56. Polisens digitala skifte
35 minuter, 37 sekunder
|10 januari 2024
I Arbetsgivarpodden djupdyker vi i detta avsnitt i Polisens it-arbete. Våra gäster berättar om modernt polisarbete och hur de jobbar nära verksamheten för att med hjälp av bland annat AI-teknik bekämpa brott.
Gäster: Magnus Malmberg, gruppchef vid Polisens it-avdelning och Saga Hansson, språkteknolog på Polisen
Samtalsledare: Emil Lindström
[Musikjingel]
EMIL LINDSTRÖM: Varmt välkomna ska ni vara till Arbetsgivarpodden som den här gången sänder från Ingenjörsdagen, så det känns jättespännande. Vi sitter i en studio här med fönster runtom oss i en lokal mitt i Stockholm. Här utanför studion myllrar det av yrkesverksamma ingenjörer och IT-specialister som är här för att nätverka och förkovra sig.
Vi kommer att ägna det här poddavsnittet åt att prata om hur det är att jobba statligt i allmänhet, och på Polisen lite mer specifikt. Just Polisen har höga ambitioner när det gäller nya arbetsmetoder för att stävja nätbaserad brottslighet. Vi kommer bland att få höra hur man jobbar på Polisen både med AI och maskininlärning, och mycket annat.
Med mig i dag har jag två medarbetare från Polisens IT-avdelning. Det är gruppchef Magnus Malmberg, hej, Magnus.
MAGNUS MALMBERG: Hej, hej.
EMIL LINDSTRÖM: Och språkteknologen Saga Hansson. Hej, Saga.
SAGA HANSSON: Hej.
EMIL LINDSTRÖM: Själv heter jag Emil Lindström och är samtalsledare för Arbetsgivarpodden.
Men först vill jag lite kort säga att satsningen Jobba statligt, vad är det för något? Med Jobba statligt vill vi lyfta fram karriärs- och utvecklingsmöjligheter i statlig verksamhet för att få fler att upptäcka att det finns många roliga, spännande och utvecklande jobb i staten, där Polisen är en av flera intressanta organisationer.
Bra, då kör vi igång.
[Musikjingel]
EMIL LINDSTRÖM: Jag tycker att vi börjar med en lite presentation. Vi börjar med dig, Magnus. Vem är du? Vad gör du på Polisen?
MAGNUS MALMBERG: Jag heter Magnus Malmberg och är gruppchef för produktägare på Polisens IT-avdelning. Jag leder de utvecklare och data scientists och diverse andra experter inom det här området för att ta fram polismyndighetens samlade förmågor inom just språk- och textanalys. Utanför vår värld kallas det för NLP, national language processing. Så det är det vi fokuserar på. Så det är det jag gör i kort och gott.
EMIL LINDSTRÖM: Och du, Saga, vad gör du på Polisen?
SAGA HANSSON: Jag är data scientist och jobbar i Magnus grupp. Jag har en bakgrund som … jag har en kandidat i lingvistik och en master i språkteknologi. Så att jag är utbildad i NLP, som Magnus nämner.
EMIL LINDSTRÖM: Ja, vad spännande. Och vill du Magnus säga något litet om hur du, som gruppchef då, hur ni jobbar i ert team?
MAGNUS MALMBERG: Vi jobbar väldigt nära verksamheten. Det är en extremt central del i allt vi gör. Vi älskar ju teknik och AI och ML. Det är naturligtvis fantastiskt det gör vi gör, men att få jobba nära verksamheten, det är det som driver oss framåt på riktigt. Jag brukar säga att teknik i all ära, kul. Men när det blir riktigt, när man då kan applicera det vi gör i en vardag där vi faktiskt hjälper till att lösa brott är en fantastisk vardag att vara i. Så att vi jobbar i allt från operativa ärenden till att ta in olika behov från verksamheten i en liten samarbetsmodell som vi jobbar med, så att alla delar av verksamhetens behov blir tillgodosedda.
Så förutom de sätten att jobba, både kortsiktigt i de här operativa ärendena för att ta reda på vad behöver de på riktigt i det här operativa läget, och långsiktigt, vad behöver vi göra, så hjälper vi till att bygga upp de här språk- och textanalysförmågorna från grunden. Så det är allt från här och nu, hjälpa till att lösa brott, till att hur ska vår IT-miljö se ut 2030 eller 2035, för att kunna tackla alla nuvarande men också kommande utmaningar som vi faktiskt har.
EMIL LINDSTRÖM: Det låter jättespännande. Vi kommer att komma tillbaka lite till det här senare också, och jag tänkte också jag ska fråga er vad det var som lockade er till att börja jobba på Polisen. Om du vill börja, Magnus?
MAGNUS MALMBERG: Ja. Lite kort, Saga nämnde ju hennes bakgrund där, och från början, en gång i tiden för länge sen nu så pluggade jag till civilingenjör. Passade också på att plugga en ekonomiexamen, när jag ändå höll på. Därefter var den stora frågan: Vad gör man efter att man har pluggat klart?
