja, skulle du vilja börja med att berätta lite vad det systematiska arbetsmiljöarbetet faktiskt innebär?

Tarja Nevala: Jag vill börja med att säga: Absolut att det systematiska arbetsmiljöarbetet är faktiskt en grund. Vi kan se det som en process, ett bra smart sätt att jobba med arbetsmiljö. Det är en kontinuerlig process som består av återkommande aktiviteter, och de fyra aktiviteterna som vi brukar prata om handlar om att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljöarbetet. Alltså, helt enkelt är det systematiska arbetsmiljöarbetet hur vi jobbar.

Emil Lindström: Och det är någonting man måste göra enligt lag, eller är det förordningsstyrt?

Tarja Nevala: Ja, det är faktiskt så att det finns utgivna föreskrifter som handlar om det systematiska arbetsmiljöarbetet, och det behöver vi följa som arbetsgivare.

Emil Lindström: Så ska man se det som en hygienfaktor på arbetsmiljöområdet?

Tarja Nevala: Ja, man skulle väl kunna säga så, det kan vi faktiskt göra. Men det är en otroligt viktig pusselbit. För att genom att vi använder den här, det är faktiskt en smart modell som inte bara, egentligen, går att applicera på arbetsmiljöarbetet, utan den går ju att applicera på hur vi bedriver verksamhet i vanlig ordning.

Emil Lindström: Hur tänker du då?

Tarja Nevala: Då tänker jag det, just att det här med att vi behöver undersöka olika saker, inte bara arbetsmiljö, utan vi undersöker ju också vår verksamhet, vi undersöker vår målgrupp. Sen kanske vi behöver också göra riskbedömningar. Ifall vi väljer en väg att gå kanske vi behöver kontrollera, vad betyder det för verksamheten? Vad betyder det för ekonomin? Eller vad betyder det för arbetsmiljö och personal? Och sen att vi gör olika åtgärder och aktiviteter, och de behöver ju följas upp. När vi har följt upp dem är vi tillbaka i det här kontinuerliga hjulet. SAM-hjulet brukar vara ett bekant begrepp för många.

Emil Lindström: Så du menar att om de liksom, de kan jacka i varandra ganska så smidigt då, alltså det systematiska arbetsmiljöarbetet med de här processerna som man redan har?

Tarja Nevala: Absolut. För vi ska komma ihåg, jag brukar ofta säga faktiskt så och stå bakom att systematiskt arbetsmiljöarbete, det är en del av verksamhetsutvecklingen.

Emil Lindström: Just det med friskvårdsfaktorer som vi ska komma in på här, hur kommer det sig att det inte är reglerat i lag då? Eller är det reglerat i lag?

Tarja Nevala: Jag brukar säga lite slarvigt att, kanske så här att nej, det är inte reglerat i lag. Men faktum är att det finns i arbetsmiljölagen en portalparagraf, första kapitlet, första paragrafen, som säger att vi ska förebygga ohälsa och olycksfall, men vi ska också jobba för att uppnå en god arbetsmiljö. Och just den lilla sista bisatsen där om att uppnå en god arbetsmiljö, den handlar faktiskt om att vi ska sträva efter att få arbetstillfredsställelse, vi ska kunna vara på ett jobb där vi får gemenskap och personlig utveckling. Och de faktorerna, de har lite mer karaktären av friskfaktorer. Så det finns faktiskt ett slags lagstöd.

Emil Lindström: Jag vänder mig till Anna Klara. Varför tycker du det är viktigt med att man jobbar förebyggande och systematiskt med arbetsmiljön?

Anna Klara Lindgren: Ja, men lite som du var inne på, Tarja, att dels är det lagstadgat, men också borde det ju vara en självklarhet att ingen medarbetare, eller chef för den delen, ska drabbas av ohälsa kopplat till arbetet. Att man som arbetsgivare ska förhindra det i så stor utsträckning som det bara går. Det systematiska och att undersöka, det känns ju väldigt grundläggande, både den fysiska och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Och så dels de här delarna som ingår, som ergonomirond och skyddsrond och medarbetarundersökning, eller någon form av mätning. Det är ju viktiga delar. Och andra delar är ju att uppmuntra och skapa utrymme för dialog, främja psykologisk trygghet, skapa möjligheter att vara kreativa tillsammans. Och vi använder faktiskt företagshälsovårdens tjänster mer kopplat till proaktiva insatser och hälsa, än de reaktiva.

