Arbetsgivarverket informerar
Arbetsgivarverket informerar är nyhetsbrevet för dig som är statlig arbetsgivarföreträdare. Här informerar vi om avtalsfrågor, arbetsrätt, AD-domar samt förändringar i författning och kollektivavtal.
AD-domar
AD-dom angående inplacering av IT-tjänsteman i turordningskrets enligt 3 § TurA-S
Arbetsdomstolen (AD) har i dom 2010 nr 94 mellan Saco-S genom Jusek och Staten genom Skatteverket prövat om staten brutit mot 3 § TurA-S vid turordning av en IT-tjänsteman. Vid bedömningen har AD bland annat tagit ställning till vilken typ av arbetsuppgifter IT-tjänstemannen faktiskt utförde när frågan om uppsägning på grund av arbetsbrist aktualiserades.
Publicerad: 2011-01-13
Bakgrund
Domen rör en IT-tjänsteman på Skatteverket som hade två så kallade arbetsroller, dels som leveranskoordinator och dels som teknisk informatör. I december 2007 tilldelades han rollen som leveransansvarig motsvarande 70 % i projektet taxeringsförnyelse.
Under hösten 2007 och våren 2008 genomfördes förhandlingar inför uppsägningar på grund av arbetsbrist. Utredningsåtgärderna inför turordningen genomfördes under hösten 2007 och turordningskretsarna fastställdes i december 2007. Inplaceringen av arbetstagare i turordningskretsarna skedde i februari 2008.
Arbetsgivaren hävdade att IT-tjänstemannen huvudsakligen utförde arbetsuppgifter som teknisk informatör såväl före projektet som inom ramen för projektet och placerade honom därför i turordningskretsen IT-kommunikation. I samma krets fanns IT-tjänstemän som hade roller som teknisk skribent och kommunikationsansvarig. Arbetsgivaren ansåg hursomhelst att arbetsuppgifterna i projektet endast var av tillfällig karaktär och därför inte skulle påverka turordningen.
Jusek gjorde bland annat gällande att IT-tjänstemannen i huvudsak ägnade hösten 2007 och våren 2008 åt uppgifter som leveranskoordinator.
För det fall AD skulle finna att IT-tjänstemannen i huvudsak ägnade sin arbetstid åt rollen som leveranskoordinator var parterna överens om att han skulle turordnats i kretsen teknisk hantering tillsammans med mottagare och beredare. Arbetsgivaren menade att IT-tjänstemannen i sådant fall likväl skulle ha blivit uppsagd.
Jusek gjorde emellertid gällande att IT-tjänstemannen inte utförde i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter som mottagare. Vidare invände Jusek mot sammansättningen av kretsen teknisk hantering och hävdade att även driftskoordinatörerna skulle ha tillförts den kretsen. I sådant fall skulle IT-tjänstemannen inte haft kortast anställning och därmed inte heller blivit uppsagd. Jusek yrkade att Skatteverket skulle utge ett allmänt skadestånd till IT-tjänstemannen med 75 000 kronor.
Parterna var således oense om hur IT-tjänstemannens arbetstid fördelade sig mellan de olika rollerna under 2007, om de arbetsuppgifter IT-tjänstemannen utförde i projektet var huvudsakligen jämförbara med rollen som leveranskoordinator eller teknisk informatör, och om arbetet i projektet endast var av tillfällig natur. Vidare var parterna oense om vid vilken tidpunkt som uppsägningarna aktualiserades och därmed vilken tidsperiod som var relevant för bedömningen av vilka arbetsuppgifter IT-tjänstemannen i huvudsak utförde. Slutligen hade parterna även olika uppfattningar om sammansättningen av turordningskretsen teknisk hantering.
AD:s domskäl
Vilka arbetsuppgifter utförde IT-tjänstemannen huvudsakligen?
AD tog först ställning till vilka arbetsuppgifter IT-tjänstemannen faktiskt utfört under hösten 2007 till och med december 2007.
Jusek hörde, förutom arbetstagaren, även två uppdragsledare. De berättade bland annat att rollen som teknisk informatör under den aktuella perioden saknade arbetsuppgifter och att rollen som leveranskoordinator varit överhopad av arbetsuppgifter.
Mot bakgrund av förhören fann AD att det var utrett att det arbete som utförts inom rollen teknisk informatör i huvudsak handlade om verksamhetsutveckling avseende vilka arbetsuppgifter som skulle tillföras rollen. Endast en konkret arbetsuppgift hade utförts, nämligen att skapa en intern webbsida som sedan inte underhölls varför den ”släcktes ned”. Vidare konstaterade AD att det inte framgick av utredningen i målet att, som arbetsgivaren påstod, IT-tjänstemannen utfört arbetsuppgifter som teknisk informatör inom ramen för projektet taxeringsförnyelse.
