”Alla som arbetar på Mediemyndigheten ska känna sig välkomna”

Du har en bakgrund som bland annat statssekreterare i Försvarsdepartementet och generaldirektör för Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Vad tar du med dig därifrån in i din nya roll som generaldirektör för Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) och så småningom Mediemyndigheten?

– Jag tar med mig min chefs- och ledarerfarenhet för verksamheter som alltid är föremål för förändringar. Försvaret har som bekant gått från att bantas till att växla upp. Vad händer då och hur agerar man som ledare? Sådana frågor har jag sysslat mycket med.

– Sedan tar jag med mig att jag suttit på båda sidor av bordet. Jag har varit både på beställarsidan inom den politiska organisationen och på mottagarsidan i form av myndighetschef som ska genomföra regeringens politik.

Vid årsskiftet går MPRT och Statens medieråd ihop till en ny myndighet, Mediemyndigheten. Hur går förberedelserna?

– Det går bra. Arbetet började ju redan i våras och mycket är omhändertaget. Det jag står inför nu är ett antal skarpa frågeställningar som ska lösas. Dels är det mycket praktiskt som arbetsplatser, datorer med mera. Dels är det formella saker som arbetsordning, styrdokument och annat som ska vara på plats vid årsskiftet. Vi får mycket stöd av Arbetsgivarverket när vi ber om det, vilket vi uppskattar.

– Men det viktigaste för mig är det personalsociala. Alla som ska arbeta på Mediemyndigheten ska känna sig välkomna. Därför arbetar vi redan nu mycket tillsammans, medarbetarna besöker varandra och jag har ett tätt samarbete med Statens medieråds direktör Anna-Karin Lindblom.

Hur arbetar ni med tillit och förtroende i den här förändringen? Vilken roll spelar ledarskapet?

– Ledarskapet spelar stor roll. Jag är tacksam för det arbete som redan är igång här på MPRT när det gäller tillitsbaserat ledarskap och medarbetarskap. Tillit måste finnas där på så sätt att jag måste känna förtroende för mina chefer och medarbetare och att de känner detsamma för mig. Men i och med att det kommer in nya kollegor vid årsskiftet måste vi givetvis prata om detta igen för att se hur vi som myndighet ska arbeta vidare med ledar- och medarbetarskap. Vi behöver också förhålla oss till både politiken och mediesektorn och de krav som finns på oss från olika håll.

– Exakt hur jag ska forma mitt ledarskap i detta nya arbetar jag fortlöpande med. Jag känner mig ödmjuk inför uppgiften och vill känna in landskapet först.

Vilken erfarenhet har du av tillitsbaserad styrning och ledning?

– En konkret erfarenhet är när jag lät enhetscheferna på FOI sätta sig i grupper och prata om hur de såg på myndighetens ledarskap. Jag hade full tillit till den processen och att de själva kunde resonera kring vad som var viktigt för dem och medarbetarna. Det landade bra på myndigheten och samtalen resulterade till slut i en bok om ledarskap.

– Annars är min erfarenhet framför allt att det krävs olika typer av ledarskap beroende på var man är. Inom politiken finns en typ av ledarskap, inom myndighetsvärlden ett och inom akademin ytterligare en. Det finns också situationer där du behöver vara mer chef och ta tuffa beslut och andra där det krävs en ledare som behöver få med sig medarbetarna. Viktigt för mig är att vi är varandras arbetsmiljö, oavsett vem vi är.

Vilka är dina viktigaste redskap som ledare?

– Enhetscheferna. Jag använder mig mycket av dem, de är ju närmast medarbetarna. Sen tycker jag det är viktigt att tydliggöra skillnaden i att vara chef och ledare. Att vara chef kan vara tufft. Mina chefer ska veta att jag står bakom dem, de kan alltid komma till mig och prata.

– Det är också viktigt för mig att vara synlig. Att få ha direktkontakt med medarbetarna känns också viktigt. Jag gillar att vara på kontoret och är ofta det.

I strategin för statliga arbetsgivare är staten som en attraktiv arbetsgivare en viktig del. Hur viktigt är tillit för att kunna rekrytera och vara en attraktiv arbetsgivare?

– VI konkurrerar ju med många andra om kompetent arbetskraft och för att kunna rekrytera - och inte minst behålla - måste vi vara en bra arbetsplats. Man ska känna att vi i ledningen ser medarbetarna, att vi utvecklar kompetensen. Vi vill givetvis helst behålla våra medarbetare men om de går vidare vill jag att det ska märkas att de har jobbat här. Det ska vara en sorts kvalitetsstämpel, den som rekryterar från oss ska veta att här jobbar det kompetenta medarbetare och chefer.

– Förtroendet, eller tilliten, till oss som myndighet påverkar också attraktiviteten. En aspekt på det som jag ser är vår tydliga koppling till den statliga värdegrunden. Att värna demokratin, fri åsiktsbildning och legalitet, det är ju vårt uppdrag. Det är lätt att göra kopplingen till vad vi ska leverera, det känns bra.

Hur ser din egen mediekonsumtion ut?

– Det är fantastiskt att få läsa papperstidningen på morgonen, det får jag erkänna, men jag läser nätupplagan också. Överlag är jag en stor mediekonsument som följer med i frågor som berör oss. Det gör jag av eget intresse men också för att det ingår i uppdraget.