Emil Lindström: Tarja, jag tänkte på, vi har ju precis släppt en arbetsmiljörapport, hur arbetsmiljön ser ut inom den statliga sektorn. Skulle du vilja nämna någonting om den?

Tarja Nevala: Det är ju rapport som Arbetsmiljöverket har beställt från Statistiska centralbyrån, som handlar om hur arbetsförhållandena ser ut på den svenska, alltså hur den svenska arbetsmarknaden och det svenska arbetslivet ser ut. De här undersökningarna görs vartannat år, och den första gjordes i början på 90-talet. Så att här finns det en lång, lång tidsserie. Där kan man bland annat utröna de olika sektorerna på arbetsmarknaden, och vad vi gör när den rapporten kommer ut, alltså de undersökningsresultaten, när de kommer ut, det är att vi tittar specifikt på hur den statliga sektorn ser ut i jämförelse med hela arbetsmarknaden. Och i den rapporten, man tittar på olika delar, och där har vi faktiskt funnit ut att det finns en del områden där den statliga sektorn har, eller upplevelsen av de statsanställda inom vissa faktorer är kanske lite bättre, eller lite högre värden. Det är större andel, ska jag säga, större andel av just de statligt anställda som upplever till exempel att arbetet är meningsfullt, att man har lagom mycket inflytande, och att man har ett intressant och stimulerande arbete.

Emil Lindström: Ja, vad intressant. Jag tänkte att vi kommer att komma tillbaka dit också. Jag vänder mig till dig igen här, Anna Klara, och jag tänkte att vi ska komma in lite på det där med friskfaktorer, för jag vet att ni jobbar väldigt mycket på det här på TLV. Det här med att man ska förstärka det friska och det som funkar bra. Men hur funkar det egentligen när man jobbar på ett hälsofrämjande sätt, om man får kalla det så? Hur går det till i praktiken?

Anna Klara Lindgren: Det är lite samma synsätt som med barnuppfostran, att fokusera på det som barnet gör bra och förstärk det, och ge det uppmärksamhet, snarare än det som kanske behöver förändras. Man kan tänka samma sätt även i jobbsammanhang. Så klart måste vi ju sätta stopp för sådant som kanske är farligt eller inte okej, eller vad det kan vara. Men att man ändå kan ha det som ett mindset, att fokusera på det friska och det positiva, och man tänker fokus på önskemål snarare än klagomål. Det är ju egentligen samma, olika sidor av samma mynt.

Emil Lindström: Mmm.

Anna Klara Lindgren: Alla organisationer jobbar ju säkert hälsofrämjande på olika sätt redan, men man kanske inte tänker på att det är hälsofrämjande, och liksom behöver förstå sammanhanget. Eva Vingård som är professor i arbets- och miljömedicin, hon lyfter ju också att det handlar inte om att skapa någonting nytt och revolutionerande, utan det är mer det vi redan gör, eller kanske lite mer av det, tydliggöra det och faktiskt börja göra olika aktiviteter. Att använda de resurserna som vi har på ett smart sätt, och kanske speciellt för oss som är lite mindre myndigheter.

Emil Lindström: Men Anna Klara, hur kan man jobba med friskfaktorer systematiskt?

Anna Klara Lindgren: Dels nämner vi arbetet med friskfaktorer och ett hållbart arbetsliv i vår verksamhetsinriktning, så att det syns, det finns på pränt, det är prioriterat, och vi kommer också följa upp det. Den här systematiken ger oss också en möjlighet att kunna blicka framåt och styra i rätt riktning, och där har vi ett väldigt konstruktivt samarbete och samverkan mellan myndighetsledning och fackliga parter och skyddsombud. Det ger oss fler perspektiv och det är väldigt värdefullt för oss att man tänker ett varv extra i ett tidigt skede.