EMIL LINDSTRÖM: Just det.
MAGNUS MALMBERG: Den stora 10 000-kronorsfrågan.
EMIL LINDSTRÖM: Exakt.
MAGNUS MALMBERG: Och halkade in på ett konsulterispår. Så jag blev managementkonsult och jobbade som det i fem, sex år, men hade aldrig släppt intresset för IT, det fortfarande är en stor del av min vardag. Så då blev det till att starta en IT-firma från grunden. Så jag och några till skapade ett företag som vi drev framgångsrikt under fem, sex år, och när det var dags att sälja och vidare, vad gör man då?
EMIL LINDSTRÖM: Mmm?
MAGNUS MALMBERG: Lika svårt att svara på varje gång. Men till saken hör att jag är gift med en polis och min pappa är polis, numera pensionerad polis, och har alltid, alltid, alltid själv velat bli polis. Så då tänkte jag, ja, men något där finns det säkert som är av intresse, och min pappa och min fru sa ja, det finns alltid någonting för en IT-kunnig människa att göra på IT-avdelningen …
EMIL LINDSTRÖM: (skratt) Ja.
MAGNUS MALMBERG: Så det kanske finns några få tjänster du kan söka.
EMIL LINDSTRÖM: Ja. Det fanns det?
MAGNUS MALMBERG: Det fanns det. Just den dagen så tror jag att det fanns 35 annonser ute. Och det var ju jättemånga som tilltalade mig, men det var just en specifik som stod ut. Och när jag såg den listan, det här är ska- och bör-kraven, och beskrivningen på arbetsplatsen, beskrivningen av kulturen, hur vi jobbar, med vad vi jobbar, och varför vi gör det vi gör, så var det check, check, check, check.
EMIL LINDSTRÖM: Det var någon som kände dig då ...
MAGNUS MALMBERG: Det var nästan som att de pratar om mig. De vet nog inte om det än men det är exakt mig de vill ha.
EMIL LINDSTRÖM: (skratt) Exakt.
MAGNUS MALMBERG: Och så visade det sig att de ville ha mig. Och jag har ju inte ångrat mig en enda sekund sen dess. Det enda jag är lite bitter över, det är att jag inte sökte tidigare. Men den är svår att ändra på.
EMIL LINDSTRÖM: Den är svår att ändra på.
MAGNUS MALMBERG: Lite … ganska svår. Det var väl en längre utläggning om varför jag hamnade där jag hamnade.
SAGA HANSSON: (skratt)
MAGNUS MALMBERG: (skratt)
EMIL LINDSTRÖM: Jättehärligt att höra, ju. Och hur såg det ut för dig då, Saga? Var det samma bakgrund för dig, liknande bakgrund?
SAGA HANSSON: Ja, men vissa saker var väl lite liknande. Jag var ju också när jag var klar med min master lite vilsen och visste inte vad jag ville göra med min examen. Men jag kände väl att jag ville göra någonting som både var kul, och jag har alltid haft ett intresse för polisarbete, och någonting som kändes viktigt och bra, och nyttigt för samhället. Så att det var väl därför jag började kolla på jobb inom statliga myndigheter. Så hittade jag annonsen och kände väl typ som Magnus att det här … jag kände mig otroligt träffad, att den här var skriven för mig, endast mig. Så då sökte jag, och precis som Magnus har jag inte ångrat en sekund.
EMIL LINDSTRÖM: Framgångshistoria där också.
SAGA HANSSON: Ja, absolut. Det skulle jag säga.
EMIL LINDSTRÖM: Och för att bli språkteknolog, hur går man till väga då?
SAGA HANSSON: Ja, det är en mycket bra fråga. Jag började ju med lingvistik, som jag sa, och när jag väl var klar med min lingvistikkandidat så visste jag inte vad jag ville göra med det. Hur jobbar man med lingvistik? Vad kan man göra då, som lingvist? Och då började jag titta runt lite och hittade ett program, ett masterprogram, inom språkteknologi, och kände att jag har ju alltid velat testa programmering men har inte kommit till skott med det. Så att jag testar, vad är det värsta som kan hända?
EMIL LINDSTRÖM: (skratt)
SAGA HANSSON: Och så hamnade jag med ett jättehärligt gäng och på en jättetrevlig utbildning. Så att så blir man språkteknolog. (skratt)
EMIL LINDSTRÖM: Superhärligt. Tack så mycket.
[Musikjingel]
EMIL LINDSTRÖM: I och med att brotten blir mer och mer nätbaserade så har ni på Polisen, som jag har förstått i alla fall, specialiserat er mycket inom att utveckla er egen IT-teknik.
SAGA HANSSON: Ja.
EMIL LINDSTRÖM: Skulle du, Magnus, vilja berätta lite hur ni jobbar med det? Hur ni jobbar med IT-verktyg och utvecklar appar.
