Kompetensbristen inom staten fortsätter att öka

Bristen på arbetskraft ökar i staten

Hösten 2021 uppgav 68 procent av Arbetsgivarverkets medlemmar att de haft brist på lämpliga sökande, en ökning sedan hösten 2020 när andelen låg på 44 procent och även en ökning sen i våras då andelen låg på 62 procent. Flest medlemmar, 39 procent, säger att de har brist inom IT och systemutveckling. Bristen på chefer med personalansvar har minskat till tre procent jämfört med sex procent i vårens undersökning.

Sedan 2005 har kompetensbristen i staten långsiktigt ökat, fram till 2018 då konjunkturen långsamt försvagades. År 2020 minskade bristen kraftigt på grund av pandemin, men ökar nu snabbt igen under 2021.

Det är även stor brist på jurister, framförallt inom verksamhetsområde Socialt skydd och Allmän offentlig förvaltning där nästan hälften av arbetsgivarna upplever brist på jurister.

– Anställningsplanerna på svensk arbetsmarknad är rekordhöga och bristen ökar nu mycket snabbt, så det är inte särskilt förvånande att bristen även ökar bland Arbetsgivarverkets medlemmar, säger Roger Vilhelmsson, chefsekonom på Arbetsgivarverket.

Inga stora problem med att behålla personal

Andelen medlemmar som upplever svårigheter att behålla personal har sjunkit kraftigt de senaste två åren, 2021 är det bara 12 procent som har sådana svårigheter. Störst svårigheter har man inom verksamhetsområdet Utbildning där 26 procent av arbetsgivarna har svårigheter att behålla personal. Svårigheter att behålla chefer fortsätter att minska från redan låga nivåer även om det ser olika ut inom olika statens verksamhetsområden. Bristen på chefer är störst inom Allmän offentlig förvaltning där 17 procent av arbetsgivarna har brist.

Budget ökar men svårt få anslagen att räcka till

Kompetensbarometern visar att 72 procent av medlemmarna rapporterat en ökad budget i reala termer (när hänsyn tagits till inflation) år 2021 och 68 procent förväntar sig en ökad budget 2022.

Det har under en längre tid varit en tydlig trend bland Arbetsgivarverkets medlemmaratt budget i reala termer ökar. I takt med att Sverige och dess befolkning växer så ökar också de statliga investeringarna, transfereringarna och den statliga verksamheten. Det har också funnits en stark politisk vilja att förstärka delar av statsförvaltningen, bland annat rättsväsende, polis och försvar. För att mildra konsekvenserna av pandemin har regeringen också, utöver ordinarie budget, gett vissa myndigheter extra pengar.

Samtidigt har myndigheterna allt svårare att få anslagen att räck till. Andelen som utnyttjar anslagskrediten (lånar) ökar kraftigt under 2021 samtidigt som andelen som anslagssparar är rekordlåg.

Bilden visar hur stor andel av de statliga arbetsgivarna som anslagssparat (staplar uppåt) respektive utnyttjat anslagskrediten (staplar nedåt) respektive år. Vit linje och vita siffror visar nettotalet, det vill säga anslagssparande minus anslagskredit för respektive år, uttryckt i procent. År 2022 ger medlemmarna en prognos för anslagssparande och utnyttjande av anslagskrediten.

– Det här är en tydlig trend vi sett allt sedan finanskrisens dagar. Allt fler lånar och allt färre anslagssparar. Det finns en hel del som talar för att det är de senaste tio årens svaga utveckling av förvaltningsanslagen, i kombination med snabbt stigande kostnader, gör att det är svårt att få anslagen att räcka till.

Roger Vilhelmsson menar vidare att det är viktigt att inse att myndigheternas totala reala budget, som haft en positiv utveckling, bör ställas i relation till att förvaltningsanslagen snarare haft en motsatt utveckling. Det vill säga, när hänsyn tas till inflationen, så har förvaltningsanslagen de senaste åren, med några få undantag, minskat.

Kompetensbarometern genomförs två gånger per år

Kompetensbarometern för den statliga sektorn (tidigare Konjunkturbarometern) är en enkätundersökning där Arbetsgivarverkets medlemmar får svara på ett antal frågor om sin kompetensförsörjning och ekonomiska situation. Sedan hösten 2020 är Kompetensbarometern digital. Resultaten visas i ett interaktivt digitalt verktyg där användaren själv kan jämföra den senaste statistiken med ett historiskt utfall.

Kompetensbarometern hösten 2021