Emil Lindström: Vad bidrar det till? Skulle du säga att man har med sig skyddsombud och fack i den processen?

Anna Klara Lindgren: En ökad förståelse, tror jag, för liksom våra förutsättningar och deras förutsättningar, och vad vi har för mål, och alla i slutändan har nog samma mål, men att man kanske har lite olika sätt och lite olika synvinklar kring det. Men just att det verkligen är en dialog, att det finns en förståelse för varandras förutsättningar. Ett väldigt roligt sätt att jobba, och jag tror att det ger verksamheten mycket, mycket mer också, att vi liksom är på samma sida, snarare är helt motsatt.

Emil Lindström: Det låter ju väldigt bra. Har du något exempel på någon aktivitet som ni har sysslat med?

Anna Klara Lindgren: Vissa saker kan ju vara ganska enkla så där, någon friluftsdag eller höja skrivbordet när man går för dagen, så att det står upp så att nästa person som kommer kanske börjar stående. Vardagsgrejer eller lite större aktiviteter. Vi har ju ett chefsmöte då varannan vecka med alla chefer som vi på HR leder. Och där är syftet att ge kunskap och insikter och inspiration. I år har vi då valt att fokusera på friskfaktorerna, och vissa av dem mer än andra.

Emil Lindström: Okej.

Anna Klara Lindgren: Och där fick de börja med att titta på vilka de själva ville prioritera, både avdelningsvis och individuellt. Men sen upplägget på de här mötena som är under året då ser lite olika ut. Ibland får man arbeta i par, eller i små grupper. Och där har vi haft tema Aktivt lyssnande, i samband med lansering av en ny medarbetarsamtalsmall, och det är utifrån friskfaktorn kompetensutveckling. Och caseuppgifter kopplade till att skapa närhet trots avstånd i en hybrid vardag. Och det är utifrån friskfaktorerna rättvis och transparent organisation, och utvecklande ledarskap och medledarskap.

Sen har vi också diskussionsövningar kring medledarskap, om man tänker för introduktion för nyanställda, där vi pratar om det här vad är mitt ansvar som medarbetare, och rättigheter och skyldigheter kring det. Och coaching och feedback är metoder som vi lär ut, och att både medarbetare och chefer får träna på. Det stödjer ju de värdeord också som vi har med att arbeta tillsammans, och tillit och tydlighet. Och ett roligt tillfälle var när vi hade lite avslutning i chefsgruppen inför julen, då gjorde vi en övning när man fick peppa varandra med positiv feedback, som kallas Circle of love.

Emil Lindström: Ja, den. Just det, den känner jag igen.

Anna Klara Lindgren: Ja. Så den har vi inte kommit på själva, den har vi ju snott någonstans ifrån.

Emil Lindström: Och vad är det den innebär?

Anna Klara Lindgren: Att man är i en lite mindre grupp då, och så får alla ge positiv feedback till en person som sitter med ryggen mot övriga. Så den behöver inte bemöta den här feedbacken. Även om det då är positivt, men man tar bort den här spärren som kan vara, att det kan vara jobbigt att ta emot feedback även när det är positiva saker. Och så har man en viss tid på sig bara då och så ska man hinna peppa och säga så mycket som möjligt till den personen. Och så går det runt så att alla, hela gruppen får feedback av de andra.

Det spred sig också vidare i organisationen. Sen såg vi att man gjorde samma övning, fast kanske på någon enhet eller så där. Jag tror ju verkligen på det här med feedbackkultur, att det är någonting man måste öva på. Både att ge och komma ihåg att ge, och också det här med hur tar man emot det? Om det nu är det här konstruktiva, att inte hamna i försvarsställning utan försöka lyssna in, och det positiva också, att man inte skojar bort det eller säger att nej, men det var gruppen, det var inte jag. Att man kanske inte alltid tar åt sig fullt ut. Så det är väl en övningsgrej för alla, men att vi gärna vill få in det i vår kultur ännu mer, att det blir en naturlig del av vardagen. Inte en gång per år på medarbetarsamtalet, utan att man får höra det.

Emil Lindström: Löpande.

Anna Klara Lindgren: Ja.