SAGA HANSSON: Det är många olika lager på den frågan men man kan börja med: Hur ser det ut i stora vida världen utanför Polismyndigheten? Jo, alltmer, och det här är ju inte någon överraskning eller någon som helst nyhet för de allra flesta i alla fall, allting blir mer och mer digitalt. Så allt vi gör lämnar ju olika former av digitala spår, och i vissa fall då, om du då väljer att begå ett brott så lämnar du ju då digitala bevis efter dig. Så vi har ju sen en längre tid på Polismyndigheten ändå fokuserat mer och mer på de digitala bevisen. Det är inte det enda vi satsar på, det är ju fortfarande väldigt mycket vanlig bevisföring som man också behöver. Det är allt från vittnesmål till precis hur mycket som helst: kameraövervakning och allt möjligt som behövs. Men vi ser ju att datamängderna ökar, och ökar väl ändå lavinartat. Man kan till och med säga att ökningstakten ökar.
Så vi gör ju det vi kan med stor entusiasm, att se till att hela myndigheten och alla dess fantastiska poliser har de IT-verktyg som de behöver, för att kunna både utreda brott men också förhindra och upptäcka brott i alla dess faser. Så det är det vi gör. Allt från att stötta den delen som ska jobba proaktivt inför att någonting sker, till att när det sker och sen efter att det har skett. Så alla steg behövs ju IT-avdelningen kring. Så det är därför vi är så glada och tacksamma för att vara en integrerad del av verksamheten, så att det är lätt att utveckla system på riktigt.
EMIL LINDSTRÖM: Ja, precis, du nämnde ju det förut. Hur går det till egentligen, det här att ni jobbar så operativt? Hur ser det ut?
MAGNUS MALMBERG: Ja, jag kan inte gå in på exakta operativa ärenden, av säkerhetsmässiga skäl. Men det man kan säga är att vi sitter ju då tillsammans med dem och löser problemen åt dem där och då. Så att vi har ju fantastiska poliser som kan sitt ämnesområde bättre än någon annan. Och vi vill ju då vara med för att förstå vad är det som skapar huvudvärk och onödigt mycket tandagnissel i vardagen? Vad är det för typ av modernt IT-stöd som de faktiskt skulle behöva? Och då sitter vi i de där operativa ärendena just i det specifika fallet och tar fram lösningarna där vi sitter där och då.
EMIL LINDSTRÖM: Mm-hmm.
MAGNUS MALMBERG: Och levererar det som vi tror då är en bra lösning. Så får vi då interativt reda på där och då: bra, dåligt, sämre, sämst. Nej, men i rätt riktning. Och så gör vi om, gör vi om. Och så hjälper vi dem med det de behöver där och då. Sen kommer ett till operativt ärende och så börjar vi, ”vänta nu här”, nu känner vi igen vissa av behoven. Här kommer det igen. Och sen är det ett tredje ärendet, nu kommer det igen. Då är det väldigt bra läge att någonstans där, eller kanske till och med ännu tidigare, göra en produkt av det hela, som man kan sprida. Och då kommer det in de här mer klassiska systemutvecklarstegen som man då kan göra. Så det är den operativa biten.
Sen jobbar vi då med verksamheten i en specifik dialogform, nära dem också, för att få reda på hur behoven ser ut här och nu, men också kommande behov. Så att vi kan takta hela vår IT-verksamhet efter deras behov både här och nu och långsiktigt enligt samarbetsmodellen, med processledare och hela kittet.
EMIL LINDSTRÖM: Så ni tar fram mycket av era system själva? Har jag förstått det rätt?
MAGNUS MALMBERG: Vi som myndighet köper in de systemen som behövs, när det behövs. Det gör vi absolut. Det vi gör mest av, och det är lite olika beroende på vilken grupp man tillhör, eller kanske till och med sektion och enhet, men just vi utvecklar alla våra system själva, från grunden. Och det är väldigt många som gör det. Jag har inte den exakta splitten mellan inköpta och egenutvecklade system, men givet att vi är en IT-avdelning med … inklusive konsulter är vi precis en bit över 1300, så har vi tillräckligt många …
EMIL LINDSTRÖM: Så pass många.
MAGNUS MALMBERG: … mankraft för att kunna utveckla egna system, allt från grunden till att vidmakthålla dem, och sen även avveckla dem. Så att vi har exakt de kompetenserna vi behöver för att både köpa in och också kunna utveckla från grunden och leverera skräddarsydda lösningar, eftersom det är inte alltför många därute som levererar system för poliser.
EMIL LINDSTRÖM: Nej.
MAGNUS MALMBERG: Som är gjorda med polisernas bästa. Det finns naturligtvis sådana leverantörer också men vi då är väldigt nöjda och glada över att kunna sitta tillsammans med dem, och så här jobbar många grupper på IT-avdelningen, tillsammans med verksamheten och tar reda på: Hur behoven ser ut? Vad är det för något som är problematiskt? Och sen hjälper man till och bygger IT-system på ett iterativt, agilt sätt, så att de så snabbt som möjligt får ett så bra system som möjligt, som är så nära deras önskemål som det bara går att få till.
