Ordlista avtalsrörelse

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

A

Ajournera: innebär att tillfälligt göra uppehåll i förhandlingar för till exempel enskilda överläggningar. Ett sådant uppehåll kan vara från några minuter till flera dagar eller veckor.

Arbetsgivarorganisation: en organisation med syftet att tillvarata anslutna arbetsgivares intressen i förhållande till bland annat arbetstagarorganisationerna (fackliga organisationer). Arbetsgivarverket, Almega och Teknikföretagarna är exempel på arbetsgivarorganisationer inom olika arbetsmarknadssektorer.

Arbetstagarorganisation (facklig organisation): en organisation med syftet att tillvarata anslutna arbetstagares intressen i förhållande till arbetsgivaren och/eller arbetsgivarorganisationen. På det statliga området förhandlar arbetstagarorganisationerna OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet (OFR/S,P,O) och Saco-S samt Facket för Service och Kommunikation (Seko).

AVA/AVA-T: affärsverksavtal. Centrala avtal som reglerar andra förmåner och villkor än lön för affärsverken och vissa andra arbetsgivare inom infrastrukturområdet. Bygger på att villkoren anpassas genom lokala avtal efter lokala förutsättningar och behov. AVA och AVA-T tecknas mellan Arbetsgivarverket och de tre centrala fackliga organisationerna på statens område, OFR/S,P,O, Saco-S och Seko. AVA är tidsbegränsat och tecknas med OFR/S,P,O och Seko. AVA-T är ett tillsvidareavtal och tecknas med Saco-S.

Avtal: en överenskommelse mellan två parter, exempel på avtal är anställningsavtal och kollektivavtal.

Avtalskrav: krav eller yrkanden som inför avtalsrörelsen överlämnas till motparten. Kraven kan röra utformningen av löneavtalet eller av enskilda förmåner med mera.

Avtalsperiod: den tidsperiod som det tecknade avtalet omfattar.

Avtalsrörelse: förberedelser inför och genomförande av förhandlingar samt slutande av kollektivavtal om löner och andra anställningsvillkor. Påbörjas innan föregående avtalsperiod löpet ut.

Arbetsfred: då ett avtal är undertecknat råder fredsplikt. Ingendera parten i avtalet får då varsla om eller utlösa konfliktåtgärder. Det råder arbetsfred.

Avtalslöst tillstånd: råder då ett kollektivavtal har upphört att gälla utan att det ersatts av ett annat avtal. Ett avtal kan upphöra att gälla genom uppsägning från endera part eller genom att avtalsperioden löper ut. För att hindra att ett avtalslöst tillstånd inträder kan parterna prolongera (förlänga) ett tidsbestämt avtal i avvaktan på att man kommer överens om ett nytt.

B

BESTA: står för "Befattningsgruppering för statistik" och är utvecklad av de centrala parterna inom det statliga avtalsområdet. BESTA används för att gruppera statliga befattningar efter arbetsuppgifternas innehåll och svårighetsgrad och som indelningsgrund för den partsgemensamma lönestatistiken.

Blockad: en stridsåtgärd som innebär att arbetstagarorganisationen stoppar vissa arbeten till exempel övertidsarbete. Blockad kan också läggas mot nyanställningar.

Branschavtal: betecknas kollektivavtal som är tecknade för en hel bransch till exempel livsmedelsindustri eller IT/Telekom.

Bruttolön: lönen före skatteavdrag.

C

Centralt avtal: ett kollektivavtal som slutits mellan central arbetsgivar- och arbetstagarorganisation och som gäller anställda inom avtalets tillämpningsområde.

Central förhandling: en förhandling som förs mellan central arbetsgivar- och arbetsgivarorganisation. På statens område mellan Arbetsgivarverket (eller den myndighet/arbetsgivare som verket bestämmer) och OFR/S, P och O, Saco-S eller Seko.

D

Differentiering av löner: innebär att olika arbetstagares löner är olika med utgångspunkt från bland annat resultat.

Dispositiv: en lagregel som inte är tvingande utan medger förändringar/kan ersättas genom centralt avtal mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisation.