Emil Lindström: Jättemånga jättebra konkreta exempel där. Bara att ta med sig in i sin organisation, det är bara att plocka och ta.

De här friskfaktorerna, jag förstår det som att de förhåller sig lite parallellt till det här systematiska arbetsmiljöarbetet? Ni får rätta mig om jag har fel, men hur ser du på förhållandet mellan friskfaktorerna och det systematiska arbetsmiljöarbetet? Sitter de ihop, eller är det skilda delar?

Anna Klara Lindgren: Till viss del sitter de väl ihop. Och det vi har gjort nu när vi har börjat jobba med de här friskfaktorerna är ju att jobba lite mer systematiskt, och göra lite längre planering. Vi har ett forum på HR som vi driver, som är kopplat till våra chefer, och där försöker vi planera nu helårsvis för att tänka på att ja, men vilka friskfaktorer behöver vi fokusera på? Och att då det ska spegla det vi gör för det året. Så att där är det ju lite systematik mer kring det, att tänka lite mer långsiktigt också.

Emil Lindström: Men är det viktigt att man jobbar med arbetsmiljön från ett HR- eller chefsperspektiv? Eller hur kommer medarbetaren in i arbetsmiljöarbetet? Eller är medarbetaren frikopplad från det? Det är bara chefs och HR:s ansvar?

Anna Klara Lindgren: Nej, vi pratar ju mycket om utvecklande ledarskap, och medledarskap. Vår chef Karin brukar säga: Varje dag är en arbetsmiljödag. Att alla hela tiden måste tänka på det här. Det är någonting som oavsett om det är något initiativ från en medarbetare eller från en chef, att alla måste ha lite ögon och öron öppna för eventuella risker eller tidiga signaler att även om chefen har arbetsmiljöansvar så är vi liksom varandras arbetsmiljö.

Emil Lindström: Just det. Hur, om vi tittar på det, Tarja, hur ser du på det? Att jag som medarbetare har kanske ett visst ansvar för arbetsmiljöarbetet också, som part.

Tarja Nevala: Ja, men så är det. Och det finns med, i arbetsmiljölagen finns det en bestämmelse som säger att man ska medverka i arbetsmiljöarbetet. Och det blir ju också egentligen väldigt smart, tänker jag. För att det är ju faktiskt så att chefer är kanske möjliggörare och de som har så att säga resurserna och befogenheterna. Men den som vet hur miljön ser ut eller vad som behövs, eller var riskerna finns, det är ju så att säga arbetstagarna. Så att här behöver vi ju göra det tillsammans.

Jag skulle vilja, Anna Klara, det som ljuv manna att höra dig berätta om TLV, just den här delen av myntets två sidor, risk och frisk. Just det här att, jag brukar tänka så här att risk, förutom att det är ett lagkrav, så skapar det en säkerhet och trygghet. Medan det friska, om vi tittar på friskfaktorer, det skapar ju just det här engagemanget. Det skapar glädje. Och det skapar också attraktivitet, tänker jag. Så det är helt underbart att få höra också att den resursen som finns till stöd, som företagshälsovården är ju en sådan typ av expertresurs, att också börja förvalta de pengarna och den tid som man lägger ner på att jobba tillsammans med företagshälsovården, att man tittar på det främjande, det mer proaktiva. För det är alltid lite tristare att behöva betala för det som har blivit skadat eller dåligt eller mindre bra. Alltså, jag blir så varm i kroppen av det här. Underbart, Anna Klara.

Emil Lindström: Kan en god arbetsmiljö bidra till att skapa attraktiva arbetsgivare? Vad tror du, vad säger du om det?

Anna Klara Lindgren: Ja, men det tror jag, absolut. Att, alltså om man tänker som i vårt fall då, så är ju medarbetarna vår främsta resurs. Vi tillverkar inga produkter eller säljer inga tjänster. Och det är ju en hög rörlighet på arbetsmarknaden, som säkert alla märker av, och det är det här med att attrahera, behålla och utveckla kompetens. Och det är ju för att vi ska kunna nå våra verksamhetsmål och kunna bedriva verksamhet över huvud taget. Så där är ju ett av våra långsiktiga mål, just att vara en attraktiv arbetsgivare, där medarbetare känner engagemang. Och där tror ju vi att det här arbetet med friskfaktorer, och att om vi nu har en bra, kan erbjuda en god arbetsmiljö, och olika utvecklingsvägar, att det kommer hjälpa oss i det här kompetensförsörjningsarbetet och om man mår bra och trivs och så, att man också då kan prestera bra. Där har vi gjort olika aktiviteter som plantbytardag, när man kan byta sticklingar med varandra …

Emil Lindström: Mysigt.