EMIL LINDSTRÖM: Snyggt. Kopplat till den här operativa verksamheten som ni jobbar tätt ihop med, kommer lingvistiken in på något sätt där?
SAGA HANSSON: Ja, det skulle jag väl ändå säga att den gör, på lite olika sätt. Absolut.
EMIL LINDSTRÖM: Hur fungerar ditt jobb? Hur skulle du beskriva en vanlig arbetsdag?
SAGA HANSSON: Det är väldigt olika. Ibland kan jag sitta och koda en hel dag nästan. Gräva ner mig i någonting som behövs grävas ner i. Och ibland är det nästan möten hela dagen med verksamheten eller inom vår grupp. Och ibland är det en salig blandning. Oftast är det nog en salig blandning av det. Det gör det väldigt roligt också, tycker jag, att det är omväxlande.
EMIL LINDSTRÖM: Det låter jättespännande, tycker jag.
SAGA HANSSON: Mmm.
EMIL LINDSTRÖM: Jag tänkte på det här som vi nämnde i början där med AI. Hur funkar det med det? Hur jobbar ni med AI på er IT-avdelning?
MAGNUS MALMBERG: Vi har lite olika grupper som fokuserar på lite olika saker inom just AI och machine learning. Ifrån vårt perspektiv har vi då valt att fokusera på språk- och textanalys, så vi har jobbat med det sen 2018, 2019. IT-avdelningen storsatsar på denna nya teknik. Som så många andra nya tekniker är det ett sätt att analysera och hantera extremt stora datamängder, så att vi jobbar med de bitarna utifrån vad det finns också på marknaden. Och då menar jag inte köpa in utan vi tittar väldigt mycket på vilka open source-modeller finns därute som gör delar av eller hela uppgiften åt oss, eller tillsammans med någon annan.
Så då tar vi in och provtrycker de modellerna. Kollar, skulle den här modellen kunna faktiskt göra det här jobbet som behöver göras? Och i de fallen den gör det så är vi naturligtvis jättenöjda, för varför jobba igenom saker som inte behöver jobbas igenom mer än så? Men märker vi att nej, men den svenska polisens behov skiljer sig från marknaden i övrigt, eller att vi just har behov som är väldigt nära kopplade till det svenska språket, som inte alltför många utanför Sverige bryr sig om …
EMIL LINDSTRÖM: Ja … (skratt)
MAGNUS MALMBERG: … så kan det vara så, och det är ändå ganska vanligt förekommande, att vi finjusterar då de här modellerna, och då kommer liksom Saga in i det arbetet också då, att finjustera och träna de här modellerna vidare, så att de blir bättre och bättre och bättre.
EMIL LINDSTRÖM: Okej. Så då är det du som jobbar med det?
SAGA HANSSON: Ja. Bland annat jag.
EMIL LINDSTRÖM: Men vad spännande. Vad tycker du om det då?
SAGA HANSSON: Det är jättekul, tycker jag. Det är … absolut, det är ju någonting vi jobbar med hela tiden med att vi kollar med verksamheten vad de har för behov. Testar olika lösningar som vi letar runt efter, gräver runt på alla möjliga ställen efter lösningar som kan hjälpa dem på något sätt. Testar det. Skickar det till verksamheten, de som behöver det, och ser vad de säger. Är det inte riktigt det de behöver, då tar vi tillbaka, förfinar, förbättrar. Och, ja, skickar vidare igen. Och sen fortsätter det så.
EMIL LINDSTRÖM: Och jag misstänker att det kan vara svårt att nämna något konkret exempel på vad ni kan jobba med, i och med er verksamhet …
SAGA HANSSON: Precis.
EMIL LINDSTRÖM: Det stämmer, kanske?
MAGNUS MALMBERG: Ja. Du får väl börja hos Polismyndigheten och bli säkerhetsklassad, så kommer vi …
EMIL LINDSTRÖM: Berätta allt. (skratt)
SAGA HANSSON: Då kan vi snacka, ja.
MAGNUS MALMBERG: … duka upp ett veritabelt smörgåsbord av möjligheter och fantastiska saker som vi gör, men tyvärr så får vi inte prata om dem i detalj, förutom att vi kan väl bara säga att vi gör roliga saker.
Sen kan man ju också nämna, naturligtvis, att i den här världen där vi då rör oss väldigt mycket kring open source, och det finns många saker man skulle nämna där, men vi märker ju att hela den här AI-världen rör sig så himla fort framåt så det bästa sättet är ju inte att alltid bygga allt från grunden själv, utan ta rygg på de här stora, stora jättarna, stora forskningsinstitut. Vilket är hysteriskt kul för mig att se hur Saga och andra i gruppen noterar att en ny modell har kommit 11:49 …
EMIL LINDSTRÖM: Ja. (skratt)
MAGNUS MALMBERG: Klockan 12:03 sitter de och tittar, och sen laddar de ner den, och så börjar de. Så att säga att vi ligger i den absolut yttersta framkanten är nog dagens underdrift, tror jag.
