Arbetsgivare från hela staten träffades för samverkan och erfarenhetsutbyte

Torsdagens möte var ett så kallat storsektormöte där Arbetsgivarverkets medlemsföreträdare ges möjlighet att samverka, utbyta erfarenheter och informeras om aktuella frågor med påverkan på statens kompetensförsörjning på både kort och lång sikt.

Den 1 oktober i år började en ny struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar att gälla. Det omfattar bland annat 60 särskilt utpekade beredskapsmyndigheter, inrättandet av beredskapssektorer och sex nya civilområden inom totalförsvaret. Med utgångspunkt från det nya uppdraget samlades representanterna från de särskilda beredskapsmyndigheterna en timme innan sektormötet för att samverka arbetsgivarfrågor med särskild koppling till denna ambitionshöjning inom det civila försvaret.

Storsektormötet inleddes sedan av Arbetsgivarverkets Åsa Krook, chef för arbetsgivarutveckling som hälsade välkommen. Genom deltagarnas handuppräckning, kunde hon konstatera att nästan hälften var med om sitt första fysiska storsektormöte efter pandemins digitala möten. Åsa tog i sin inledning avstamp i den arbetsgivarpolitiska delegeringen, det vill säga att Arbetsgivarverkets medlemmar själva fått ansvaret att i samverkan utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken. Hon underströk att detta ger möjlighet att utforma olika mötesarenor, och att skapa nätverk och de kluster som arbetsgivarpolitiken behöver. Under 2023 kommer Arbetsgivarverket att satsa på att utveckla mötesformer för att fördjupa sin samverkan kring de arbetsgivarpolitiska behov som såväl säkerhetsläget som statens kompetensförsörjning ställer, poängterade Åsa.

Satsningen på utbyggd civil beredskap var sedan också temat för storsektormötets första programpunkt då Magnus Dyberg Ek, strateg på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, redogjorde för skillnaden mellan beredskapsmyndigheternas uppdrag och övriga myndigheters roll inom totalförsvaret.

- Med anledning av det nya regelverket och satsningen på civil beredskap inom totalförsvaret är det av stor vikt att myndigheterna som arbetsgivare särskilt sätter sig in i de författningar som gäller på området och de fullmaktslagar som regeringen kan använda sig av vid krigsfara, framhöll Magnus Dyberg Ek.

Inbjudna talare på temat kompetensförsörjning var också Trygghetsstiftelsens VD Hillevi Engström och kommunikationschef Åsa Helldén Ruocco. De båda berättade hur stiftelsen arbetar med den nya arbetsmarknadsreformen om flexibilitet, omställning och trygghet. Förutom uppdraget att stötta anställda hos Arbetsgivarverkets medlemmar utifrån Avtal om omställning erbjuder Trygghetsstiftelsen från och med den 1 oktober i år kompetensstöd och rådgivning om det nya omställningsstudiestödet från CSN.

Åsa Helldén Rucco berättade att 850 personer hittills hade använt sig av Trygghetsstiftelsens digitala tjänst för vägledning eller för att begära ett yttrande kopplat till en ansökan om omställningsstudiestöd. Båda talare betonade vikten av att se flexibilitet, omställning och trygghet ur ett helhetsperspektiv. Oberoende av om en organisation har behov av omställning eller om en enskild individ tar egna initiativ, så finns det nu möjligheter till ett breddat perspektiv på kompetensutveckling.

- Vi upplever att den nya reformen ger arbetsgivare i statlig sektor ännu bättre möjligheter att tänka framåtsyftande kring vilken kompetens organisationen och hela den statliga sektorn behöver på flera års sikt, sa Hillevi Engström.

Arbetsmarknadsreformen om flexibilitet, omställning och trygghet var sedan utgångspunkt för diskussioner runt borden om strategisk kompetensförsörjning. Samtalen leddes av Anders Kjällman, rådgivare på Arbetsgivarverket som framhöll behovet av ett tydligt mindset där omställning ska vara en naturlig och självklar del av hela kompetensförsörjningskedjan. Att olika organisationer med olika förutsättningar och uppdrag kunde mötas utifrån gemensamma frågeställningar ledde till en hög energi i samtalen och till nyttiga diskussioner, vittande sedan deltagarna om.

Efter en kort paus fortsatte sektormötet med information från Arbetsgivarverkets förhandlingschef Anna Falck och biträdande förhandlingschef Matilda Nyström Arnek om processen för medlemssamverkan inför avtalsrörelsen 2023. Dagen avslutades med ämnet tillitsbaserad styrning och ledning och en presentation av vad Arbetsgivarverkets medlemmar menar med tillitsbaserad styrning och ledning utifrån ett arbetsgivarpolitiskt perspektiv. Närvarande medlemmar fick också via ett enkätverktyg svara på hur de bedömer sina nuvarande förutsättningar att utöva ett tillitsbaserat ledarskap samt vad de tror sig behöva för konkret stöd för att öka dessa förutsättningar.

Som ett led i diskussionen berättade avdelningschef Eva Lindgren hur Upphandlingsmyndigheten arbetat med tillitsbaserad ledning och styrning som en utgångspunkt och en av de styrande principerna för en översyn av hela myndighetens organisation och arbetsprocesser.

Vad tar du med dig från Arbetsgivarverkets storsektormöte?

- Vi representerar båda beredskapsmyndigheter och vi tycker att det var ett väldigt bra initiativ att beredskapsmyndigheterna kunde träffas separat för en mer fördjupad diskussion utifrån de många olika frågor som finns med anledning av det nya uppdraget. Sedan är det alltid givande som ett komplement till digitala möten att så här kunna träffa kollegor från hela statsförvaltningen fysiskt.

- Vi hade väldigt bra diskussioner om kompetensutveckling och omställning och vi hittade faktiskt en sammanfattning som vi gillar. Vi sa: ”Tänk om medarbetare som fått kompetensutveckling slutar? Ja men tänk då vad som händer med medarbetarna som inte fått kompetensutveckling och som stannar”.