Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension inför budgetpropositionen för 2024

Arbetsgivarverket gör ingen fördelningspolitisk bedömning av förslagen i promemorian, utan yttrar sig endast i frågor av arbetsgivarpolitisk karaktär.

Ett förstärkt och förändrat jobbskatteavdrag

Arbetsgivarverket ställer sig ur kompetensförsörjningsperspektiv positiv till sänkt skatt på förvärvsinkomster. I utvärderingarna av de tidigare jobbskatteavdragen har det argumenterats för att varje ytterligare förstärkning av jobbskatteavdraget fått en allt svagare effekt på sysselsättningen. Även om det är rimligt att förvänta sig en viss avtrappning av effekterna så har även ytterligare förstärkningar visat sig ha en tydlig och positiv effekt på arbetsutbudet. Arbetsgivarverket anser att den stora brist på arbetskraft som finns på arbetsmarknaden är ett växande problem och att alla möjligheter att öka arbetsutbudet och stärka arbetslinjen bör övervägas. Arbetsgivarverket tillstyrker därför att jobbskatteavdraget förstärks enligt förslaget.

I promemorian föreslås vidare att en indexering ska införas i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för denna grupp höjs från 65 till 66 år. Det föreslås även att jobbskatteavdraget ska förstärkas ytterligare för personer som vid årets ingång har fyllt 69 år. Arbetsgivarverket bedömer att det är positivt ur ett kompetensförsörjningsperspektiv och har inget att invända mot förslagen.

Sänkt skatt på pension

I promemorian förslås att det förhöjda grundavdraget förstärks. Det innebär en bred skattesänkning för pensionärer. Förslaget har ett tydligt fördelningspolitiskt syfte. Arbetsgivarverket gör dock inga fördelningspolitiska bedömningar av förslaget men kan konstatera att förslaget med stor sannolikhet påverkar drivkrafterna till arbete för de pensionärer som får grundskyddet.

Sänkt marginalskatt

Arbetsgivarverket ställer sig positivt till att den avtrappning som görs inom ramen för jobbskatteavdraget tas bort. Det finns tydlig evidens för att en sådan sänkning av marginalskatten skulle öka antalet arbetade timmar på arbetsmarknaden. Arbetsgivarverket har tidigare argumenterat för att sänkt marginalskatt också har mer långsiktiga vinster på kompetensförsörjningen. Statsförvaltningen har ett stort behov av högutbildad arbetskraft och en lägre marginalskatt ger större incitament till att utbilda sig. Arbetsgivarverket tillstyrker därför förslaget.

Beslut i detta ärende fattas av generaldirektör Christina Gellerbrant Hagberg. I den slutliga handläggningen deltog Chefsekonom Roger Vilhelmsson, föredragande.