Remiss av betänkandet En modell för att mäta och belöna progression inom sfi (SOU 2022:17)

Arbetsgivarverket önskar svara på rubricerat betänkande. Arbetsgivarverket besvarar remissen med utgångspunkt i ett statligt arbetsgivarpolitiskt perspektiv.

Utgångspunkter

Arbetsgivarverket välkomnar betänkandets utgångspunkt att komma till rätta med långsam progression inom Svenska för invandrare (sfi) och delar dess problembild. Språkkunskaper är en nyckelkompetens för etablering på arbetsmarknaden och ett grundkrav för nästan alla statliga anställningar. Det finns ett stort värde i att språkutbildningen förbättras och tydligare utgår från olika perspektiv som kan underlätta och stödja etablering på arbetsmarknaden. Yrkessvenska är ett exempel på detta och kan tjäna som inspiration för ytterligare satsningar. Arbetsgivarverket menar att en ökad genomströmning och förbättrade studieresultat inom sfi kan underlätta den ovan beskrivna utvecklingen. Arbetsgivarverket ser därför en vinst i att incitamenten för utbildningssamordnare utvecklas för att förbättra måluppfyllelsen. Arbetsgivarverket ställer sig därför försiktigt positivt till betänkandets förslag med tillägg av synpunkterna nedan.

Mervärdesmodell för att skatta språklig progression

Arbetsgivarverket tillstyrker framtagandet av en mervärdesmodell, där resultaten kan användas i det lokala systematiska kvalitetsarbetet inom sfi-utbildningen. Resultat som också kan komma till nytta vid nationell utvärdering av sfi samt för forskningsändamål. En sådan ökad kvalitet kan förbättra tillförlitligheten i utbildningssystemet vilket är välkommet. Det är därför angeläget att inrätta ett uppföljningsförfarande för att säkerställa modellens ändamål och att ersättningen bidrar till en ökad kvalitet av godo för eleverna.

Bedömningsinstrument

Arbetsgivarverket delar slutsatsen att det behövs ett mått för att justera för faktorer utanför utbildningsanordnarens kontroll. De variabler som idag används vid uppföljning räcker sannolikt inte för att ta hänsyn till den variation i elevsammansättning som olika utbildningsanordnare möter. Det är därför angeläget att utöka de indikatorer med koppling till socioekonomisk bakgrund som anges i betänkandet. Förutom kön, ålder och födelseland bör därför även parametern utbildningsbakgrund inkluderas.

Incitament för individen att genomföra testerna

Det kan finnas en problematik i förslaget att individen inte för egen del ser fördelarna med att genomföra testerna. Vad som blir påföljden vid ett icke-genomfört test för eleven är oklart. Detta riskerar att leda till en låg genomförandegrad och därmed missvisande resultat. Därför behöver modellen förtydligas på vilket sätt dessa tester är ett redskap för elevens språkutveckling. Arbetsgivarverket förordar att testerna integreras i den ordinarie utbildningsverksamheten och ger eleven möjlighet till återkoppling kring den egna utvecklingen.

Inrättande av bedömningscentrum

Arbetsgivarverket vill framhålla att ett inrättande av bedömningscenter vid Stockholms Universitet så som utredningen förordar, bör åtföljas av en kompensation för lärosätet med resurser motsvarande det tillkommande uppdragets omfattning.

Hantering av personuppgifter i informationsflödet

Arbetsgivarverket vill betona att informationsflödet mellan myndigheter måste ske på ett sätt så att känsliga personuppgifter inte förs vidare på ett otillåtet sätt. Det måste också säkerställas att uppgifterna inte används till något utöver det faktiska syftet. Ett förfarande behöver därför övervägas där personuppgifterna inte skickas till Skolverket utan att kommunerna istället själva betalar ut statsbidraget, eller möjligen att personuppgifterna avidentifieras innan de skickas.

Beslut i detta ärende fattas av generaldirektör Christina Gellerbrant Hagberg efter föredragning av utredaren Emil Lindström. I den slutliga handläggningen deltog även enhetscheferna Lars Andrén, Ulrika Atterfors, Åsa Krook, Hedda Mann och Anna Sjöstrand.