Kultur viktigare än kontroll för Per Eleblad

Du kommer närmast från Försäkringskassan och har jobbat i olika roller bland annat med att motverka brott mot välfärdssystemet. Vad tar du med dig in i din nya roll som generaldirektör för Utbetalningsmyndigheten?

– Först och främst en stor ödmjukhet inför vårt uppdrag - att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet. Det är komplext och det finns ingen enkel lösning. Jag har stor respekt för de utbetalande myndigheterna som jobbar med detta idag, samtidigt som vi kommer att ha helt andra förutsättningar.

Hur många är ni och hur många ska ni bli?

– Vi är 47 anställda idag, inklusive mig själv. På sikt ska vi bli 100-150 personer, beroende lite på hur uppdraget utvecklas. De flesta började ungefär samtidigt i januari men rekrytering pågår och kommer säkerligen ske stötvis under ett tag framöver.

Vad händer annars just nu?

– Vi jobbar med att skapa förutsättningarna för vårt operativa arbete. Det handlar bland annat om att få in data till myndigheten, strukturera den och bygga analysmodeller. Förutom att motverka felaktiga utbetalningar ska vi även administrera statliga utbetalningar och där jobbar vi med en förstudie.

– Sen handlar det ju om att bygga upp allt som krävs för en myndighet som grundläggande styrning, myndighetsstruktur och regelverk.

Hur jobbar du för att bygga upp organisationen utifrån ledarskap och medarbetarskap? 

– Det är ju bra att få börja från grunden eftersom inget sitter i väggarna. Samtidigt är det svårt när ingenting finns utan det är ett stort arbete som måste göras. Vi fokuserar på att bygga en kultur där vi får ut det mesta av varandra. Vi utgår mycket från frågan: Vilka beteenden gör oss framgångsrika tillsammans? Ledningen ska ju leda ett sådant utvecklingsarbete men det måste ske tillsammans med medarbetarna.

– Det är en stor förmån att vi är så pass få och sitter på samma kontor. Det gör att vi kan ses allihop. Vi har till exempel infört Morgonkaffe med GD varannan fredag där vi lyfter aktuella frågor.

Vad är viktigast i det uppbyggande arbetet?

– Att komma ihåg att vi bygger en statlig myndighet med allt vad det innebär, till exempel att vi ska förhålla oss till den statliga värdegrunden. Sen är det också att skapa ett vi, både som formell myndighet men också som organisation.

Du har ju en bakgrund i kontrollverksamhet. Hur ser du på tillitsbaserad styrning och ledning utifrån din erfarenhet? 

– För mig spelar det inte så stor roll var man kommer ifrån. Om du inte har tillit till individen och att han eller hon klarar sitt uppdrag, då skapar du inget värde i verksamheten. All styrning bygger egentligen på tillit. Hos oss har vi många experter och jag måste lita på att de är bäst på sitt jobb och klarar att utföra det.

Hur ser du på det faktum att ert uppdrag är i viss mån kontrollerande, att motverka välfärdsbrott, och er möjlighet att skapa en tillitsbaserad organisation?

– Internt är jag övertygad om att kultur är viktigare än kontroll. Händer det något ska det givetvis beivras. Men det finns inget egenvärde i ökad intern kontroll.

– Utåt måste vi vara bäst i klassen och följa alla lagar och regler för att få det förtroende vårt uppdrag kräver. Det krävs inte mycket för att det ska gå förlorat. Sen tror jag att mer kontroll i välfärdssystemen kan öka tilliten till det offentliga. Våra system byggdes ju i en annan tid när vi gick till ett kontor och intygade saker på heder och samvete. Nu sitter vi bakom en skärm, någon annanstans i landet och loggar in digitalt. Det är klart att kontrollsystemen behöver förändras med tiden. Men det ska vara ökad kontroll på ett smart sätt och en rimlig balans mellan kontroll och servicenivå.

Har du någon ledstjärna eller ledord för ditt eget ledarskap?

– Ärlighet och omtanke var ord som vi jobbade med på Försäkringskassan. Det tycker jag är bra, att du ska vara ärlig i både beröm och kritik men också kunna ta hand om den du är ärlig mot. Sen är jag mycket för att förenkla. Vi bygger ofta komplexa organisationer och strukturer som inte gör något bättre. Värde och nytta uppstår i dialog och möten mellan människor.