Arbetsgivarverket kommenterar vårbudgeten 2025

I vårpropositionen presenteras regeringens riktlinjer för den framtida ekonomiska politiken. Enligt finansministern ligger den ekonomiska politikens inriktning fast. Fokus ligger på tillväxt via investeringar, regelförenklingar och skattevillkor.

Regeringens vårändringsbudget innehåller satsningar på 11,5 miljarder kronor. Regeringen konstaterar att Sverige lämnat en period med historiskt hög inflation men att turbulensen på de internationella marknaderna gör den ekonomiska utvecklingen osäker. Därför syftar en stor del av ändringsbudgeten till att stötta ekonomin i den nuvarande lågkonjunkturen.

Viktig satsning på AI

I årets vårändringsbudget sker en liten men viktig satsning. Regeringen anslår 60 miljoner kronor till Skatteverket och Försäkringskassan. De får i uppdrag att utreda förutsättningarna för en AI-verkstad som syftar till att öka den offentliga förvaltningens gemensamma förmåga och utveckla AI-baserade lösningar på ett resurseffektivt sätt. Satsningen, som bygger på ett förslag från AI-kommissionen, välkomnas av Arbetsgivarverket.

– Förhoppningsvis leder detta till att AI ytterligare kommer kunna effektivisera statlig verksamhet. En sammanhållen utveckling av vår gemensamma AI-förmåga tror vi kan bli särskilt viktig för våra mindre medlemmar, säger Arbetsgivarverkets chefsekonom Roger Vilhelmsson.

Fler beredskapsmyndigheter

För att fortsätta att stärka det civila försvaret och öka utvecklingstakten vill regeringen att fler myndigheter ska utses till beredskapsmyndigheter. Detta gäller Tillväxtverket, Boverket, Sveriges geologiska undersökning, Kommerskollegium, Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet som blir nya beredskapsmyndigheter. Totalt förslås att 20 miljoner kronor anslås till detta.

Lägre uppskrivning av anslagen

I vårpropositionen fastställs också uppskrivningarna av förvaltningsanslagen avseende 2026 för de statliga myndigheterna. Denna så kallade pris- och löneomräkning sker med automatik och baseras på statistik som med fördröjning avspeglar pris- och löneförändringar i samhället.

Enligt pris- och löneomräkningen skrivs förvaltningsanslagen i genomsnitt (det vill säga för en myndighet med en genomsnittlig resursmix, se tabell nedan) upp med 1,92 procent. Det är en lägre uppskrivningen än för 2025 då uppskrivningen var 3,21 procent.

Framför allt blir det utmanande för myndigheterna då förvaltningskostnaderna, enligt prognoserna, i genomsnitt väntas öka med cirka 3 procent år 2026. (Se till exempel Konjunkturinstitutets Konjunkturläget mars 2025 och Riksbankens Penningpolitisk rapport mars 2025.)

Ur ett förvaltningsekonomiskt perspektiv blir därför 2026 krävande då myndigheternas förvaltningskostnader väntas stiga snabbare än förvaltningsanslagen.

– I år väntas anslagsuppräkningen i genomsnitt kunna matcha ökningarna i förvaltningskostnaderna. Med en lägre uppräkning kommer det krävas ett ökat fokus på kostnadskontroll för de statliga arbetsgivarna, säger Roger Vilhelmsson.

Förklaringar till tabellen

(1) Resursmixen visar hur resursförbrukningen ser ut på en genomsnittlig myndighet. Vilken total anslagsuppräkning en myndighet får beror på vilken resursmix respektive myndighet har. 

(2) AKI(ram) för 2024/2026 som femårigt glidande medelvärde är AKI(ram)=2,86 och PEK=1,13. Ger löneindex=2,86–1,13=1,73. 

(3) Gäller de myndigheter som ej omförhandlar lokalhyror år 2026.