Sjukfrånvaron i statlig sektor minskar

Minskningen av sjukfrånvaron kan delvis förklaras av att de sjukfall som är kortare än 20 arbetsdagar (sjuk 6-20 arbetsdagar) minskat som andel av tillgänglig arbetstid, medan andelen för sjukfall längre än 20 arbetsdagar minskat för femte år i rad. Andelen för kortare sjukfrånvaro (sjuk 2-5 dagar) minskade också men ligger ganska stabilt över åren.

Den totala sjukfrånvaron minskade från 3,8 procent till 3,4 procent, vilket är en skillnad på 0,48 procentenheter jämfört med 2020. Den största minskningen gäller sjukfall på mellan 6-20 arbetsdagar som minskade från 0,8 till 0,5 procent mellan åren 2020 och 2021 (diagram 1).

Diagram 1 Andel sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid, år 2011-2021 (uppdelat på sjukfrånvarons längd)

Minskningen av den totala sjukfrånvaron som var 0,48 procentenheter, har skett i alla verksamhetsinriktningar förutom Samhällsskydd och rättsskipning. Sjukfrånvaron inom Samhällsskydd och rättsskipning har ökat med 0,3 procentenheter (diagram 2). Sjukfrånvaron inom de sex andra verksamhetsinriktningarna har minskat med mellan 0,1 och 0,6 procentenheter.

Diagram 2 Andel sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid, år 2011-2021 (uppdelat på verksamhetsinriktning)

Efter ökningen av sjukfrånvaron 2020 minskar den totala sjukfrånvaron åter igen. Detta gäller för både kvinnor och män i statlig sektor (diagram 3).

Minskningen av sjukfrånvaron beror på att sjukfrånvaron för män minskat från 2,8 procent år 2020 till 2,4 procent år 2021. Sjukfrånvaron för män är nu på samma nivå som år 2019. Däremot minskar kvinnors sjukfrånvaro för femte året i rad och är nu på den lägsta nivån sedan 2013.

För kvinnor har minskningen av sjukfrånvaron skett främst i den yngsta åldersgruppen, de under 30 år, samt i den äldsta åldersgruppen, 60 år eller äldre. Sjukfrånvaron bland män minskar i alla åldersgrupper, framför allt i grupperna under 30 år och 30-49 år.
 
Diagram 3 Andel sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid, år 2011-2021 (uppdelat på kön)

Coronapandemin och sjukfrånvaron

Det är oklart hur coronapandemin även under 2021 påverkat sjukfrånvaron. Arbetstagare som arbetat hemifrån kan ha anmält sjukfrånvaro i lägre omfattning än vad de annars skulle ha gjort medan arbetstagare som inte kunnat arbeta hemifrån anmodats att sjukanmäla sig även vid milda symtom. Andelen kvinnor är större än andelen män i denna statistik liksom i lönestatistiken och kvinnor har en genomsnittligt högre sjukfrånvaro. Sjukfallen som varat mellan 6-20 dagar minskar för både män och kvinnor.

Om tidsanvändningsstatistiken

Tidsanvändningsstatistiken tas fram årligen sedan 2000 av Arbetsgivarverket. Huvudsyfte med undersökningen är att utgöra en gemensam grund för arbetsgivarsamverkan kring egna och gemensamma resultat. Data samlas in från Arbetsgivarverkets medlemmar, som utgörs av myndigheter, affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området. Endast medlemmar med verksamhet under hela referensåret ingår i undersökningens målpopulation. År 2021 omfattade målpopulationen totalt 240 medlemmar. Deltagande i tidsanvändningsstatistiken är frivillig och 2021 deltog 68 procent av medlemmarna. Totalt var det 161 deltagare som tillsammans har drygt 192 000 anställningar, vilket motsvarar 69 procent av alla statliga anställningar.

Statistiken är behäftad med en viss osäkerhet och små observerade förändringar ska därför tolkas med försiktighet. Osäkerheten beror dels på att inte alla medlemsorganisationer deltar i undersökningen, och dels på att det inte är precis samma medlemmar som deltar varje år.