EMIL LINDSTRÖM: Det är ingen underskattning.
SAGA HANSSON: Mmm.
MAGNUS MALMBERG: Utifrån att endast det bästa är gott nog för poliserna, tycker vi. Så att de ska ha det verktyget och de modellerna, och de system som de faktiskt behöver.
SAGA HANSSON: Mmm.
MAGNUS MALMBERG: Naturligtvis: Vi tullar aldrig på säkerheten, så när vi väl sen paketerar allting och gör det här så är det alltid säkra lösningar som vi bygger sen. Så att man får med sig det också, så att man inte får för sig att det bara är snabbt och slarvigt, fort och fel.
EMIL LINDSTRÖM: Förstås.
MAGNUS MALMBERG: Nej, det är fort men på ett kontrollerat sätt, eftersom vi vet att Polismyndigheten är ju ett eftertraktat bytesdjur på den liten mer …
EMIL LINDSTRÖM: Marknaden.
MAGNUS MALMBERG: … mörka marknaden därute, som vill oss illa. Så vi gör det vi kan för att göra det så säkert och så bra och så snabbt och så effektivt som det bara går. Och då har vi hittat ett sätt att bygga upp en miljö som faktiskt gör det möjlighet att jobba på ett snabbt, iterativt, agilt sätt, utan att göra avkall på säkerhet. Så vi är väldigt nöjda över det.
[Musikjingel]
EMIL LINDSTRÖM: Vem kan egentligen söka jobb hos er? Vad behöver man för kvalifikationer och egenskaper? Jag frågar inte i min egen sak här. (skratt)
MAGNUS MALMBERG: Nej, precis, precis. Aldrig sluta rekrytera. Nej, men formellt: Behöver man ha en specifik utbildning? Måste man ha A, B eller C? – Nej. De absolut två viktigaste sakerna som jag och andra tittar efter, det skiljer sig naturligtvis lite, men grundsaken nummer ett över allt annat: brinna för det polisiära arbetet. Vilja vara med och göra skillnad på riktigt. Att man är redo för en större uppgift, för det är det som knyter oss samman. Vi har kunnat bygga ihop en extremt fascinerande heterogen grupp av människor som alla kan olika saker. Men det som alltid knyter oss samman är att vi brinner för att göra Sverige tryggt och säkert. Så det är liksom …
EMIL LINDSTRÖM: Det är det viktigaste.
MAGNUS MALMBERG: … tycker man att Sverige ska bli tryggt och säkert, och vara tryggt och säkert, det är en bra första check. Nej, men jag tycker nog att Sverige är tillräckligt tryggt och säkert, det finns inget mer att göra, då kan man absolut tänka sig att leta sig någon annanstans. Men vill man vara med, oavsett profession, och göra nytta, då är det till Polisen man ska söka sig.
Den andra saken som vi tittar väldigt mycket efter är just, och då menar jag inte bara AI, jag tittar på all IT. Det rör sig så otroligt fort, så att halveringstiden för vilken kunskap som är applicerbar halveras. Det går så fort nu. Så att vi vill alltid hitta människor som trots att de är väldigt duktiga på sin sak vågar och orkar ifrågasätta hur kan man lösa det här på bästa sätt? Finns det ett nyare och bättre sätt att lösa det på? Och då menar inte jag bara för att det är nytt så är det bra. Absolut inte. Men att orka ligga där framme och jobba med fortbildning, och bli bättre, bli vassare på sin del, så att man hela tiden kan säkerställa att svensk polis får bästa tänkbara IT-stöd.
Så brinna för Polisen, vilja lära sig nytt. Har man de två sakerna så har du kommit jättelångt. Och sen naturligtvis att du kan ditt område. För vi är i ett läge då vi kan anställa väldigt bra människor, som är väldigt duktiga på sin sak, där Saga är ett ypperligt bra exempel på det hela.
SAGA HANSSON: (skratt)
MAGNUS MALMBERG: Så utifrån det läget är det kan du din sak, och sen spelar det ingen roll om det är IT-säkerhet eller Linux-admin, eller back- and frontend-testare, UX-are, uppdragsledare, det spelar ingen roll, vi har behov av alla tänkbara IT-tekniker, alla tänkbara roller inom IT letar vi alltid efter.
EMIL LINDSTRÖM: Inklusive lingvister / språkteknologer?
MAGNUS MALMBERG: Absolut. Och HR-människor, ekonomer, jurister, you name it. Vi behöver de som är väldigt duktiga, och som brinner för det polisiära.
EMIL LINDSTRÖM: Och ni var nästan 1300 medarbetare på IT-avdelningen. Det är en jättestor enhet som ni jobbar på.
MAGNUS MALMBERG: Med konsulter är det till och med lite mer än 1300 nu. Så vi växer och växer, och vi kommer vara …
EMIL LINDSTRÖM: Ja, ni växer fortfarande.
