Remiss av Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024

Arbetsgivarverket yttrar sig endast i frågor av arbetsgivarpolitisk karaktär. 

En slopad höjning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt leder, allt annat lika, till en jämnare inkomstfördelning. Arbetsgivarverket gör dock inga fördelningspolitiska bedömningar av förslagen utan baserar endast sitt svar på hur förslagen påverkar statliga arbetsgivares ekonomiska förutsättningar och dess kompetensförsörjning.

Förslaget riskerar leda till flera långsiktigt negativa konsekvenser för de statliga myndigheternas kompetensförsörjning då det innebär ett högre skatteuttag för många av de yrkesgrupper som finns i staten. Det innebär, precis som konstateras i promemorian, att arbetsutbudet minskar. 

Trots att vi befinner oss i en lågkonjunktur så är bristen på kompetens rekordhög i Sverige. Det finns naturligtvis en konjunkturell komponent som påverkar bristen på arbetskraft. Sannolikt är det dock inte tillfälliga störningar som främst förklarar dagens höga brist på arbetskraft utan istället mer långsiktigt strukturella effekter som demografi och digitalisering. En åldrande befolkning ger på sikt färre i arbetsför ålder och större efterfrågan på arbetskraft i vård och omsorg. Digitaliseringen har också ändrat både utbud och efterfrågan av arbetskraft. Idag råder brist på både yrkesutbildade och akademiskt utbildade. Ett problem som Sverige delar med många andra länder i västvärlden. 

Arbetsgivarverket menar att förslaget försämrar drivkrafterna för karriärval och utbildning. Den svenska utbildningspremien efter skatt är idag redan bland de lägsta i OECD. Arbetsgivarverket ställer sig också kritiska till att avsteg görs från ett automatiskt regelsystem. Ett skattesystem bör vara förutsägbart för att underlätta långsiktiga beslut som utbildningsval. 

Arbetsgivarverket har i övrigt inga synpunkter på förslaget.

Beslut i detta ärende fattas av generaldirektör Christina Gellerbrant Hagberg. I den slutliga handläggningen deltog Chefsekonom Roger Vilhelmsson, föredragande.