Remiss av SOU 2023:36 Genomförande av minimilönedirektivet

Arbetsgivarverket delar Minimilöneutredningens bedömningar och stöder utredningens slutsatser och förslag i betänkandet Genomförande av minimilönedirektivet. Arbetsgivarverket lämnar i övrigt följande kommentarer till direktivet och betänkandet.

Även om regleringen i det beslutade direktivet är mindre långtgående än i det ursprungliga direktivförslaget, kan det enligt Arbetsgivarverket fortsatt ifrågasättas om direktivet ligger inom ramen för EU:s befogenheter. Lönebildningsfrågor omfattas inte av EU:s lagstiftningskompetens utan ska hanteras på nationell nivå. Även om utredningens förslag utgår från direktivet så som det nu är beslutat, är det väsentligt att betona att direktivets laglighet är föremål för rättslig prövning i EU-domstolen.

Givet utredningens uppdrag att föreslå ett genomförande av direktivet, delar Arbetsgivarverket utredningens bedömningar av hur detta bör göras. Utredningen gör en balanserad analys och bedrev utredningsarbetet i tät dialog med arbetsmarknadens parter.

Enligt kommittédirektiven var centrala utgångspunkter för utredningen att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska värnas och att respekten för arbetsmarknadens parters autonomi och rätt att förhandla om och ingå kollektivavtal ska vara fullständig. Enligt Arbetsgivarverkets bedömning har utredningen i sina slutsatser och förslag hörsammat dessa utgångspunkter. Arbetsgivarverket gör också bedömningen att utredningen har förhållit sig väl till uppdraget att inte föreslå andra åtgärder eller författningsförslag än vad som är nödvändigt för direktivets genomförande.

Väsentligt för genomförandet av minimilönedirektivet är, som utredningen påpekar, att direktivet ger ett stort utrymme för medlemsstaterna att genomföra direktivet på ett sätt som är anpassat för varje medlemsstats förhållanden, så länge som det övergripande syftet med direktivet uppfylls. Direktivet innebär inte heller några nya individuella rättigheter eller skyldigheter.

Arbetsgivarverket delar utredningens bedömning att direktivets syfte uppnås genom den svenska arbetsmarknadsmodellen. Som framgår av direktivet finns inga krav på en medlemsstat att införa lagstadgade minimilöner, inte heller något krav på att minimilöner ska regleras i kollektivavtal. Direktivets syfte på svensk arbetsmarknad uppnås bäst när arbetsmarknadens parter i kollektivavtal överenskommer om löner.

Utifrån detta blir det väsentliga för direktivets genomförande främjandet av kollektivavtalsförhandlingar om lönesättning. Arbetsgivarverket instämmer i utredningens bedömning att Sverige redan uppfyller direktivets krav om främjande av kollektivavtalsförhandlingar. Direktivets krav är uppfyllda genom den starka ställning som arbetsmarknadens parter har, av Medlingsinstitutets verksamhet och av den lagstiftning som finns i bland annat medbestämmandelagen och förtroendemannalagen.

Arbetsgivarverket stöder vidare förslaget att Medlingsinstitutet ska ansvara för rapporteringen i enlighet med de återrapporteringskrav som följer av direktivet. Arbetsgivarverket betonar vikten av att Medlingsinstitutet samråder med arbetsmarknadens parter inför sådana återrapporteringar.

Beslut i detta ärende fattas av generaldirektör Christina Gellerbrant Hagberg. I den slutliga handläggningen deltog förhandlare Anders Stålsby, föredragande.