E

Enskilda överenskommelser: en möjlighet som anges i Villkorsavtal/Villkorsavtal-T och AVA/AVA-T för arbetsgivaren att direkt med medarbetaren träffa överenskommelse om bland annat antalet semesterdagar, pensionsavsättningar och arbetstid.

F

Fredsplikt: ingendera parten i ett kollektivavtal får varsla om eller utlösa konfliktåtgärder i de frågor som omfattas av kollektivavtal så länge detta är giltigt (jämför arbetsfred).

G

Generell löneökning: löneökning som på ett likvärdigt sätt, oavsett prestation, utgår till alla som omfattas av ett avtal till exempel som ett krontalspåslag eller ett procentuellt påslag lika för alla.

H

Huvudavtalet: ett avtal mellan Arbetsgivarverket och arbetstagarorganisationerna OFR/S,P,O, Saco-S och Seko som reglerar spelreglerna vid förhandling, procedurfrågor kring konflikter, vem som är part centralt och lokalt med mera.

Hängavtal: ett avtal som träffas mellan en facklig organisation och en arbetsgivare som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation. Avtalets innehåll hämtas från det kollektivavtalet som fackförbundet slutit med den arbetsgivarorganisation som normalt organiserar arbetsgivare på området – man "hänger" på.

I

Individgaranti: en i avtal garanterad minsta löneökning för en enskild arbetstagare som omfattas av avtalet.

Individuell lönesättning: lönerna bestäms utifrån varje enskild medarbetares resultat och skicklighet i förhållande till verksamhetsmålen. Individuell lönesättning leder till differentierade löner.

K

Kollektivavtal: ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare/arbetsgivarorganisation och en arbetstagarorganisation i frågor som rör förhållandet arbetsgivare – arbetstagare.

Konfliktvarsel: innan en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation vidtar stridsåtgärder måste parten varsla om konflikten. På det statliga området gäller särskilda regler för stridsåtgärder enligt lagen om offentlig anställning (LOA) samt enligt det centrala Samarbetsavtalet och Huvudavtalet.

Konfliktåtgärder: Konfliktåtgärder är till exempel strejk, lockout och nyanställningsblockad.

L

Lockout: en stridsåtgärd/konfliktåtgärd som innebär att arbetsgivaren utestänger de anställda från arbetet. Under lockouten betalar arbetsgivaren ingen lön.

Lokal lönebildning: det arbete som görs i de statliga verksamheterna i syfte att uppnå ändamålsenliga löner. I det lokala lönebildningsarbetet ingår utformande och tillämpning av lönepolitik och lönepolitisk strategi, lönesättning i samband med lönerevision, rekrytering, befordran eller andra tillfällen samt analys och uppföljning av lönebilden.

Lokala revisionsförhandlingar: en förhandlingsordning för lönesättning. Lönerna bestäms i lönesättande samtal mellan chef och medarbetare eller i lokala förhandlingar mellan arbetsgivaren och de lokala fackliga organisationerna.

Lönekriterier: arbetsgivarens bedömningsgrunder för lönesättning. Ingår i arbetsgivarens lönepolitik.

Lönepolitik: arbetsgivarens strategi och viljeyttring för hur lokal lönebildning ska ske. Omfattar arbetsgivarens långsiktiga strategiska syn på vad man vill uppnå med lönesättningen, vilken lönebild som är önskvärd för organisationen på längre sikt, hur lönesättning ska göras och vilken ordning för lönesättningen som är mest önskvärd.

Lönespridning: används för att närmare beskriva skillnaden mellan lönerna inom en grupp medarbetare med vissa statistiska mått.

Lönesättande samtal: en ordning för lönesättning som regleras i RALS. Lönesättande samtal innebär att lönen bestäms direkt i samtal mellan chef och medarbetare i stället för i förhandlingar mellan arbetsgivaren och facket.

Låglönesatsning: särskilda löneökningar riktade till anställda med löner upp till en viss nivå oberoende av den enskildes eller gruppens prestation.

Lönebild: en beskrivning (ofta grafisk) av lönerelationer, lönelägen och lönespridning inom och mellan olika grupper på myndigheten. Ordet lönestrukturer används ibland för samma sak.

