Kompetensbristen minskar i de statliga verksamheterna från rekordhöga nivåer

Höstens barometer mäter brist vid rekrytering för de statliga verksamheterna och presenterar en prognos för 2024 över personalomsättning och ekonomisk situation.

Resultatet pekar nu på ett minskat tryck framöver för den statliga kompetensförsörjningen. Andelen medlemmar som har haft svårt att behålla kompetens minskar från 49 procent i våras till 44 procent i den senaste mätningen. Samtidigt tror en majoritet av de statliga verksamheterna på en minskad personalomsättning 2024 i motsats till 2023.

– Under 2023 har den svenska ekonomin försvagats och vi är nu inne i en lågkonjunktur med en försämrad arbetsmarknad som gör det lättare att rekrytera och behålla kompetens. Samtidigt är bristtalet historiskt sett fortfarande högt, säger Roger Vilhelmsson, chefsekonom på Arbetsgivarverket.    

Brist vid rekrytering 1997-2023

Att bristtalet fortfarande är högt trots en svag ekonomisk utveckling, kan enligt Roger Vilhelmsson delvis förklaras av strukturella problem på den svenska arbetsmarknaden.

– Med en åldrande befolkning minskar andelen i arbetsför ålder samtidigt som efterfrågan på arbetskraft ökar. Vi har också en generell obalans mellan den utbildningsnivå och utbildningsinriktning som de arbetssökande har och den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar.

Fortfarande stor it-brist 

Även om bristen minskar från 69 procent till 56 procent är fortfarande it-kompetens inom utveckling och systemförvaltning det största bristområdet inom staten. Näst största bristkategorin är it-drift, underhåll och support där bristen uppgår till 46 procent. Därefter följer inköp och upphandling samt HR- och personalarbete. Inom det sistnämnda området har bristtalet nästan halverats jämfört med vårens mätning, från 29 procent till 15 procent.  En svag ökning av bristen noteras däremot för ekonomiarbete och samhällsinriktat arbete.    

De största bristkategorierna hösten 2023

En majoritet av Arbetsgivarverkets medlemmar uppger att antalet årsarbetare ökat under 2023 och att antalet anställda väntas fortsätta att öka under 2024. Här återfinns inte minst stora verksamheter inom försvar och rättsväsende.  

Ansträngd ekonomi ger ökad användning av anslagskrediten 

Satsningarna på statlig förvaltning har resulterat i att 74 procent av verksamheterna uppger att budgeten ökat 2023. Andelen verksamheter som sparat på sina anslag var 45 procent, nästan lika stor andel som lånade genom sin anslagskredit. I prognosen uppger nu 62 procent av verksamheterna att de tror att de 2024 kommer att behöva använda sin anslagskredit. Bara 3 procent tror att de nästa år kan spara på sina medel, kvarvarande del 35 procent tror på en budget i balans.    

Sakanslagen till statliga verksamheter för exempelvis transfereringar, nya uppgifter eller investeringar av olika slag har under flera år ökat samtidigt som ökningen av förvaltningsanslag för personal, utrustningen och lokaler inte hängt med i samma takt.

Regeringen har också för delar av statsförvaltningen presenterat en kommande treårig besparing på förvaltningsanslagen. Undantagna är försvar och rättsväsende och för högskolesektorn är besparingen lägre. Dessa besparingar ska tas ut utöver det automatiska produktivitetsavdrag som alltid minskar förvaltningsanslaget.

Trots att kompetensförsörjningen nu underlättas är det inte säkert att förvaltningsanslagen är tillräckliga för att kunna rekrytera den arbetskraft som krävs för verksamheternas uppdrag.

– Kostnaderna för förvaltningen av myndigheterna stiger snabbare än förvaltningsanslagen. Stigande hyror och priser, högre löneökningstakt och ökade kostnader för de förmånsbestämda pensionerna gör att den ekonomiska situationen är osäker för många statliga verksamheter, säger Roger Vilhelmsson.