Remissvar över betänkandet SOU (2023:30) Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst

Arbetsgivarverket besvarar denna remiss ur ett statligt arbetsgivarpolitiskt perspektiv.

Arbetsgivarverket ser positivt på utredningens strävan efter ett förutsägbart system där endast de uppgifter som idag finns i arbetsgivardeklarationen ska användas vid beräkning av historisk sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Det är dock svårt att överblicka hur den administrativa bördan för arbetsgivare sammantaget skulle kunna påverkas av de olika förslagen i betänkandet och med de två parallella systemen historisk och aktuell förväntad arbetsinkomst. För att kunna ta ställning till det skulle en mer utförlig konsekvensbeskrivning av förslagen behövas. Arbetsgivarverket avstår därför från att ta ställning i om vi instämmer i eller motsätter oss förslagen.

Arbetsgivarverkets uppfattning är att systemet för beräkning och fastställande av SGI bör bli mer rättssäkert och bidra till att stärka arbetslinjen. Därmed ges förutsättningar för att förtroende för systemet upprätthålls och att det uppfattas som rättvist. Att i större utsträckning än för närvarande använda historiska inkomster inom ramen för regelverket för SGI är viktigt för att uppnå detta. Arbetsgivarverket instämmer i utredningens bedömning att det är önskvärt att stärka möjligheterna för vissa grupper på arbetsmarknaden att få en mer rättvisande SGI och ett bättre försäkringsskydd. På det stora hela ser vi positivt på att systemet ses över.

5.1.5 Kvalifikationskrav

För fastställande av SGI beräknat på aktuella inkomster föreslår utredningen ett kvalificeringsvillkor om att den enskilde ska vara anställd minst en månad. Arbetsgivarverket har inga synpunkter på förslaget i sak, men saknar ett utvecklat resonemang kring eventuella risker med en sådan ändring kopplat till välfärdsbrott. En fördjupad konsekvensanalys hade kunnat bidra till att utesluta eventuella risker med förslaget.

7.4.11 AGI och årsarbetstid

Arbetsgivarverket noterar att utredningen säger att det finns ett starkt behov av att öka arbetsgivares uppgiftslämnande i arbetsgivardeklarationen så att den även omfattar uppgifter om arbetad tid och frånvaro. Samtidigt är utredningens utgångspunkt att arbetsgivarnas uppgiftslämnarbörda inte ska utökas på grund av deras förslag och därför inte lämnar något sådant förslag. Arbetsgivarverket ser positivt på utredningens utgångspunkt i detta avseende. Arbetsgivares uppgiftslämnarbörda till Skatteverket och till Försäkringskassan inom olika ärendeslag är redan tillräckligt stor. Förslaget att historisk SGI ska föreligga parallellt med förväntad framtida SGI innebär inte heller någon lättnad för arbetsgivares uppgiftslämnarbörda. Det är av yttersta vikt att uppgiftslämnarbördan för arbetsgivare inte ökar ytterligare.

10.2.1 Återställningsinkomst

Arbetsgivarverket vill särskilt lyfta fram ett förslag i utredningen. Arbetsgivarverket är positivt till åtgärder som kan förbättra för statliga arbetsgivare att verka utomlands och välkomnar att utredningen ger förslag på regeländringar som förbättrar villkoren för SGI för medföljande till statligt utsända. Detta är särskilt angeläget för Sverige nu med hänsyn till våra förväntade framtida förpliktelser utomlands. Med hänsyn till det vill Arbetsgivarverket att en sådan regeländring kommer till stånd redan före förslagen i detta betänkande eventuellt genomförs. Vi vill här hänvisa till vårt remissvar i betänkandet SOU 2017:5 Svensk social trygghet i en globaliserad värld. I det betänkandet, avsnitt 21.2.6, föreslår utredaren att det ska införas särbestämmelser för medföljande till statligt anställda gällande efterskyddstid och vilande SGI. Därutöver föreslås vissa särskilda villkor för föräldrapenning – förslaget innebär att det vid fastställande av 240-dagarsvillkoret ska bortses från utlandsvistelsen.  Förslagen i det betänkandet är utformade utifrån dagens SGI-system, och bör enligt Arbetsgivarverket, införas omgående i avvaktan på att det nya systemet för SGI eventuellt genomförs.

Allmänt om kollektivavtal och minskningsregeln

I övrigt vill Arbetsgivarverket lyfta fram att det är positivt att utredningen inte lämnar något förslag om att den så kallade minskningsregeln i 28 kap. 19 § socialförsäkringsbalken ska förändras. De statliga kollektivavtalen är utformade på så sätt att de ska överensstämma med minskningsregeln och ge exempelvis sjukpenningtillägg som inte överstiger de gränser som anges i minskningsregeln. Eftersom minskningsregeln kopplar sjukpenningen till lönen och inte till fastställd SGI torde inte ändringarna som utredningen föreslår innebära någon ökad administrativ börda för arbetsgivare.

Beslut i detta ärende fattas av generaldirektör Christina Gellerbrant Hagberg. I den slutliga handläggningen deltog gruppchef intressebevakning Per Åkesson, chefsjurist Hanna Schmidt, förhandlingschef Anna Falck, stabschef Anna-Karin Jansson, chef Arbetsgivarutveckling Åsa Krook, kommunikationschef Lars Andrén, socialförsäkringsexpert Jenny Lindmark och utredare Emelie Hägerström.