Nyheter från budgetpropositionen inom viktiga politikområden för statliga arbetsgivare

Utgångspunkten för höstbudgeten som presenterades den 8 november är Tidöavtalet, det vill säga överenskommelsen mellan regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna. Många satsningar som föreslås i budgeten är således redan kända. Givet den ekonomiska situationen med en hög inflation och ett osäkert ekonomisk läge är budgeten återhållsam. Något som sannolikt ska ge ytterligare reformutrymme längre fram.

De ekonomiska ramarna för statsförvaltningen 

Omräkningstalen för myndigheternas förvaltningsanslag är låga 2023, däremot beräknas de stiga kraftigt under såväl 2024 som 2025. Modellen för pris- och löneuppräkning bygger på utfallet två år bakåt.

Myndigheternas anslag för lokaler föreslås öka med 2 procent 2023, samtidigt som många verksamheters hyror kan förväntas att stiga med en indexuppräkning i hyresavtalen som relateras till utvecklingen av Konsumentprisindex, KPI. Det är därför troligt att många myndigheter kommer att få något sämre ekonomiska förutsättningar.

Arbetsmarknad och socialförsäkringar

Regeringen skriver att deras ambition med budgetförslagen inom det arbetsmarknadspolitiska området är att återupprätta arbetslinjen och effektivisera arbetsmarknadspolitiken. För att stärka arbetslinjen föreslår regeringen ett förstärkt jobbskatteavdrag för personer som är äldre än 65 år. Målet är att ge människor incitament att arbeta längre upp i åldrarna.

För att effektivisera arbetsmarknadspolitiken vill regeringen bland annat prioritera kostnadseffektiva och arbetsplatsnära insatser som bidrar till en hög sökaktivitet, så som exempelvis praktikplatser. Det menar regeringen ger utrymme att minska resurserna till arbetsmarknadspolitiska program.

Regeringen vill också sänka förvaltningsanslaget till Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen tillförs medel för sin nya roll som beredskapsmyndighet men på totalen minskas anslaget. En del av detta är neddragningar som beslutats tidigare som ett steg i den pågående reformeringen av myndigheten. Samtidigt betonas att arbetsmarknaden är i obalans. Förbättrad matchning och minskad brist på kompetens är prioriterade mål.

I Tidöavtalet framhålls att det behövs fler verktyg och mer utrymme för flexibilitet att kombinera ett högt arbetsmarknadsdeltagande med familjeliv vilket också återkommer i budgetpropositionen. Varken Tidöavtalet eller budgeten innehåller dock någon konkret utformning av förslag kring detta.

Under pandemin infördes ett antal förändringar avseende arbetslöshetsförsäkringens tak, arbetsvillkor och karensbestämmelser. Regeringen föreslår att lättnaderna, som är planerade att sluta gälla vid årsskiftet 2022/2023, bibehålls även under 2023. Regeringen planerar att återkomma med förslag på hur tillämpningen kan permanentas efter år 2023. 

Regeringen föreslår också att medel ska tillföras Kammarkollegiet för att finansiera det omställnings- och kompetensstöd som ska erbjudas av den nya offentliga omställningsorganisationen för arbetsgivare utan kollektivavtal.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen

Regeringen betonar att den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på en ansvarsfördelning mellan staten och arbetsmarknadens parter. Statens ansvar är att bidra med regelverk och andra styrmedel för att säkra goda arbetsvillkor och underlätta tillkomsten av nya jobb. Samtidigt ska parterna ha ansvar för lönebildning och övriga villkors närmare utformning. Vidare framgår att ”En förutsättning för att parterna fortsatt ska kunna ta ett stort ansvar för regleringen på arbetsmarknaden i syfte att skapa flexibla lösningar som är anpassade för olika branscher är att arbetsmarknadens parters autonomi och självständighet bevaras”.

Läs mer i budgetpropositionen 2022, utgiftsområde 14 s. 83-84 (regeringen.se) Öppnas i ny flik

Regeringen vill även att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska värnas och att man agerar på EU-nivå för att nationella system och arbetsmarknadens parters autonomi ska respekteras.

Socialförsäkringsområdet

Regeringen vill att utformningen av socialförsäkringarna ska motverka onödigt många sjukskrivningar, särskilt långvariga, bland annat genom tydligt definierade avstämningstillfällen. Hur detta ska genomföras framgår dock inte närmare. Fokus ska dock vara på rehabilitering och dessutom ska åtgärder sättas in för att motverka ohälsa.