Anna Klara Lindgren: … och delta i, ja, det passar bra på våren, så det är väl snart dags. Ja, men delta i olika motionslopp tillsammans och inspirationsföreläsningar med gemensam frukost innan. Att vi förhoppningsvis då kan sudda ut vissa organisatoriska gränser och jobba ännu mer tillsammans, som då är ett av våra värdeord. Men också det här tvärfunktionella, att för att nå våra verksamhetsmål så behöver vi oftast ha olika perspektiv, att det inte blir för mycket stuprör. Så att det tjänar vi ju på i den aspekten, men också för att attrahera ny kompetens.

Emil Lindström: En gissning är att det kan vara bra att ägna sig åt för att behålla befintlig personal också, som kommer vara allt viktigare framöver, tror man ju.

Anna Klara Lindgren: Mmm, verkligen. Och jag ser det nästan som att det är samma saker ibland. Att det vi behöver göra för att behålla och utveckla, det är också det som kommer attrahera. Så det är inte kanske jättemycket olika saker alla gånger, utan mycket, om vi kan bygga en bra arbetsplats, då kommer det göra att folk också vill jobba hos oss.

Emil Lindström: Mmm. Jag kan tänka mig att det inte är så lätt att marknadsföra att man har en god arbetsmiljö. Det kan vara svårt att visa någonting utan att man liksom har att bevisa det, så att säga. Men om inte annat så kan det säkert bidra till att man får ett bra rykte, att det talas gott om arbetsplatsen helt enkelt, för att man trivs där.

Anna Klara Lindgren: Ja, jo, men precis. Det är ju många olika delar som kan vara attraktiva, att få jobba med våra kärnfrågor, och vi är en ganska liten expertmyndighet, så det kanske man inte kan göra i jättemånga olika organisationer. Men också det här att få vara med och bidra till samhällsnyttan, som vi pratade om i den här rapporten, att det är ju någonting som många vill göra, och varför de söker sig till olika myndigheter. Men sen också det här med dina kollegor och det vardagliga, hur är det? Trivs man att gå till jobbet? Känns det bra? Eller har man en klump i magen varje dag? Det spelar ju jättestor roll.

Emil Lindström: Jag tänkte, den här arbetsmiljöundersökningen som vi har vidrört lite här. Tarja, det slår mig en sak när jag har varit inne och kikat i den här undersökningen, att vi ser en del positiva tendenser som inom den statliga sektorn, bland annat nöjdheten ökar när det gäller arbetsbelastning. Alltså, att man tycker att det är en schysst arbetsbelastning då, tolkar jag det som. Att man har hyfsad tid för sina arbetsuppgifter. Och att det finns möjlighet att påverka när arbetet kan utföras. Det är ju positivt. Men sen när man läser vidare finns det vissa områden som kanske kan behöva förbättras. Till exempel att man har ont i nacke och rygg, eller många har det i alla fall, och många jobbar ganska så stillasittande. Vad kan vi dra för slutsatser av det resultatet?

Tarja Nevala: Jag tänker mig så här att vi kanske inte ska dra alltför stora slutsatser. Alltså, så. Men jag tror, precis som du säger Emil, att det är ju så att det finns någon slags pandemieffekt, och vi hittade nya, eller ja, hittade, vi blev nöd till att vara i andra slags arbetsmiljöer, och oftast var det ju då, eller i det här fallet var det ju hemmet. Och det är klart att där ser arbetsmiljön lite annorlunda ut.