MAGNUS MALMBERG: Absolut.
EMIL LINDSTRÖM: Och anställer.
MAGNUS MALMBERG: Vi anställer hela tiden, så det är bara att gå till polisen.se, kolla efter lediga tjänster. Det finns alltid spännande saker där.
Är man osäker på, just det jag letar efter kanske inte finns här, det kanske inte är en perfekt match men jag tycker ju att Sveriges säkerhet är viktigt, jag vill lära mig nytt och jag är duktig på det jag brinner för, då finns det alltid samlingsannonser som man kan titta på, och sen skicka in en ansökan. Sen är det upp till oss att försöka …
EMIL LINDSTRÖM: Skapa en tjänst?
MAGNUS MALMBERG: … skapa plats för dem som är riktigt duktiga och brinner för det de gör, och är engagerade. Vi vill ha er. Sen kan vi naturligtvis inte alltid trolla med knäna, men vi gör vårt absolut yttersta för att göra plats och sen skapa en tjänst efter vad man vill göra, vad man kan göra, och naturligtvis vad som behöver göras. Kan man hitta den skärningspunkten, då blir det ju liksom fin musik på riktigt. Och det är det vi brukar kunna göra.
EMIL LINDSTRÖM: Fantastiskt. Jag tänkte vi kan gå in lite mer på hur Polisen är som arbetsplats. Du Saga, vill du berätta lite? Vad tycker du är bästa med att jobba på Polisen?
SAGA HANSSON: Det är väl dels det vi har pratat om lite tidigare, den här att vi är så pass verksamhetsnära. Men sen också det som Magnus precis nämnde, att alla har en vilja att jobba med det här. (skratt) Att man har en vilja att göra samhället bättre. Det tycker jag är någonting som märks. Alla vill dra sitt strå till stacken, vilket är väldigt trevligt. Och just i min grupp har jag väldigt bra kollegor och en väldigt bra chef.
EMIL LINDSTRÖM: Inte att underskatta.
SAGA HANSSON: Exakt. Exakt. Men jag tycker att det är inte så mycket enligt den här förutfattade meningen att det är tråkigt att jobba på myndighet. Det tycker jag absolut inte det är.
EMIL LINDSTRÖM: Nej, just det. Förutfattade meningen att det kanske är lite långsamt och kan vara lite svårt att driva …
SAGA HANSSON: Mmm, lite byråkratisk pappersvändning och lite sådant. Det tycker jag inte att det är. Absolut inte.
EMIL LINDSTRÖM: Det ska man inte tro på, alltså?
SAGA HANSSON: Nej, det ska man inte tro på.
EMIL LINDSTRÖM: Inte på Polisen … framför allt inte?
SAGA HANSSON: Nej. Exakt. Här går det undan.
EMIL LINDSTRÖM: Ja, men det låter jättehärligt.
SAGA HANSSON: Mmm.
EMIL LINDSTRÖM: Och Magnus får frågan, den spegelvända frågan: Vad är utmaningen då med att jobba på Polisen?
MAGNUS MALMBERG: Ja, jag skulle säga att i och med att vi är en så stor myndighet, så även om IT-avdelningen är 1300 så är vi på totalen lite mer än 37 000 medarbetare. Så att naturligtvis har ju vi samma utmaningar som ett jättestort företag. Det är naturligtvis så. Det är ingenting som bara magiskt försvinner, även om alla vill göra väl, och alla vill hjälpa varandra, för vi driver mot samma mål, så är det fortfarande de exakt samma utmaningar som man har i ett stort bolag. Bland annat en sådan där trevlig sak att ha som problem, det är att vi växer så fort så att var ska alla fantastiska medarbetare sitta? Det är ett trevligt i-landsproblem vi har, men …
EMIL LINDSTRÖM: Ja, angenämt problem, så att säga.
MAGNUS MALMBERG: Så. Motsatsen hade varit jobbigare, att ingen vill vara kvar och vi bara krymper. Det hade varit på riktigt jobbigt.
EMIL LINDSTRÖM: Ja, men verkligen.
MAGNUS MALMBERG: Det är naturligtvis en av utmaningarna. Vi växer och växer och växer. Annars skulle man också kunna säga att, och det här säger jag som en obotlig teknikoptimist, allting går att lösa med teknik. Det är nästan aldrig så att det blir att nej, men det här kan man inte lösa rent tekniskt. Det du frågar efter är omöjligt. Jag skulle säga: Den stora utmaningen är alltid de juridiska frågorna. Vad får man göra? Får man göra det på det här sättet? Och vi förhåller oss till det till punkt och pricka. Så det är oftast en juridisk fråga som det kokar ner till. Får man göra det på det här sättet? Ja eller nej? Och blir det ett ja, då kör vi.
EMIL LINDSTRÖM: Då kör man.
