Stram budgetproposition ska bromsa den höga inflationen

Under dessa omständigheter var det viktigt att den budget som presenterades inte var för expansiv vilket skulle riskera att driva upp inflationen ytterligare, menar Arbetsgivarverkets chefsekonom Roger Vilhelmsson.

– En alltför generös finanspolitik hade riskerat att hålla kvar inflationen på en hög nivå vilket ytterligare skulle försvåra för arbetsmarknadens parter inför den kommande avtalsrörelsen. Sannolikt skulle det ha tvingat Riksbanken att höja sin styrränta mer än planerat, något som skulle kunna fördjupa lågkonjunkturen. Det är därför rimligt att i denna situation vara återhållsam, säger Roger Vilhelmsson.

Det är viktigt att de stora ökningarna i sakanslag inom rättsväsendet också följs av nivåökningar av förvaltningsanslagen. För att kunna genomföra regeringens satsningar krävs också tillräckligt med personalresurser. I vissa av myndigheterna gör regeringen det möjligt att också använda anslagen till förvaltningsutgifter, vilket är positivt.

Av budgetpropositionen framgår att de statliga myndigheternas anslag för löner, pensioner och andra arbetskostnader under 2023 skrivs upp med cirka 0,5 procent. Detta samtidigt som Konjunkturinstitutet spår att arbetskostnaderna per timme i näringslivet generellt sett ökar med cirka 3,5 procent år 2023.

Därtill kommer många hyror att stiga med inflationstakten samtidigt som anslagen för lokaler endast ökar med 2 procent vilket ytterligare anstränger ekonomin för många verksamheter. Att möta dessa utmaningar kräver rationaliseringar eller större utnyttjande av anslagskrediten. Den höga inflationen får genomslag i form av ökade förvaltningsanslag först år 2024.