Så att vad jag tänker mig att vad vi ska verkligen ta fasta på är att ha det här på bevakning. För det är ju så att likväl, för då pratar vi risker, att det här är på bevakning, om vi ser att någonting har en tendens att öka, någonting som inte är bra. Så här tänker jag mig att vi ska ha det på bevakning, och sen ska vi sprida kunskap om vad som är, till exempel när det gäller den fysiska delen, då pratar vi ergonomi, och att då behöver vi få ökad kunskap inom ergonomi. Och där kan jag väl tipsa om att det finns ju en ergonomifilm som Arbetsgivarverket har gjort tillsammans med en ergonom. Och jag tycker att det viktigaste som Anna, ergonomen där, säger, det är variation.

Jag tror att det finns väl, Anna Klara, någon liten sådan här ergonomislogan även bland dina kollegor?

Anna Klara Lindgren: Ja. Det är vår kollega Camilla som brukar säga att den bästa arbetsställningen är nästa arbetsställningen.

Emil Lindström: (skratt) Smart.

Tarja Nevala: Ja, men det är mitt i prick.

Emil Lindström: Att man ska variera sig, med andra ord?

Tarja Nevala: Alltid variera sig. Jajamen.

Emil Lindström: Mellan att stå och sitta och …?

Tarja Nevala: Ja, och hemma. Ja. Och hemma kanske man till och med kan halvligga eller ligga på soffan och läsa, eller jobba.

Emil Lindström: Jaha, så det är bättre än att bara stå?

Tarja Nevala: Så är det. Variation. Det är inte bra att stå hela dagen, och det är inte bra att sitta hela dagen. Men däremot kan vi väl också säga, just de där, om vi nu pratar om riskerna just med nacke och axelbesvären, det har ju också att göra med att det är mycket bildskärmsarbete, och det kanske är just för att man har datorn inte alltid i, skärmen i rätt ögonhöjd, och kanske belysningen är sämre och så där.

Men vi ska också komma ihåg att titta på, framför allt nu när vi är tillbaka, eller många är mer tillbaka på kontoren och så, men också titta på det som Anna Klara säger, det positiva, eller de friskfaktorerna. För det finns säkert också mycket i hemmiljön eller i det arbetssättet, för dem, vi ska komma ihåg, för dem som kan jobba hemifrån så finns det också många bra friskfaktorer som man då behöver ta till vara.

Emil Lindström: Och det skulle kunna vara då en ökad trivsel till exempel, tänker du?

Tarja Nevala: Ja. Till exempel det.

Emil Lindström: Just det. Ja, jag tänkte, Anna Klara, har du något exempel på hur man som arbetsgivare kan underlätta för medarbetare att ta kontroll över sin fysiska arbetsmiljö?

Anna Klara Lindgren: Ja, där har vi dels, i och med att vi har ett nytt kontor och numera jobbar aktivitetsbaserat, sett att det är ett sätt att medarbetaren får ta kontroll, och att man kan anpassa sig var man sitter, utifrån vad man gör för arbetsuppgift där och då. Det är olika zoner med olika ljudnivå, möjligheter att samarbeta.

Vi har också ett rum med ergonomiska hjälpmedel, så man kan testa på lite. Man kanske har hört någon kollega som tycker någonting är bra, så kan man testa på det, och sen kanske få det permanent, om det är någonting man behöver. Sen flyttade vi in ganska nyligen, så vi håller fortfarande på att bo in oss och testa, hur får man till det på bästa sätt? Men det är en grej.

Och sen har vi också ett gym i den här nya fastigheten.

Emil Lindström: Mm-hmm.

Anna Klara Lindgren: Så där har vi en idé om att kanske ta dit en fysioterapeut som kan ha någon form av introduktionspass och så där. Liksom allt vi kan göra för att sänka tröskeln. Dels de som kanske tränar ibland och vill göra det lite mer, eller de som inte brukar göra det vanligtvis. Men sen kan det ju vara andra saker också, planera in gemensamma promenadpass, eller köpa in sådana där gummiband som man kan dra i lite här och där. Och gåband, eller arrangera en hälsodag, eller ha någon hälsogrupp, eller så där.