Högre utbildning och omställning

Regeringens mål med utbildnings- och forskningspolitiken är att stärka och utveckla Sveriges position som ledande kunskaps- och forskningsnation. Huvudprioriteringarna för politiken är att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten i skolväsendet. För att åstadkomma detta föreslås en del åtgärder som tar sikte på skolan och undervisningens kvalitet. Regeringen föreslår också en fortsatt satsning på regionalt yrkesvux inom komvux. I budgeten finns även en särskild satsning på att förbereda lärarstudenter inför  yrkeslivet. Detta ska ske genom att stärka den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU).

Vad gäller högre utbildning anser regeringen att det är angeläget att universitet och högskolor i ännu högre grad använder sina resurser för att erbjuda utbildningar där det råder brist på kompetens. Regeringen beskriver dessutom utbildning som en förutsättning för att försörja Sveriges totalförsvar. För att stärka kompetensen inom totalförsvaret avser regeringen göra en särskild satsning på forskning vid Försvarshögskolan. Regeringen vill också stärka sjöbefälsutbildningarna så att dessa fortsatt kan försörja svensk sjöfart med nödvändig kompetens kopplat till Sveriges beredskap.

Regeringen vill utveckla studievägledningen till blivande studenter för att skapas bättre förutsättningar att göra välavvägda utbildningsval.

Andra förslag i budgeten är att medel ska tilldelas för språkstudier i svenska eller engelska och språkstöd för personer med utländsk högskoleutbildning, samt att säkerställa att antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan bibehålls. Någon särskild satsning på fler utbildningsplatser inom högskolan sker dock inte.

Forskningen ska präglas av excellens och kvalitet och regeringen utgår ifrån den innovationspolitiska propositionen som presenterades 2020. I den lanserades en ny modell för fördelning av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Regeringen konstaterar att en ny modell är aktuell tidigast 2025 och någon forskningssatsning redovisas inte.

Omställningsstudiestödet

Regeringen tillför medel för att finansiera det nya omställningsstudiestödet. I takt med att omställningsstudiestödet byggs ut successivt de kommande åren, ska anslaget till stödet öka för varje år. I Tidöavtalet fanns skrivningar som kunde tolkas som att regeringen hade för avsikt att göra någon typ av förändring av omställningsstudiestödet. I budgetpropositionen behålls emellertid samma formulering som i partsöverenskommelsen.

Omställningsstudiestödet ska användas till utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden. Samtidigt presenteras inga direkta satsningar till lärosäten för att de ska kunna utveckla ett utbildningsutbud som motsvarar behov och önskemål hos yrkesverksamma kopplat till det livslånga lärandet.

Rättsväsendet

Inom området rättsväsendet genomförs några av de större satsningarna i budgeten. Regeringens ambition är att genomföra den största offensiven mot brottsligheten i svensk historia. Regeringen vill skärpa straff men också öka tryggheten för enskilda och samhällets motståndskraft mot den organiserade brottsligheten. Regeringen anser att det här kommer att ställa högre krav på resultat från de brottsbekämpande myndigheterna.

Den största delen av satsningarna går till Polismyndigheten, Säpo och Åklagarmyndigheten, men ett flertal andra myndigheter får också del av satsningarna.

Regeringen vill stärka och vidareutveckla polisverksamheten genom att förbättra Polismyndighetens effektivitet, resultat och förstärka den polisiära närvaron i hela landet. Den tidigare aviserade satsningen om att öka antalet anställda inom myndigheten med sammantaget 10 000 personer mellan 2016 och 2024 ska löpa vidare.

Med anledning av kommande lagstiftningsförslag om utökade möjligheter att använda hemliga och preventiva tvångsmedel föreslår regeringen också ökade resurser till Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket, Ekobrottsmyndigheten, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Skatteverket och Sveriges Domstolar. Detta ska möjliggöra för myndigheterna att på ett effektivt sätt kunna använda de nya verktygen och bekämpa och förhindra fler brott.

Både Åklagarmyndighetens och Ekobrottsmyndigheten föreslås få extra resurser för att förbättra förutsättningarna att utreda och lagföra personer som begår brott. Även Rättsmedicinalverket får ökade resurser för att möta ett ökat ärendeinflöde. Dessutom får Sveriges Domstolar ökade resurser för att möta det fortsatt höga målinflödet och säkerställa allmänhetens förtroende för domstolarna.