MAGNUS MALMBERG: Och då är det verkligen full fart framåt. För som sagt, det man får med sig på köpet med att alla vill göra nytta och vill göra skillnad, det är att folk är väldigt samarbetsvilliga och hjälps åt. Vilket är extremt trevligt. Det är en trevlig atmosfär att vara i, både i gruppen, sektionen, på enheten och på hela avdelningsnivån. Och sen på hela myndighetsnivån.
EMIL LINDSTRÖM: Mmm.
SAGA HANSSON: Ja, men jag tänker att det är ju någonting, de är ju också väldigt tacksamma för det vi gör. Och det är också väldigt roligt att höra. Det glömde jag säga på vad som är bra med att jobba på Polisen.
EMIL LINDSTRÖM: På medarbetarna, eller medborgarna?
SAGA HANSSON: Nej, men verksamheten. Polispoliserna, liksom.
EMIL LINDSTRÖM: Ah, ja.
SAGA HANSSON: De är otroligt tacksamma för den hjälp de får av IT-avdelningen, och det är alltid väldigt roligt, tycker jag.
MAGNUS MALMBERG: Ja, för det är klart att risken är att man i en organisation ses som ett särintresse, förstås.
SAGA HANSSON: Mmm. Att det är liksom som kan försvinna, att är det något system som någon har gjort. Men jag tycker alltid att det är, man får bra feedback.
EMIL LINDSTRÖM: Ja. Det är jätteviktigt.
SAGA HANSSON: Precis.
MAGNUS MALMBERG: De tar sig tid för oss, trots att de har … det är mordutredningar och det är mycket saker som är jätteviktiga, som jag förstår att de brinner för. Men om man kommer och säger att hej, vi kan hjälpa er om vi får lite tid, då får man ändå tid och möjlighet att sitta med dem.
SAGA HANSSON: Ja.
MAGNUS MALMBERG: Och sen möjligheten då att leverera ett IT-stöd för den personen, i det utsatta läget. När man får den feedbacken som man får från den personen på verksamheten, som Saga sa, polispolisen.
EMIL LINDSTRÖM: Ja. (skratt)
MAGNUS MALMBERG: Som är poliser på riktigt.
SAGA HANSSON: Exakt.
MAGNUS MALMBERG: Det lyfter en framåt och sen orkar man hur länge som helst, med tanke på den glädjen och den positiva feedback man får tillbaka. Så att det är medryckande.
EMIL LINDSTRÖM: Väldigt fina förutsättningar att jobba utifrån också, låter det som.
[Musikjingel]
EMIL LINDSTRÖM: Jag tänkte att vi, innan vi börjar … vad säger man? …
SAGA HANSSON: Runda av, kanske?
EMIL LINDSTRÖM: Runda av säcken, höll jag på att säga.
SAGA HANSSON: (skratt)
EMIL LINDSTRÖM: Runda av här, så tänkte jag att vi kör några snabbfrågor. Och där får ni bara svara ja eller nej, men ni får så klart brodera ut sen senare. Så om ni är beredda så börjar jag med dig, Magnus, så kör vi varannan här.
Magnus då, första påståendet: För att få jobb på Polisen, Polisens IT-avdelning, behöver jag ha en civilingenjörsexamen, ja eller nej?
MAGNUS MALMBERG: Nej.
EMIL LINDSTRÖM: Nej.
MAGNUS MALMBERG: Det behöver man inte ha.
SAGA HANSSON: Jag har inte det.
EMIL LINDSTRÖM: Du har inte det.
SAGA HANSSON: (skratt)
EMIL LINDSTRÖM: Levande exempel.
SAGA HANSSON: Exakt. Och jag jobbar på IT-avdelningen.
(skratt)
MAGNUS MALMBERG: Absolut. Naturligtvis letar vi efter människor med utbildningsbakgrund, men det är absolut inget krav på det sättet. Det är därför vi är väldigt tydliga med att det är en akademisk utbildning som motsvarar det här och det här, eller det som vi som myndighet tycker motsvarar den utbildningen. Och det är just för att är du duktig på det du gör, då spelar det ingen roll var du kommer ifrån. Det är helt irrelevant.
EMIL LINDSTRÖM: Irrelevant.
MAGNUS MALMBERG: Du ska vilja göra nytta. Du ska vilja lära dig nya saker.
EMIL LINDSTRÖM: Förhindra brott.
MAGNUS MALMBERG: Och förhindra brott. Välkommen till oss, sök till oss.
EMIL LINDSTRÖM: Härligt. Och Saga då, frågan är lite elak men …
SAGA HANSSON: Okej? Wow. Spännande.
EMIL LINDSTRÖM: (skratt) Påståendet är: Ditt jobb är tämligen byråkratiskt i staten och varje dag är den andra ganska lik. Ja eller nej? (skratt)
SAGA HANSSON: Nej. Det har vi lite avhandlat redan.
EMIL LINDSTRÖM: Ja. (skratt)
SAGA HANSSON: Nej, men det skulle jag verkligen inte säga. Det är inte mycket pappersvändande. Och när det väl blir lite myndighetströgt så är det ju liksom, ja, men den här viljan som vi har pratat om, att alla vill ändå göra någonting tillsammans, och få saker gjorda som lättar upp och gör att det blir väldigt kul att jobba med alla människor där.