Och sen har vi ibland visat upp lite sådana där lekfulla pausgympapass. Det finns ju en uppsjö av dem. Och vissa är väldigt roliga, så då får man både rörelsen och att skratta tillsammans, och så där. Och det blir en bra paus, och då …

Emil Lindström: Det är ganska smart, faktiskt.

Anna Klara Lindgren: … lever vi som vi lär också. Så det är roligt. Vi gör mycket, men det finns ju mycket mer att göra också. Att det finns absolut områden där vi behöver fortsätta jobba. Jag tror inte man liksom färdig med arbetsmiljöarbetet, eller att man uppnår friskfaktorerna, utan det är hela tiden någonting man måste titta på.

Emil Lindström: Ständigt arbete, liksom?

Anna Klara Lindgren: Ja.

Emil Lindström: Om man lyssnar på det här då och känner att nej, men nu måste jag ju ta med det till min organisation, implementera det här med friskvårdsfaktorer, har du något tips på vad man ska tänka på när man börjar implementera en sådan här sak?

AKL: Det vi gjorde var ju dels att samarbeta med vår kommunikationsenhet, och få deras take på det. Och sen är det ju grundat i forskning, så att det är ju ingenting som vi har hittat på helt själva. Vi har bara gjort lite mindre justeringar, så där. Men sen gjorde vi så att vi introducerade det här begreppet och tanken bakom för alla chefer, och förklarade att det var grundat i både det som framkommer i avgångssamtal, men också sådana här mätningar som vi har gjort. För att förklara varifrån det kommer, och nyttan med att jobba så här, och sen att de då får möjlighet på olika sätt då, både på avdelningsnivå och sen mer per individ då, att titta på vilken eller vilka faktorer kanske vi behöver jobba lite extra på. Så att det blir anpassat efter dem också.

Emil Lindström: Vad intressant. Jättebra tips. Tarja, innan vi går in på det sista momentet här, skulle du säga att den statliga sektorn är bättre eller sämre på arbetsmiljöarbete, jämfört med de andra sektorerna? Kan man säga någonting om det?

Tarja Nevala: (skratt) Nej, alltså …

Emil Lindström: Kan vi slå oss för bröstet?

Tarja Nevala: (skratt) Nja, så här är det väl att det är ju olika från olika verksamheter, och olika organisationer och sektorer. Jag brukar ställa frågan, när jag får möjligheten att komma ut till våra medlemmar och prata om arbetsmiljöfrågor, så brukar jag ofta, väldigt ofta, börja med att fråga så här: Vad är arbetsmiljö? Och alltså den kartan, de orden, det är ett jättestort mål. Och det är så otroligt mycket. Så det är väldigt svårt att säga, det beror på de olika faktorerna, alltså så, inom vilka områden en verksamhet är bättre eller sämre. Men jag tycker så här att rent generellt inom den statliga sektorn så kämpas det på väldigt mycket, och väldigt, väldigt många av våra medlemmar har förstått vitsen med arbetsmiljöarbetet. Att det är en vinna-vinna-situation. Och det är också så att vi har också många förstått vikten av att en god arbetsmiljö skapar attraktivitet, skapar glädje och skapar en höjd effektivitet eller produktivitet. Så att jag vill stanna vid det.

Emil Lindström: Det låter i alla fall väldigt hoppfullt, tycker jag.

[musikjingel]

Emil Lindström: Jag tänker att vi ska testa ett litet nytt moment här i podden, där jag skulle vilja ha ett kort svar i form av ja eller nej. Och ni ska naturligtvis få utveckla er efter jaet eller nejet. Så det är två frågor var här, och då börjar vi med Tarja, tänkte jag. Tarja, är det bättre att jobba stående, än sittande? Ja eller nej på den?

Tarja Nevala: (skratt) Ja, som ni hörde mig tidigare säga så är det en variation. Så det går inte att säga, jag är ledsen, jag kan inte säga ja eller nej. Det beror, variationen är det viktiga.

Emil Lindström: Det är helt okej, vi fick ju en liten förklaring på det här tidigare också.

Så, Anna Klara, aktivitetsbaserade kontor skapar bättre arbetsmiljö än fasta arbetsplatser, ja eller nej?

Anna Klara Lindgren: Ja.

