Remiss av Svenska ILO-kommittén angående ILO:s rapport "Realizing decent work in the platform economy” (Dnr 15/2024)

Arbetsgivarverket besvarar denna remiss med utgångspunkt i rollen som part på arbetsmarknaden och hur förslaget kan komma att påverka den svenska arbetsmarknadsmodellen. Statliga arbetsgivare är inte direkt berörda av de förslag till reglering av plattformsarbete som föreslås i formuläret. Arbetsgivarverket kan dock se viss systemutmanade problematik i en reglering av plattformsarbete inom ILO på sätt som föreslås i formuläret. Svaret utgår från rubrikerna i formuläret enligt nedan sammanfattande synpunkter. 

II. Form of the international instrument or instrument

Arbetsgivarverket anser att det finns skäl att vidta vissa åtgärder inom området för s.k. plattformsarbete inom ILO, men vill samtidigt betona att plattformsarbete omfattar många olika former och företeelser och att området inte är enhetligt. Det bör även framhållas att det finns en rad unionsrättsakter som reglerar de aktuella frågorna, bland annat det nyligen antagna plattformsdirektivet. 

Därtill framgår av rapporten Realizing Decent Work in the Platform Economy att ett flertal länder har infört särskild lagstiftning inom området i enlighet med sina specifika behov och arbetsmarknadsmodeller. Enligt verkets uppfattning bör det mot den bakgrunden inte införas bindande bestämmelser i form av en konvention som gäller plattformsarbete inom ILO. Vidare arbete inom området bör i stället inriktas mot att komma överens om mer allmänt hållna riktlinjer i formen av en rekommendation som kan utgöra vägledning till medlemsländerna. 

III. Definitions

Enligt Arbetsgivarverkets mening är det viktigt att regeringen vid den standardsättande diskussionen framhåller att det är viktigt att ett framtida instrument inom området inte kommer i konflikt med medlemsstaternas nationella arbetsmarknadsmodeller. Dessa modeller måste värnas och eventuella rekommendationer/regleringar inom området måste anpassas efter dessa förutsättningar. Detaljregleringar avseende exempelvis vad som utgör en plattformsarbetstagare, en s.k. mellanhand eller hur ersättning ska definieras utgör frågor som bäst hanteras på nationell nivå. Därför bör de definitioner som följer av instrumentet vara allmänt hållna och ge utrymme för respektive medlemslands nationella definitioner.

V. Substantive content of the instrument or instruments 

E. The employment relationship samt F. The use of intermediaries

Frågan om ett anställningsförhållande föreligger eller inte är i ett svenskt perspektiv en fråga mellan berörda parter och som ytterst avgörs av domstol. Enligt Arbetsgivarverkets mening är det av yttersta vikt att eventuella rekommendationer/regleringar inte påverkar medlemsstaternas rätt att avgöra vem som är att anse som arbetstagare respektive uppdragstagare. Därtill följer en skyldighet enligt plattformsdirektivet att genomföra åtgärder som innebär att personer som arbetar inom plattformsekonomin blir rätt klassificerade i enlighet med det nationella arbetstagarbegreppet. Ytterligare reglering, annat än genom icke bindande rekommendationer, riskerar därmed att leda till dubbelreglering för vissa medlemsländer. Detsamma gäller frågan om åtgärder vad gäller användandet av s.k. mellanhänder. 

G. Remuneration and working time

Frågor om ersättning och arbetstid utgör ur ett svenskt perspektiv en fråga mellan berörda parter som regleras i kollektivavtal. Reglering inom detta område, även i formen av icke bindande rekommendationer, riskerar att störa parternas autonomi och står därmed i strid med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Mot den bakgrunden anser Arbetsgivarverket att eventuella rekommendationer/regleringar inom detta område bör utgå. 

H. Impact of the use of algorithms on working conditions samt I. Protection of digital platform workers’ personal data

Vad gäller frågan om rätt till information och samråd anser Arbetsgivarverket att den typ av rättigheter i huvudsak tillkommer arbetstagare. Att införa vissa regleringar/rekommendationer i detta avseende för andra än renodlade arbetstagare riskerar att skapa en tredje kategori mellan de som är att anse som arbetstagare och de som är att anse som uppdragstagare, vilket inte är önskvärt. Därtill är det viktigt att det inte genom nu aktuellt instrument skapas särskilda rekommendationer/regleringar som endast ska gälla för personer som utför plattformsarbete. I sammanhanget kan även nämnas att behandling av känsliga personuppgifter i många fall redan regleras i nationell lagstiftning i respektive medlemsstat samt genom befintlig EU-reglering.

J. Social security 

Frågan om vilka kategorier av personer som utför plattformsarbete och som ska omfattas av det sociala skyddsnätet utgör en fråga för varje medlemsland och bör inte vara föremål för reglering i ett ILO-instrument. Inte heller bör ett ILO-instrument omfatta frågan om rätt till socialförsäkringsskydd vid gränsöverskridande arbete. 

M. Freedom of association, social dialogue and the role of employers´and workers´organizations 

Vilka kategorier av arbetstagare samt vilka företag som ska omfattas av den kollektiva arbetsrätten i form av medlemskap i en arbetstagarorganisation respektive medlemskap i en arbetsgivarorganisation, utgör en fråga för parterna på arbetsmarknaden. Reglering inom detta område, även i formen av icke bindande rekommendationer, riskerar att störa parternas autonomi. Mot den bakgrunden anser Arbetsgivarverket att eventuell rekommendationer/reglering inom detta område bör utgå.

Beslut i detta ärende fattas av generaldirektör Christina Gellerbrant Hagberg. I den slutliga handläggningen deltog förhandlingschef Anna Falck, stabschef Anna-Karin Jansson, chef Arbetsgivarutveckling Åsa Krook, gruppchef intressebevakning Per Åkesson, chefsjurist Hanna Schmidt och arbetsrättsjurist Mats Liliequist, föredragande.