Lönebildning: den process och de beslut som fattas för att styra hur en lön eller löner bestäms och utvecklas.

Lönediskriminering: betecknar skillnader i lön som kan hänföras till andra än sakliga faktorer. Det kan röra till exempel kön, etnicitet eller funktionshinder.

Lönekostnad: den totala kostnaden för lön, sociala och avtalsenliga avgifter.

Lönenämnd: avgör eller ger rekommendationer när lokala parters lönerevisionsförhandlingar strandat. Är partssammansatt med en opartisk ordförande.

Lönerevision: justering av medarbetarnas löner genom lönesättande samtal eller lokal förhandling mellan arbetsgivaren och lokal facklig organisation.

Lönesamtal: ett samtal mellan chef och medarbetare om medarbetarens lön.

Lönestatistik: genom att samla in lönerna för en grupp anställda finns möjligheter att göra statistiska beräkningar, följa utvecklingen och se över lönestrukturen. På det statliga området samlar Arbetsgivarverket in lönerna för samtliga anställda. Myndigheterna får på det sättet möjlighet att göra jämförelser mellan olika grupper av anställda eller mellan olika myndighetsområden. Lönestatistiken blir därmed ett verktyg i det lokala lönebildningsarbetet.

Lönestruktur: visar hur lönerna är uppbyggda och hur de enskildas löner, eller gruppers löner förhåller sig till varandra. Ordet lönebild används ibland för samma sak.

Löneutrymme: det ekonomiska utrymme som finns för löneökningar.

Löneutveckling: den förändring som sker av lönenivåerna för en enskild eller en grupp arbetstagare.

Löneväxling: när en arbetstagare byter en del av sin lön mot en annan förmån.

M

Medlare: en person som kallas in då parterna är oeniga och inte genom förhandlingar kan nå en överenskommelse. Medlarens uppgift är att försöka få parterna att komma överens utan att de vidtar konfliktåtgärder.

Medlingsinstitutet: en statlig myndighet med uppdrag att ansvara för medling i arbetstvister samt att verka för lönenivåer som stödjer Riksbankens mål och inriktning. Deras arbete omfattar hela arbetsmarknaden.

Minimilön: den lägsta lön som en arbetsgivare enligt lag eller kollektivavtal får betala. I Sverige finns inga lagstiftade minimilöner.

N

Nyanställningsblockad: en stridsåtgärd som innebär att facket stoppar (förbjuder) alla nyanställningar hos de arbetsgivare som omfattas av blockaden.

O

OB-tillägg/OB-ersättning: ett lönetillägg för den tid som en arbetstagare arbetar på så kallad obekväm arbetstid, oftast nätter och helger.

Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR): en förhandlings- och serviceorganisation på inom den offentliga sektorn. OFR har fjorton medlemsförbund. På den statliga sektorn är Officersförbundet, Polisförbundet och Fackförbundet ST störst.

Omställningsavtal: ett samlingsbegrepp för kollektivavtal innehållande insatser och åtgärder för arbetstagare som berörs av personalneddragningar. På den statliga sektorn gäller Villkorsavtal/Villkorsavtal-T

Osakliga löneskillnader: skillnader i lön som kan hänföras till andra än sakliga faktorer. Saklig lönesättning utgår från avtalets löneprinciper och som anpassas till den enskilda verksamhetens förutsättningar. Osakliga löneskillnader innebär skillnader som beror på till exempel kön, etnicitet eller funktionshinder.

P

Prolongeringsavtal: en, oftast tillfällig, överenskommelse mellan parterna om förlängning av ett kollektivavtal för vilket avtalsperioden har löpt ut.

R

RALS och RALS-T: ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet som utgör det yttre ramverket för varje myndighets lönebildning. RALS tecknas mellan Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O och Seko. Med Saco-S har Arbetsgivarverket ett tillsvidareavtal, RALS-T.

Ram: ett ensidigt arbetsgivarutrymme (kostnadsram) för chefer som kan vara antingen känt eller okänt för motparten.