MAGNUS MALMBERG: Får man flika in? Apropå byråkrati. Jag vet att jag och många andra chefer jobbar just för att minska byråkratin och försöka få det så strömlinjeformat som möjlighet. I de fallen som det måste vara så för att vi är en statlig myndighet där det ska finnas spårbarhet och så där, då gör vi chefer precis allt vi kan för att det ska landa på oss, så vi hanterar det. Så att så mycket av Sagas värdefulla tid kan läggas på det hon tycker är intressant, givande, och att hon då kan göra skillnad på riktigt. För hon kan saker som inte jag kan. Låt mig ta admin, byråkrati och allt sådant stök.
EMIL LINDSTRÖM: Men Magnus, nästa då: I dag har IT en avgörande roll inom Polisen för att lösa brott, ja eller nej?
MAGNUS MALMBERG: Ja, det skulle jag säga. Det kopplar jag an till det vi pratade tidigare där, att alltmer kretsar kring IT. Både när det gäller just att skapa möjligheter för Polisen att göra deras faktiska arbete, för de älskar ju sitt yrke. Och då ska ju IT-stöd vara så effektiva och så användarvänliga som de bara kan vara. Så att de kan få lägga tid på det som faktiskt spelar roll. Det är en ena biten.
Den andra, som vi redan har nämnt, att mer och mer av bevisen och spåren och signalerna därute är ju i form av digitala fotavtryck, kan man kalla dem för. Så där behöver vi jobba också.
EMIL LINDSTRÖM: Och Saga, vi kör sista påståendet till dig: Du är ensam att jobba med lingvistik på er IT-avdelning, eller på Polisen i stort.
SAGA HANSSON: Nej.
EMIL LINDSTRÖM: Du har kollegor som gör samma sak?
SAGA HANSSON: Yes, det har jag. Bara i min grupp har jag tre lingvistkollegor. Sen har vi lite alla möjliga språk-, folk som jobbar med språk, på myndigheten. Vi har bland annat en språkvårdare. Så att, ja, det finns lite alla möjliga språkintresserade på myndigheten.
EMIL LINDSTRÖM: Jag måste bara passa på att fråga er: Hur kom det sig att ni började se behov av lingvister på Polisen?
MAGNUS MALMBERG: Det började ju redan när jag hade börjat, när vi insåg, och det här är också helt uppenbart men man kan nämna det ändå, eftersom det inte var det från början. Det är att folk, när man pratar och skriver, så håller man sig inte till de grammatiska reglerna. Man gör inte det.
EMIL LINDSTRÖM: Nej, i verkligheten.
MAGNUS MALMBERG: I verkligheten använder man, förutom talspråk, man lägger in slang, man kanske byter språk lite här och där, man skriver som man vill skriva, och man säger saker på det sättet man vill säga. Vilket innebär att då måste man börja få koll på den språkliga strukturen och de lingvistiska särdragen för att kunna göra så mycket nytta som möjligt. Så att lite skämtsamt men den dagen alla gör exakt som man ska göra enligt svenska textbok 1A, då behövs inte vi längre. Men det är nog inte så sannolikt.
EMIL LINDSTRÖM: Det är långt dit. (skratt)
MAGNUS MALMBERG: Det är nog ganska långt dit. Även om lärarna gör ett fantastiskt jobb så är det så att verkligheten skiljer sig från textboken, och då behöver man ha djuplodad kunskap i just det exemplet då. Sen behöver man det i allt vi gör, men det är ett jättebra exempel på där verkligheten inte överensstämmer med textboken.
EMIL LINDSTRÖM: Innan vi börjar plocka upp här så kan jag säga att det jag tar med mig i dag från dagens samtal är att ni jobbar väldigt nära kärnverksamheten båda två. Och ni verkar ju ha en väldigt hög utvecklingstakt och verkar ju ha väldigt intressanta jobb, måste jag säga.
Jag vill tacka så jättemycket Magnus och Saga för att ni ville vara med här i dag i podden här på Ingenjörsdagen och dela med er av era erfarenheter och kunskaper. Jag blir jätteinspirerad här av att lyssna på er. Innan vi avslutar, är det någonting jag har glömt som ni vill lägga till eller förstärka?
MAGNUS MALMBERG: Inte som du har glömt men egentligen bara förstärka: Gå in på polisen.se, kolla lediga jobb. Där finns det något för alla som vill göra Sverige tryggt och säkert.
EMIL LINDSTRÖM: Fint. Är det någonting du vill lägga till, Saga?
SAGA HANSSON: Nej, jag tror inte det. Jag tror att vi har täckt det mesta.
EMIL LINDSTRÖM: Ja. Men jag tycker att det var fina slutord där. Jättetack till dig som har lyssnat också, och vi hörs snart. Hej då.
[Musikjingel]