Till följd av att Kriminalvården behöver expandera med flertalet nya anstalts- och häktesplatser, föreslås ökade medel till myndigheten. Det konstateras samtidigt att kostnadseffektiviseringar kommer att behöva prioriteras, så som exempelvis att utnyttja stordriftsfördelar och andra åtgärder för att sänka dygnskostnaden. Utöver det konstateras i budgeten – precis som i Tidöavtalet – att möjligheterna ses över att hyra anstaltsplatser utomlands liksom åtgärder för att möjliggöra fler överföringar av straffverkställighet.

För att utveckla arbetet mot alla former av våldsbejakande extremism och förmågan att möta hot från främmande makt föreslås också att ytterligare medel ska tillföras Säkerhetspolisen.

Brottsförebyggande rådet föreslås få medel för att stärka sin förmåga att bidra med kunskapsunderlag, utvärderingar, statistik och stöd för en mer kunskapsbaserad och effektiv kriminalpolitik. Brottsoffermyndigheten föreslås få ökade medel för att åstadkomma ett likvärdigt och kvalitativt stöd till brottsutsatta i hela landet.

Sammantaget innebär budgeten fler och ökade krav för många myndigheter inom rättsväsendet. 

Försvar, krisberedskap och civilt försvar

Regeringen vill stärka Sveriges beredskap och försvarsförmåga samt säkerställa att Sverige lever upp till de åtaganden som följer av ett medlemskap i Nato. Inom försvarsområdet föreslås satsningar som ligger i linje med vad som tidigare aviserats i propositionen Totalförsvaret 2021-2025). Satsningarna inom området rör Sveriges försvarsförmåga och civila försvar såväl som krisberedskap.

Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets materielverk, Kustbevakningen, Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) och Totalförsvarets plikt- och prövningsverk föreslås få ökade förvaltningsanslag. Under 2023 är en särskilt viktig uppgift för MPF att stärka samhällets förmåga att identifiera och bemöta otillbörlig informationspåverkan riktad mot Sveriges ordförandeskap i EU.

Dessutom föreslås ökade medel för att den nya Myndigheten för totalförsvarsanalys ska kunna starta upp sin verksamhet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), föreslås få utökade resurser för att stärka informations- och cybersäkerhet och motståndskraft i samhällets alla delar. MSB har haft uppdraget att bedöma behovet av personalförstärkningar inom bevakningsansvariga myndigheter vid en situation med höjd beredskap. Regeringen avser att återkomma om hur man ska hantera MSB:s redovisning av uppdraget.

Regeringen konstaterar att den återinförda grundutbildningen med värnplikt är en förutsättning för att krigsorganisationen ska kunna växa. Totalförsvarspropositionens beslut om att det årligen ska utbildas 8000 totalförsvarspliktiga från och med 2025 ligger därför fast. Regeringen vill också stärka Sveriges cyberförsvarsförmåga generellt, bland annat genom att fler cybersoldater ska utbildas.

Vad gäller det civila försvaret och samhällets krisberedskap vill regeringen påskynda och stärka utvecklingen av dessa områden.

Förvaltningspolitik

Vissa myndigheter föreslås få minskade anslag, så som exempelvis Jämställdhetsmyndigheten, Naturvårdsverket, SIDA, Folke Bernadotteakademien och ESF-rådet.   

Några myndigheter som föreslås få ökade anslag är bland andra Migrationsverket (för att möta det stora antalet skyddssökande från Ukraina), Skatteverket (för att finansiera folkräkningen som regeringspartierna och Sverigedemokraterna enades om i Tidöavtalet) och Försäkringskassan (bland annat för att förbereda utbetalningar av det aviserade högkostnadsskyddet till elkunder). Regeringen vill dessutom höja anslaget till regeringskansliet (med anledning av det säkerhetspolitiska världsläget och Sveriges Natoansökan). 

Under valrörelsen gav partierna i regeringsunderlaget uttryck för att vilja lägga ned respektive inrätta nya myndigheter. Med undantag för avvecklingen av Delegationen mot segregation (Delmos) som redan påbörjats, ges inget besked om nedläggning eller inrättande av nya myndigheter i budgeten.