Fortsatt minskade löneskillnader mellan kvinnor och män i statlig sektor

Löneskillnader mellan kvinnor och män kan förklaras av olika faktorer som kan mätas i den partsgemensamma statistiken. Dessa faktorer är exempelvis nivå på arbetet, det vill säga grad av självständighet och komplexitet, arbetstidsomfattning, arbetsområde och utbildningsinriktning. Den löneskillnad som sedan kvarstår och som inte kan förklaras och mätas via tillgänglig statistik, kallas för den oförklarade löneskillnaden. Den var på statens område 1,2 procent 2021. Arbetsgivarverkets analys av dessa faktorer för 2022 publiceras i maj.

På våra statistiksidor kan du läsa mer om löneskillnader:

Löneskillnader mellan kvinnor och män i staten

Ett annat sätt att se på löneskillnader mellan kvinnor och män

Paraplyorganisationen Sveriges kvinnoorganisationer driver kampanjen Lön hela dagen. Initiativet illustrerar löneskillnader mellan kvinnor och män genom att skillnaderna översätts till tid på en klocka under en arbetsdag. Medlingsinstitutet uppger att löneskillnaden 2021 mellan män och kvinnor var 9,9 procent för hela arbetsmarknaden. I modellen som Lön hela dagen tagit fram, får männens genomsnittliga lön motsvara en hel arbetsdag mellan klockan 8 och 17. Med en löneskillnad på i genomsnitt 9,9 procent skulle kvinnor under samma arbetsdag endast får betalt till klockan 16.12. För det statliga området där löneskillnaden 2022 var 4,0 procent, skulle kvinnorna samtidigt få betalt till klockan 16.41.

Nyligen hölls i Riksdagen ett seminarium där kampanjen presenterade sin senaste klocka. I ett panelsamtal mellan arbetsmarknadens parter deltog från Arbetsgivarverket Åsa Krook, chef för arbetsgivarutveckling.

– Klockan är ett spännande sätt att illustrera löneskillnader mellan kvinnor och män. Det är en bra utgångspunkt för att betona saklig lönesättning och vikten av att arbeta med faktorer och utveckling som påverkar löneskillnader, säger Åsa Krook.

I panelsamtalet framhöll Åsa Krook att en god arbetsmiljö och ett längre arbetsliv för både män och kvinnor gynnar utvecklingen för jämställda löner. Det är också viktigt att det inte finns samhällsnormer kring föräldraskap som missgynnar kvinnors karriärutveckling och livslön. Arbetslivet måste inkludera och ta tillvara den kompetens som verksamheten behöver. Åsa Krook framhåller som ett exempel på detta ökningen av andelen chefer i staten som är kvinnor. På tio år har andelen ökat från 37 procent till nästan 47 procent 2022.

– Det finns en stor rekryteringsbas av välutbildade kvinnor med relevant kompetens från högskolor och universitet att rekrytera ifrån. Statens krav på att rekrytera efter förtjänst och skicklighet har bidragit till minskade löneskillnader och kvinnlig karriärutveckling, säger Åsa Krook.