Ramanslagssystemet: innebär att myndigheterna varje budgetår får ett bestämt ekonomiskt utrymme för verksamheten (ramanslag). Myndigheterna kan fördela de anslagsmedel som finns tillgängliga mellan arbetskraftskostnader, lokalkostnader och övriga förvaltningskostnader. Vid beräkningen av ramanslaget räknas den del som avser arbetskraftskostnader (i genomsnitt drygt 58 procent) årligen om med hänsyn till kostnadsutvecklingen för tjänstemännen inom tillverkningsindustrin, dock med två års eftersläpning. Ett avdrag görs för krav på produktivitetsutveckling. Även lokalkostnader och övriga förvaltningskostnader räknas upp på basis av olika index.

Reallön: lönens värde satt i förhållande till hur mycket varor och tjänster man kan köpa.

Reallöneökning: en positiv förändring av köpkraften det vill säga lönen stiger fortare än priserna ökar.

Retroaktivitet: ett avtal innebär att det tillämpas för viss tid före överenskommelsen.

Retroaktiv lön: lön som utbetalas för tid före den tidpunkt då avtal om den slöts. Ett löneavtal som sluts den 1 september kan t.ex. innehålla nya löner för arbetstagare från den 1 maj samma år. Löneökningen för maj – augusti betalas då ut i efterhand, retroaktivt.

S

Samarbetskommittén: ska följa förhandlingarna på den statliga sektorn och utser vid behov medlare. Kommittén består av representanter för parterna och ett antal opartiska ledamöter.

Samarbetsrådet för den statliga sektorn: består av ledamöter från såväl arbetsgivar- som arbetstagarsidan. Samarbetsrådet ska primärt följa och stödja den lokala avtalstillämpningen.

Sifferlöst avtal: löneavtal utan centralt fastställda utrymmen för vare sig medlemskollektivet eller garantier för enskilda medlemmar inom den avtalsslutande fackliga organisationen.

Skyddsarbete: sådant arbete som en arbetstagare är skyldig att utföra trots pågående konflikt för att avveckla en verksamhet på ett tekniskt försvarligt sätt eller för att förebygga fara för människor eller för skada på egendom.

Strandning: innebär att kollektivavtalsförhandlingarna avbryts för att en part/parterna inte anser att förhandlingarna leder någonstans. Även medlare kan stranda förhandlingar om de upplever att medlingen inte är meningsfulla.

Strejk: en stridsåtgärd där facket stoppar arbete vid berörd arbetsplats.

Stupstock: ett i vissa ramavtal förekommande lägsta garanterade revisionsbelopp att fördelas som löneökningar av en lönenämnd om de lokala parterna inte kan enas om nya löner.

Sympatiåtgärder: konfliktåtgärder som genomförs till stöd för annan lovlig konflikt. Statligt anställda får bara vidta sympatiåtgärder till förmån för andra offentligt anställda.

T

Tarifflön: ett lönesystem där lön och löneutveckling bygger på faktorer som inte beror på hur den enskilde arbetstagaren presterar. Sådana faktorer kan vara t.ex. anställningstid eller yrkesgrupp.

U

Uppgörelse: de parter som förhandlat har kommit överens om avtalets innehåll.

V

Varsel: innebär, när det avser avtalsförhandlingar, ett förhandsbesked om att part avser vidta konfliktåtgärder.

Vild strejk: en strejk som bryter ut då arbetsfred (fredsplikt) råder.

Villkorsavtal/Villkorsavtal-T: Centrala avtal som reglerar andra förmåner och villkor än lön för merparten av de statligt anställda. Bygger på att villkoren anpassas genom lokala avtal efter lokala förutsättningar och behov. Villkorsavtal och Villkorsavtal-T tecknas mellan Arbetsgivarverket och de tre centrala arbetstagarorganisationerna på statens område, OFR/S,P,O, Saco-S och Seko. Villkorsavtal är tidsbegränsat och tecknas med OFR/S,P,O och Seko. Villkorsavtal-T är ett tillsvidareavtal och tecknas med Saco-S.

Y

Yrkande: en parts krav i en förhandling.

Ö

Övertidsblockad: facket stoppar övertidsarbete hos en arbetsgivare som omfattas av blockaden.