Mia Rönnmar: Inom akademin är tillit en del av själva styrmodellen

Berätta kort om din bakgrund. Vad tar du med dig in i din nya roll som rektor för Malmö universitet?

– Jag är jurist och professor i civilrätt och och har tidigare varit dekan för den juridiska fakulteten vid Lunds universitet. Mitt huvudämne är arbetsrätt och jag har jobbat mycket tvärvetenskapligt och internationellt, bland annat som gästforskare runt om i världen. Jag har också varit ledare för en internationell forskningsorganisation, ILERA (the International Labour and Employment Relations Association).

– Det jag tar med mig är min breda och mångsidiga erfarenhet av utbildning och forskning samt ledarroller i olika sammanhang tillsammans med min internationella profil.

– Jag har också utifrån mitt forskningsområde ett särskilt intresse för chefsfrågor som arbetsmiljö och rekrytering. Jag har ett stort engagemang för jämställdhet och mångfald.

Vad står universitetet inför just nu?

– Det är en spännande tid. Vi blev universitet 2018 så Malmö universitet är fortfarande ungt. Det märks genom den framåtrörelse och en positiv känsla som finns här. Redan när Malmö högskola bildades 1998 betonades att man ville verka i samhället och att den kunskap som genereras här ska vara till nytta i omvärlden. Det är ett öppet universitet och en dynamisk plats där det finns ett stort engagemang.

– Under de första fem åren som universitet har det lagts en bra grund. Nu arbetar vi med att ta fram en ny strategi för de kommande fem åren. Den blir viktig för att ta nästa steg, prioritera och höja ambitionen ytterligare.

Vad är tillit för dig, kopplat till styrning och ledning?

– Som jurist är jag väl insatt i förutsättningarna för god statsförvaltning och betydelsen av principer om saklighet och objektivitet, men jag tänker nu främst på tillit kopplat till universitetet. I en kunskapsorganisation är tillit till medarbetarnas kunskap, erfarenhet och arbete en grundförutsättning. Själva styrningsmodellen handlar om tillit, akademisk frihet, akademisk kollegialitet och medinflytande, också för studenter genom lagstadgat studentinflytande. Beslut ska fattas nära dem som har kunskapen.  

Finns det särskilda utmaningar med tillitsbaserad styrning och ledning just i den akademiska världen?

– Det pågår en ständig diskussion om vikten av balans mellan det kollegiala inflytandet och linjestyrningen. Ett exempel är vårt strategiarbete som handlar om att ta fram en riktning och gemensamma mål. Där är det oerhört viktigt att involvera alla för att få legitimitet. Samtidigt måste organisationen kunna styras så att vi går framåt.

– Vi jobbar också mycket med att främja det akademiska ledarskapet och att få personer att vilja vara ledare. På universitetet har man ofta ett uppdrag som chef under en viss tid, för att sedan gå tillbaka till sin akademiska roll.

Vilken erfarenhet har du av att arbeta tillitsbaserat?

– Eftersom jag har haft många olika ledarroller inom akademin har jag ju varit en del i det tillitsbaserade systemet som jag beskrivit tidigare. Jag har också forskat om tillit och samarbete i den svenska arbetsmarknadsmodellen och jämfört den med modeller i andra länder. Vår svenska modell bygger ju mycket på tillit till varandra och till modellen. Även motparter har ett gemensamt mål och känner ett ansvar för att värna den modell som har fungerat väldigt väl i över hundra år, även i svåra tider.

Hur arbetar ni med medarbetarskap och ledarskap på universitetet?

– På många olika sätt. Vi har strukturerade ledarskapsutbildningar och lägger nu särskild vikt vid forskningsledarskapet. Där har vi olika aktiviteter för olika steg i forskarkarriären.

– När det gäller medarbetarskap är det viktigt att skapa en kultur där alla arbetar mot samma mål: Det gäller att hitta synergierna mellan olika delar av verksamheten för att få ut det bästa av oss tillsammans. Ett liknande begrepp som det pratas om just nu är akademiskt medborgarskap. Det handlar om att ta ett brett ansvar i den akademiska miljön - för att bygga verksamheten, vara handledare, ta på sig vetenskapliga och pedagogiska uppdrag, skapa en bra arbetsmiljö och så vidare - i stället för att fokusera främst på forskning och på antal publikationer.

– Som ny rektor arbetar jag också mycket med att utveckla och stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet. Där är medarbetarskapet och ledarskapet mycket viktiga delar.

Vilken roll spelar tillit inom ditt ämne juridiken?

– Tilliten till rättsstaten, lagstiftningen och rättsväsendet är en grund för demokratin. Det är väldigt betydelsefullt och som forskning har visat så har vi en ovanligt stor tillit till myndigheter och andra institutioner i Sverige.

– Tillit är också viktigt i avtalsrelationer och inom arbetsrätten så är ju ett anställningsavtal ett avtal där tilliten och lojaliteten är viktig. Tilliten finns också som jag nämnde tidigare i hela den svenska arbetsmarknadsmodellen.

– Det är viktigt att inte ta den här tilliten för given, inte minst när rättsstaten och demokratin utmanas på flera håll i världen idag.

Vilket är ditt viktigaste redskap som ledare?

– Det är svårt att nämna ett. Men öppenhet, kommunikation och dialog kommer i varje fall på första plats. Sen vill jag säga samarbete och sist men inte minst tydlighet. Det gäller att vara tydlig både i övergripande strategi och när man fattar beslut.