Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Arbetsgivarverket besvarar remisser med utgångspunkt i ett statligt arbetsgivarpolitiskt perspektiv.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen som innebär att arbetsmarknadens parter har ansvaret för löner och andra arbetsvillkor istället för riksdag och regering, har varit framgångsrik i en internationell jämförelse. Den svenska modellen har resulterat i en välfungerande lönebildning med få konflikter på arbetsmarknaden. Den har också gynnat företagens konkurrenskraft och arbetstagarnas reallöner samt i slutändan sannolikt haft stor betydelse för svensk tillväxt, sysselsättning och välstånd.

En viktig aspekt och fördel med den svenska lönebildningsmodellen är att lönesättningen och arbetsvillkor sätts utifrån specifika förutsättningar i respektive bransch och där arbetsmarknadens parter har den bästa kunskapen om förhållandena i dessa branscher.

Arbetsgivarverket kan konstatera att förslagen i promemorian sannolikt inte får någon direkt påverkan på statliga avtalsområdets lönebildning, men kan indirekt påverka statliga arbetsgivare.

Enligt nuvarande regler för arbetskraftsinvandring har Migrationsverket beräknat att lönen, oavsett sysselsättningsgrad, som lägst måste uppgå till 13 000 kronor per månad. Vid beräkningen har Migrationsverket utgått från bland annat riksnormen för försörjningsstöd, uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB) och Konsumentverket samt skattetabeller från Skatteverket. Arbetsgivarverket bedömer att en ny konstruktion med högre nivåer än nuvarande regelverk kan komma att försvåra lönebildningen inte bara i vissa branscher utan också på ett generellt plan.

Dels kan en av regeringen bestämd nivå ha en principiell inverkan på den svenska modellens legitimitet och lönebildning i stort. Dels kan den få negativa effekter på arbetskraftsutbudet, inte minst i yrken och branscher med stor brist. Ett minskat arbetskraftsutbudet inom vissa yrken och branscher, kan på en dynamisk arbetsmarknad där individer byter arbetsgivare, på längre sikt också få konsekvenser för arbetsutbudet på andra delar av arbetsmarknaden. Arbetsgivarverket menar också att det är osäkert om det minskade arbetskraftsutbudet kan uppvägas av en ökning av den inhemska arbetskraften. Arbetsgivarverket avstyrker därför förslagen i dess nuvarande form.

Det bör råda ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Arbetsgivarverket delar promemorians uppfattning om att ett utnyttjande av arbetskraft och en skev konkurrens om arbetskraft måste undvikas. En ny konstruktion bör ta itu med dessa problem samtidigt som en god kompetensförsörjning nås.

I den förslagna konstruktionen finns undantag för till exempel säsongsanställda bärplockare och därutöver har regeringen givit en utredare i uppdrag att se över om fler ändringar bör göras. Arbetsgivarverket menar att en konstruktion som redan från början kräver en mängd undantag, som endast tillåts i vissa branscher och som bestäms centralt, pekar på att systemet inte är robust i sin grundkonstruktion. Ett mer ändamålsenligt system vore att parterna får hantera frågan om vad som kan utgöra ett rimligt försörjningskrav med beaktande av lönenivå och bristsituation inom olika branscher.

Arbetsgivarverket har i övrigt inga synpunkter på förslagen i promemorian.

Beslut i detta ärende fattas av generaldirektör Christina Gellerbrant Hagberg. I den slutliga handläggningen deltog kommunikationschef Lars Andrén, förhandlingschef Anna Falck, utvecklingsstrateg Anna Sjöstrand och chefsekonom Roger Vilhelmsson, föredragande.