2 juni 2022•Nyhet
Charlotte Petri Gornitzka vill se mer rött i redovisningarna
LEDARPORTRÄTT. Att våga lyfta problem och ha tid för dialog, det är viktigt i en tillitsstyrd organisation, enligt Charlotte Petri Gornitzka. Sedan den 10 december 2021 är hon generaldirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som redan anpassat organisationen för att främja tillit.
Publicerad: 2022-06-02
Du har tidigare varit bland annat generalsekreterare för Rädda barnen, generaldirektör på Sida och nu senast assisterande generalsekreterare för FN:s barnfond UNICEF. Vad tar du med dig in i din nya roll som generaldirektör på MSB?
– Mina erfarenheter av att arbeta med engagerade och kunniga medarbetare vars drivkraft är att förändra och förbättra. I sådana sammanhang får man mycket som chef och ledare men det kräver också att man lyssnar och har en dialog med medarbetarna för att ta tillvara kunskapen och engagemanget.
– Att jag har jobbat med utvecklingsfrågor har också många beröringspunkter med att som nu bygga motståndskraft mot kriser, och både Sida och FN är komplexa organisationer. Det, och inte minst mina internationella nätverk, kommer jag ha nytta av i min nya roll.
Vad står ni inför på MSB just nu?
– Myndigheten har en framskjuten roll just nu och vi arbetar intensivt med att bygga Sveriges förmåga till ett civilt försvar. Det har vi gjort under ett antal år men regeringen har bett oss att skynda på arbetet. Vi arbetar också med Migrationsverket här i Sverige och vi finns även i Ukraina och kringliggande länder. Samtidigt närmar sig brandsäsongen här i Sverige så det ”vanliga” arbetet pågår också.
Hur arbetar ni på MSB utifrån tillitsbaserad ledning och styrning?
– När jag började på MSB fick jag många frågor om var jag står på skalan mellan tillit och kontroll, det märktes att det finns en förväntan på ett tillitsbaserat ledarskap. Man har sedan en tid organiserat verksamheten så att det ska vara lätt att leda utifrån tillit genom att skapa en platt organisation med mindre grupper, där chefer och medarbetare har tillgång till varandra.
– Jag upplever också att tilliten är viktig här även till exempel i relationen med facken. Både på papperet i form av flera samverkansavtal och i kulturen med en bra, tydlig och öppen dialog.
Vad är nästa steg inom ert tillitsarbete?
– Nu behöver vi fundera över hur mycket man egentligen kan organisera fram och hur mycket som är ett förhållningssätt. Jag tycker också att det är ”för lite rött” i redovisningarna. Jag vill att vi ska våga lyfta det som inte funkar och att vi ska se problem som en väg till utveckling.
Vilken tidigare erfarenhet har du av att arbeta tillitsbaserat?
– På Sida införde vi flera kontrollinstrument för att utvärdera och lära oss om verksamheten men vi ville inte ha en kontrollerande kultur. Då fick vi jobba med det personliga ledarskapet på flera plan. Även om vi inte kallade det för tillitsbaserat var det ju ett sådant ledarskap vi eftersträvade där och som jag själv vill utöva. Inom FN är ett tillitsfullt ledarskap väldigt eftersträvat men det tillämpas inte alltid.
Vad är tillit för dig, kopplat till ledning och styrning?
– Att man känner trygghet där man arbetar. Jag som chef skapar förutsättningarna för det, både mellan mig och mina medarbetare och mellan medarbetarna. För att göra det måste vi lägga tid på relationerna och jag som chef måste vara nyfiken på min grupp.
Vilket ser du som det viktigaste verktyget för att skapa och leda utifrån tillit?
– Tiden för dialog är grundläggande, utan den fungerar inga andra verktyg heller. Sen måste man ha ett antal verktyg som verksamhetsplaner, utvecklingssamtal och så vidare i ett system som är i linje med det som vi i ledningsgruppen kommit fram till.
Vilka utmaningar ser du med tillitsbaserad ledning och styrning?
– Man kan behöva jobba med chefsrollen, särskilt om det är experter som blir chefer. Det blir ibland så att de själva gör jobbet och glömmer bort relationerna. Särskilt vid hög arbetsbelastning blir det lätt att man prioriterar bort möten men jag tror att man förlorar på det.
– Det finns också en utmaning i att man slår sig till ro och tänker att nu har vi fixat det här med tilliten. Det tillitsbaserade ledarskapet kräver kontinuerligt engagemang, närvaro och nyfikenhet.
I strategin för statliga arbetsgivare är staten som en attraktiv arbetsgivare en viktig del. Hur viktigt är tillit för att kunna rekrytera och vara en attraktiv arbetsgivare?
– Vi har ju svårt att rekrytera vissa kompetenser där det råder stor konkurrens och jag har ofta funderat på vad vi kan säga för att konkurrera med högre lön. Tillit kanske mer motiverar till att stanna än att hoppa på ett nytt arbete. Hur beskriver vi hur vi arbetar? Hur vet vi att tillit är en fördel som vi i staten kan konkurrera med?
Har du någon ledstjärna eller ledord för ditt eget ledarskap?
– Det enda som håller är att vara på riktigt. Jag är som person engagerad och skapar energi omkring mig. Det vill jag göra även som ledare, jag vill känna och skapa engagemang, annars ska jag inte vara där.
Kort om MSB
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har ansvar för att stödja samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar.
Ort: Karlstad. Myndigheten har även kontor i Stockholm och Kristinehamn.
Antal anställda: cirka 1300
Om ledarporträtten och Tillitsinitiativet
Ledarporträtten är en serie intervjuer med nya medlemschefer som Arbetsgivarverket gör inom ramen för Tillitsinitiativet.
Arbetsgivarverket har utifrån medlemmarnas önskemål tagit initiativ till att i samverkan med medlemmarna utveckla stöd för tillitsbaserad styrning och ledning i de statliga verksamheterna. Målet är att stödja framtidens arbetsliv, genom att skapa ökade förutsättningar för ledare inom det statliga avtalsområdet att i sin arbetsgivarroll utöva ett tillitsbaserat ledarskap.