Datum: 30 april 2024
Diarienummer: 2024/258
Förslag till ändringar för att öka mobiliteten tidigt i den akademiska karriären
Arbetsgivarverket besvarar remisser med utgångspunkt i ett statligt arbetsgivarpolitiskt perspektiv.
Sammanfattning
Arbetsgivarverket motsätter sig förslaget om att ändra högskolelagen så att det möjliggör förenade anställningar mellan högskolan och andra sektorer. Den nuvarande ordningen att läraranställningen är förenad med en anställning vid vissa sjukvårdsenheter bör bestå och inte utvidgas.
Arbetsgivarverket instämmer i förslaget om att utvidga de lärarkategorier vid högskolan som kan aktualiseras för att omfattas av en förenad anställning. En sådan utvidgning bör dock endast avse lärare som innehar tillsvidareanställningar.
Arbetsgivarverket instämmer även i förslaget om ändringar avseende biträdande lektor.
Utvidgning av förenade anställningar till andra sektorer
Arbetsgivarverket ifrågasätter om det finns önskemål från lärosätena att utvidga att förenade anställningar med andra sektorer än vad som för närvarande är möjligt. Det kan vidare ifrågasättas om det är lämpligt att öka mobiliteten för de som är tidigt i den akademiska karriären. Det torde finnas en överhängande risk att deras inträde till de högre läraranställningarna försenas alternativt att de avbryter sin akademiska karriär. Som framgår av promemorian synes det finnas goda exempel på fungerande mobilitet med näringslivet inom områdena teknik och naturvetenskap. Detta trots avsaknaden av institutet förenade anställningar på dessa områden. Med hänsyn till de utmaningar som institutet innebär utifrån inte minst ett arbetsgivarperspektiv är det lämpligare att närmare undersöka varför mobilitet fungerar inom dessa områden.
Den främsta invändningen mot det presenterade förslaget är dock avsaknaden av analys rörande arbetsgivarperspektivet. En förenad anställning innebär att arbetstagaren har två deltidsanställningar hos två arbetsgivare. Arbetsgivare som dessutom verkar inom olika delar av arbetsmarknaden. Detta medför ett antal utmaningar. Detta har även belysts i SOU 2004:42 (sid 53 ff). Denna utredning fann utmaningarna så omfattande att man föreslog att institutet förenad anställning skulle utmönstras. Promemorian berör överhuvudtaget inte dessa utmaningar.
En särskild utmaning innebär hanteringen av pensionsfrågan. Konsekvensen av att inneha två deltidsanställningar är att pensionsutfallet blir sämre för arbetstagaren än om denne haft en heltidsanställning. Något som den enskilde arbetstagaren vanligtvis vill få kompensation för. I den nuvarande ordningen har detta omhändertagits av en särskild lösning i de statliga tjänstepensionsbestämmelserna PA 16 och i kollektivavtalsbestämmelser på det kommunala/regionala området. Finansieringen av pensionerna sker enligt särskild överenskommelse mellan det enskilda lärosätet och den berörda regionen enligt förlaga om lokalt kollektivavtal och finansiella avtal. En utökning av användningen av förenade anställningar innebär således en risk för ökade kostnader för inblandade arbetsgivare. Arbetsgivarverket delar därför inte promemorians slutsats i punkten 7.3.
Utvidgning av lärarkategorierna
Trots de utmaningar som institutet förenad anställning innebär har det fungerat relativt väl i sin nuvarande utformning. Det finns sedan en lång tid tillbaka väl upparbetade kontakter mellan lärosätena och de aktuella sjukvårdsinrättningarna. Antalet aktörer är dessutom begränsat. Med hänsyn härtill ställer sig Arbetsgivarverket positiv till att vidga antalet lärarkategorier som kan vara föremål för förenad anställning. Det kan dock ifrågasättas om utvidgningen även ska omfatta tidsbegränsade läraranställningar, till exempel anställningen som biträdande lektor. Någon motsvarande tidsbegränsningsgrund finns inte avseende anställningar utanför högskolesektorn, till exempel inom kommunen. Det torde inte vara lämpligt att kombinera en tidsbegränsad anställning med en tillsvidareanställning.
Ändring avseende anställningen som biträdande lektor
Arbetsgivarverket ställer sig positiv till att det enskilda lärosätet ges ökad möjlighet att förlänga tidsgränsen avseenden när doktorsexamen ska vara avlagd vid beslut om anställning som biträdande lektor.
Beslut i detta ärende fattas av generaldirektör Christina Gellerbrant Hagberg. I den slutliga handläggningen deltog förhandlingschef Anna Falck, chefsjurist Hanna Schmidt, chef arbetsgivarutveckling Åsa Krook, kommunikationschef Lars Andrén, gruppchef Per Åkesson och stabschef Anna-Karin Jansson samt arbetsrättsjurist Carl Durling, föredragande.
Ansvarig handläggare:
Carl Durling