9 oktober 2024•Nyhet
Arbetsgivarverket kritiskt till utredningsförslag om införandet av lönetransparensdirektivet
I remissvaret om införandet av EU:s lönetransparensdirektiv är Arbetsgivarverket kritiskt till att utredningen på flera områden går längre än vad direktivet kräver och att större hänsyn inte tas till den svenska partsmodellen.
Publicerad: 2024-10-09
EU:s lönetransparensdirektiv som antogs av ministerrådet och EU-parlamentet i maj 2023, ska vara genomfört i medlemsländerna senast den 7 juni 2026.
Direktivet syftar till att stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete, även kallat likalöneprincipen. Detta ska ske genom att öka insynen i lönesättningen, fastställa minimikrav för regelverket kring förbudet mot lönediskriminering och skärpa efterlevnadsmekanismerna.
I utredningen konstateras att förslagen innebär en ökad administrativ börda med ökade kostnader för alla arbetsgivare och att de redan gällande svenska reglerna om lönekartläggningar är långtgående i jämförelse med bestämmelserna i lönetransparensdirektivet.
– Vi ser att direktivet har ett gott syfte att motverka och undanröja lönediskriminering. Vi tycker däremot inte att utredningen i tillräckligt hög grad tar fasta på den problematik som den själv identifierat med ökade administrativa krav, samtidigt som den lagstiftning som redan finns på plats uppfyller direktivets syfte, säger Anders Stålsby, förhandlare.
I remissvaret menar Arbetsgivarverket att det sker en så kallad överimplementering när hänsyn inte tas till de undantagsmöjligheter som direktivet medger.
Arbetsgivarverket ser också en risk för påverkan på den svenska partsmodellens funktionssätt när ytterligare lagstiftning tillförs inom ett område där parterna avtalat om löneprinciper som bygger på saklig lönesättning.
Arbetsgivarverket menar att direktivets metodik och utgångspunkter i hög grad bygger på en lönesättning med så kallade tarifflöner och inte utifrån den individuella lönesättning som finns i staten.
Utredningen tar därför alltför lätt på risken att direktivet kan leda till en mer sammanpressad lönestruktur och att kriterier för lönesättning som parterna kommit överens om kan komma att prövas av EU-domstolen, skriver Arbetsgivarverket.
Läs Arbetsgivarverkets remissvar här: