Budgetpropositionen 2025 - en viss ljusning för myndigheternas ekonomi

Dagens besked innebär att Statskontoret inordnas i Ekonomistyrningsverket. De sammanslagna verksamheterna kommer att ha namnet Statskontoret. Myndigheten för stöd till trossamfund inordnas i Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Myndigheten för arbetsmiljökunskap inordnas i Arbetsmiljöverket. Regeringen går inte vidare med att slå samman Konstnärsnämnden och Statens kulturråd samt sammanslagningen av Fastighetsmäklarinspektionen och Konsumentverket. Regeringen har för dessa beaktat de övervägande negativa synpunkter som kommit i remissvaren. Arbetsgivarverket har det gångna året lämnat stöd och bistått myndigheterna under tiden då sammanslagningarna utretts och fortsätter nu sitt stöd till de verksamheter som slås samman.

Extra besparing på myndigheterna upphör

I budgetpropositionen för 2025 presenterar regeringen inga nya generella besparingar på myndigheterna. Därmed återgår regeringen till en viktig princip i den ramanslagsmodell som tjänat Sverige väl. De besparingar som infördes 2024, med ett avdrag på 1 procent på förvaltningsanslaget för majoriteten av myndigheterna, har fortsatt effekt eftersom myndigheternas budgetuppräkningar nu sker från en lägre nivå.

För budgetåret 2025 har myndigheternas anslag dock justerats upp med i genomsnitt 3,21 procent, vilket innebär vissa lättnader jämfört med föregående år, men fortfarande innebär utmaningar för många myndigheter, särskilt för kostnader för arbetskraften. För en genomsnittlig myndighet väntas de nya totala kostnaderna år 2025 öka med cirka 2,75 procent medan den automatiska pris- och löneomräkningen får förvaltningsanslagen att öka med 3,21 procent.

– Arbetsgivarverket välkomnar att regeringen inte gör ytterligare generella besparingar i förvaltningsanslagen för 2025. Det är viktigt att modellen för förvaltningsanslagen, som bland annat omfattar lönemedel, ligger fast. Detta så att myndigheternas ekonomiska situation blir förutsägbar och den oberoende lönebildningen på det statliga området inte påverkas, säger chefsekonom Roger Vilhelmsson.

Sänkta skatter, avskrivning av polisaspiranters studielån och effektivare hantering av omställningsstudiestödet

I budgeten genomförs satsningar på totalt 60 miljarder kronor för att stödja tillväxt i en svag konjunktur. Regeringen föreslår bland annat ett förstärkt jobbskatteavdrag, sänkta marginalskatter och en sänkt expertskatt. Förslag som Arbetsgivarverket uttalat sig positivt till i remissvar då det bidrar till en god kompetensförsörjning på arbetsmarknaden.

För att öka attraktiviteten i polisyrket föreslår regeringen att de som studerar vid polisutbildningen höstterminen 2024 eller senare, under vissa förutsättningar och villkor, kommer få sina studielån återbetalda eller avskrivna. Arbetsgivarverket menar att detta kan påverka rekryteringen av poliser positivt men att det samtidigt kan leda till krav på liknade stöd för utbildningar inom andra bristyrken. 

Sedan det nya omställningsstudiestödet efter partsöverenskommelser lanserats hösten 2022, har det funnits kritik att CSN inte haft resurser att handlägga stödet tillräckligt snabbt. Arbetsgivarverket välkomnar att CSN nu får 50 miljoner kronor extra för att underlätta utbetalning av stödet. Detta är viktigt för att överenskommelsen mellan parterna på arbetsmarknaden och staten ska vara långsiktigt stabil.