Arbetsgivarverkets förhandlingschef om att teckna avtal under turbulenta tider

Altinget ställer sig frågan hur den svenska arbetsmarknadsmodellen påverkas av att förhandlingarna ofta sker under samhällspåfrestningar och kriser. Exempel är finanskrisen 2007–2010, pandemin i början av 20-talet med efterföljande inflationschock och nu årets avtalsförhandlingar som äger rum under en stor säkerhets- och handelspolitisk oro.

Grunden för arbetsmarknadens nuvarande förhandlingsordning tillkom 1997 genom det så kallade Industriavtalet. Avtalet var en konsekvens av 70- och 80-talens misslyckade avtalsförhandlingar som bidrog till en inflationsspiral utan reallöneökningar för arbetstagarna. Även erfarenheterna från finanskrisen i början av 90-talet bidrog till nytänkandet. En bärande princip i Industriavtalet är att den internationellt konkurrensutsatta industrin sätter det så kallade märket med en siffra för löneutvecklingen och avtalens längd för hela arbetsmarknaden.

I likhet med de övriga experter som Altinget intervjuat, menar Andreas Nyström att modellen där den internationellt konkurrensutsatta industrin sätter märket, håller trots alla påfrestningar.

– Erfarenheterna av flera ekonomiska kriser gjorde att Industriavtalets parter bemödade sig om att skapa ett flexibelt system. Det blev helt klart en framsynt och klok konstruktion. Det var inte bara principen kring märket som var viktigt. Det skapades också en tydligare reglering av förhandlingsordningen vilket skapade stabilitet. Det här och alla andra avtal mellan parterna förutsätter både ett ansvarstagande och stort förtroende och det har parterna på arbetsmarknaden visat att de klarar av att leverera.

Även om märket skapar stabilitet i lönebildningen finns ju många svåra frågor, inte minst i kristider, som förhandlas?

– Det stämmer. För det första måste ju det märke som sätts bygga på nivåer som samhällsekonomin tål. Sedan kan självfallet snabba omvärldsförändringar och kriser få stor påverkan på avtalsförhandlingar utifrån mer specifika behov och förutsättningar för verksamheterna och hur parterna tänker kring sina prioriteringar.  

Parterna på det statliga avtalsområdet inleder förhandlingar och växlar yrkanden i slutet av juni. Hur tror du de kommande avtalsförhandlingarna påverkas av oron i världen?

– De statliga verksamheterna är ju helt avgörande för att skapa den trygghet som samhället behöver inom många områden, inte minst säkerhetspolitiskt. De statliga arbetsgivarna bedriver olika verksamheter med olika förutsättningar och det behövs avtal som är flexibla och underlättar en effektiv statlig verksamhet. Det är ju sannolikt att vissa yrkanden kommer att utgå ifrån omvärldsläget. Vi är ju i en situation med stora krav på verksamheternas förmåga att fungera väl under påfrestningar och kriser inte bara nu utan också på längre sikt.  

Till artikeln: Avtalsrörelsen i kristider: Så säger experternaÖppnas i ny flik (Artikeln kan läsas på altinget.se men kräver inloggning)

Intervjuade i Altingets artikel är:

• Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi
• Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen
• Christian Kjellström, utredare Medlingsinstitutet
• Andreas Nyström, förhandlingschef Arbetsgivarverket