Därefter övergick AD till frågan i vilken omfattning som IT-tjänstemannen trots allt arbetat med teknisk information under hösten 2007. Skatteverket åberopade en sammanställning av tidrapporteringen för 2007. Av sammanställningen framgick det att arbetstagaren huvudsakligen utfört arbete som teknisk informatör. Enligt förhör med chefen för underhållskontoret var det just dessa tidrapporter som använts som underlag vid inplaceringen i kretsarna. Jusek å sin sida hävdade att tidrapporterna inte återspeglade verkligheten utan att det på förhand hade fördelats timmar på de olika uppdragen. Detta hade IT-tjänstemannen påtalat vilket bekräftades i förhöret med en av uppdragsledarna.
Mot bakgrund av ovan fann AD att rollen som teknisk informatör aldrig kom att förverkligas i konkreta arbetsuppgifter på något varaktigt sätt samt att tidrapporterna inte kunde anses utgöra något tillförlitligt underlag för bedömningen av vilka arbetsuppgifter som IT-tjänstemannen faktiskt utfört. Arbetsgivaren hade således inte lyckats bevisa att arbetstagaren under hösten 2007 till och med december 2007 huvudsakligen utfört uppgifter som teknisk informatör. AD ansåg istället att utredningen visade att han i huvudsak utfört samordnande och koordinerande uppgifter inom rollen som leveranskoordinator.
Arbetsgivarens uppfattning var att uppsägningarna aktualiserats under hösten 2007. För det fall AD skulle finna att IT-tjänstemannen under denna period huvudsakligen utfört arbetsuppgifter som leveranskoordinator hade arbetsgivaren medgett att han istället borde ha turordnats i kretsen teknisk hantering. AD behövde därför inte pröva om uppsägningarna aktualiserats vid en senare tidpunkt eller vilka uppgifter IT-tjänstemannen utfört i projektet taxeringsförnyelse.
Hade IT-tjänstemannen blivit uppsagd även om han placerats i rätt krets?
AD konstaterade att Skatteverket fattat beslut om att leveranskoordinatörer skulle hänföras till kretsen teknisk hantering tillsammans med rollerna mottagare och beredare. Samtidigt konstaterade AD att inte en enda leveranskoordinator placerats i den aktuella kretsen och att skälet till detta inte närmare belysts. AD ansåg därför att det var svårt att bedöma huruvida leveranskoordinatorer och mottagare hade i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter och göra en hypotetisk prövning av om även driftskoordinatörerna borde tillhört denna krets.
AD:s sammanfattande bedömning var att det av utredningen inte gick att dra slutsatsen att IT-tjänstemannen under alla omständigheter hade blivit uppsagd på grund av arbetsbrist, ett påstående för vilket arbetsgivaren hade bevisbördan.
AD tillerkände IT-tjänstemannen ett allmänt skadestånd motsvarande det yrkade beloppet om 75 000 kronor.
Arbetsgivarverkets kommentar
Enligt 3 § TurA-S ska arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter hos myndigheten på den ort där arbetsbristen finns turordnas tillsammans. AD har i flera mål tolkat bestämmelsen och funnit att begreppet ”i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter” ska ges en relativt vidsträckt tolkning. Det avgörande för inplacering i turordningskretsarna är arbetstagarnas faktiska arbetsuppgifter vid tidpunkten då uppsägningarna aktualiserades. Detta gäller dock inte om arbetsuppgifterna endast är tillfälliga.
Konsekvensen av AD:s praxis är att man, särskilt vid så kallade enmanskretsar eller kretsar med enbart ett fåtal arbetstagare, bör vara extra noggrann vid bedömningen av vilka arbetsuppgifter som respektive arbetstagare utför och dokumentera denna utredning.
Arbetsgivaren åberopade en sammanställning av tidrapporter men som bevisning saknade den värde då den inte återspeglade verkligheten. Arbetsgivarens utredning styrkte inte heller påståendet om att IT-tjänstemannen utfört i huvudsak arbetsuppgifter som teknisk informatör vare sig före projektet eller inom ramen för projektet. Slutligen hade arbetsgivaren inte heller presenterat någon utredning som bevisade det hypotetiska påståendet om att arbetstagaren skulle blivit uppsagd även om han placerats i rätt turordningskrets. Av målet framgår således vikten av att skriftlig bevisning återspeglar verkligheten och att arbetsgivarens bevisbörda är tung.
Frågan om vid vilken tidpunkt uppsägningarna aktualiserades kom aldrig att prövas i det aktuella målet. Det är dock Arbetsgivarverkets uppfattning att arbetsgivaren, i samband med inplaceringen av arbetstagare i turordningen, eventuellt kan behöva korrigera sin uppfattning om en arbetstagares arbetsuppgifter nyligen förändrats.
Mer information
För ytterligare information om innehållet i detta ”Arbetsgivarverket informerar”, kontakta din rådgivare på Arbetsgivarverket.