Emil Lindström: Ja? (skratt)

Tarja Nevala: Vill du utveckla?

Emil Lindström: Vill du utveckla det?

AKL: Och det är baserat på, tycker jag, att det har blivit en positiv förändring för vår del i alla fall, nu när vi flyttade och lokalerna är lite mer så att man kan gå runt, och man träffar och sitter bredvid någon som man kanske vanligtvis inte gör. Man hör och snappar upp saker, och det blir lite mer socialt och ruljangs, eller vad man ska kalla det.

Emil Lindström: Okej då Tarja, arbetsmiljöarbetet är allas ansvar. Det är inte bara HR som ska driva det. Ja eller nej?

Tarja Nevala: Det är verkligen allas ansvar. Jag tänkte på det som Anna Klara sa, var det din chef som hade sagt det här med att varje dag är en arbetsmiljödag?

Anna Klara Lindgren: Mmm.

Tarja Nevala: Ja, och för att det ska vara det, alltså det är allas ansvar. HR är pådrivare och påminnare, och de kan stötta och hjälpa. Men annars så är arbetet, det är allas ansvar.

Emil Lindström: Så det var ett tydligt ja där, ett rungande ja?

Tarja Nevala: Det var ett rungande ja. Absolut.

Emil Lindström: Okej. Då har vi den sista frågan till Anna Klara. Det är bättre att fokusera på att förstärka det friska, än att jobba på problemområdena, ja eller nej?

Anna Klara Lindgren: Ja, då får jag väl säga ja på det då. (skratt)

Emil Lindström:(skratt)

Anna Klara Lindgren: Även om, som jag sa innan, det är klart att man måste ha koll på saker som inte funkar också. Och liksom vidta de åtgärder som krävs. Men i det generella så tycker vi att det är ett bra mindset, och vi tror på det som koncept, och testar och jobbar så här nu och ser vad det får för effekter framåt.

[musikjingel]

Emil Lindström: Ja, då börjar det bli dags här att runda av. Vi har ju pratat i dag om arbetsmiljö och friskfaktorer, och vi har fått flera goda exempel från er på TLV, på Tandvård- och läkemedelsförmånsverket, hur man jobbar med frågan, hur ni jobbar med frågorna dagligen. Och jag kan ju ta med mig från det här samtalet att det här med friskfaktorer kan, och god arbetsmiljö, kan skapa attraktivitet för en statlig arbetsgivare, helt enkelt.

Yes, är det någonting du, Anna Klara, skulle vilja att man som lyssnare ska ta med sig från vårt samtal?

Anna Klara Lindgren: Ja, men kanske dels det att man inte behöver tänka att det ska vara nytt och så, något avancerat, utan det kan vara småsaker, och just att man faktiskt börjar göra det, och något litet steg i rätt riktning. Och det tar sin tid kanske att få igenom större förändringar, men att man i alla fall börjar göra någonting någonstans.

Emil Lindström: Mmm. Börja någonstans och bygga vidare på det, så man kommer i gång med det helt enkelt då.

Anna Klara Lindgren: Precis, och sen titta på det här då som vi har varit inne på nu, det som funkar bra och det som folk lyfter att de värdesätter, och att göra mer av det. Vrida som en volymknapp liksom, vrida upp det då, där det kanske är lite för lågt.

Emil Lindström: Mmm. Och du Tarja, är det någonting du vill att vi ska, att man ska ta med sig som lyssnare?

Tarja Nevala: Ja, jag tycker att man ska ta med sig det här med att jobba tillsammans med arbetsmiljön. Att använda SAM-modellen. Och sen finn ut era friskfaktorer i er organisation.

Emil Lindström: Yes. Och tack så jättemycket ska ni ha för att ni ville vara med här i dag, och jag säger tack till dig som har lyssnat. Och det kan ju vara så att du sitter och jobbar med friskfaktorer på din arbetsplats, då är jag jättenyfiken på i så fall hur ni jobbar. Hör gärna av er till oss på webb@arbetsgivarverket.se, så hörs vi snart igen. Tack så mycket. Hej då.

Tarja Nevala: Hej då.

Anna Klara Lindgren: Hej då.

[musikjingel]