Hög inflation sänkte reallönen inom staten

Sedan industriavtalets tillkomst i mitten på 1990-talet har det varit positiv reallöneutveckling i staten alla år utom år 2021 då den var oförändrad. Under perioden 1998-2021 ökade reallönen sammantaget med 55 procent. Om beräkningen även omfattar det senaste året ökade reallönen istället med 46 procent mellan åren 1998 och 2022. Det innebär att lönens köpkraft för de statsanställda i genomsnitt är tillbaka på nivån för år 2015. Motsvarande utveckling har skett för hela arbetsmarknaden.

Staten har jämnare löneutveckling än andra sektorer

Jämförelser med övriga arbetsmarknadssektorer försvåras under nuvarande avtalsperiod på grund av pandemin. Detta då parterna på olika delar av arbetsmarknaden under pandemin gjort olika ändringar av avtalsperioder och revisionstidpunkter. En mer tillförlitlig jämförelse av utfallen mellan sektorerna kommer istället att kunna göras när avtalsperioderna löper ut under år 2023 och då samtliga lönerevisioner inom de olika sektorerna registrerats i statistiken.

Statistiken för år 2022 visar att löneutvecklingen var något lägre för staten, kommunerna samt för arbetare inom privat sektor jämfört med löneutvecklingen för privata tjänstemän samt i regionerna.

Över tid går det att se att staten haft en något jämnare löneutveckling jämfört med övriga sektorer. Det stämmer med principen om den arbetsgivarpolitiska delegeringen, det vill säga statliga arbetsgivares självständiga partsroll, som bland annat förutsätter att staten inte ska vara lönenormerande och därmed inte störa kostnadsutvecklingen i det konkurrensutsatta näringslivet.

Läs mer om statsanställdas löneutveckling på våra statistiksidor