Personer som har pensionsersättning eller särskild pensionsersättning ska anmäla arbetsinkomst till SPV som därefter prövar om pensionsersättningen ska minskas. Detta framgår av såväl avtalstexten (andra stycket 17 § TA) som av informationen på de beslut om pensionsersättning som SPV skickar ut till arbetstagaren.

17 §, första och andra stycket TA:

”Pensionsersättning och särskild pensionsersättning minskas i viss omfattning med arbetsinkomst som arbetstagaren har.

Arbetstagaren är skyldig att lämna uppgift till arbetsgivaren om sina inkomstförhållanden.”

Med början från inkomståret 2008 har SPV infört en inkomstkontroll som utgår från inkomstuppgifter från Skatteverket. Innan kontrollen infördes utgick SPV från att den enskilde fullgjorde sin anmälningsskyldighet om inkomstförhållanden.

Avgångsvederlag kommer att samordnas med pension från TA

I samband med de nya rutinerna har några fall av avgångsvederlag i kombination med pensionsersättning upptäckts. Frågan har då uppstått hur avgångsvederlaget ska hanteras i förhållande till begreppet ”arbetsinkomst” i 17 § TA.

Enligt TA är det arbetsgivaren som har att besluta om den närmare tillämpningen av 17 §. Enligt Arbetsgivarverkets arbetsgivarnyckel är ”arbetsgivaren” i detta fall SPV. Efter avstämning med Arbetsgivarverket, som i sin tur informerat övriga avtalsparter, kommer SPV hantera avgångsvederlag som arbetsinkomst och därmed samordnas detta med pensionsersättning och särskild pensionsersättning.

SPV kommer att tillämpa 17 § TA i enlighet med detta, för pensionsersättning och särskild pensionsersättning som beslutas efter den 30 juni 2011.

Tidigare information om avgångsvederlag och pension från TA

Arbetsgivarverket har i tidigare Arbetsgivarverket informerar från 2001-06-18 kommenterat avgångsvederlag i kombination med förmåner i TA. Den informationen är fortsatt aktuell och återges därför i sin helhet nedan:

”2. Avgångsvederlag i kombination med förmåner enligt TA

När en anställning upphör genom att en arbetsgivare säger upp en arbetstagare på grund av arbetsbrist ger TA den uppsagde ett mycket bra stöd. Det finns då ingen anledning för arbetsgivaren att göra ytterligare åtaganden av större omfattning.

Det kan i vissa lägen vara försvarbart att lösa en besvärlig personalsituation genom en uppgörelse mellan en arbetsgivare och en arbetstagare. Sådana uppgörelser kan innebära att arbetsgivaren betalar avgångsvederlag som kan uppgå till ansenliga belopp. Uppgörelserna brukar syfta till att undvika uppsägning från arbetsgivarens sida, dvs. att förmå en arbetstagare att säga upp sig själv. Det är brukligt att arbetstagaren explicit får avsäga sig ytterligare krav på arbetsgivaren baserade på kollektivavtal. En uppsägning från arbetstagarens sida innebär att TA självklart inte blir tillämpligt.

Det har dock förekommit att en arbetstagare har fått ett väl tilltaget avgångsvederlag och dessutom har sagts upp på grund av arbetsbrist, vilket innebär att TA blir tillämpligt. Det kan inte uteslutas att syftet med ett avgångsvederlag i en sådan situation har varit att arbetsgivaren velat köpa sig fri från en sedvanlig tillämpning av turordningsbestämmelserna. Det är inte avsett att en uppsagd arbetstagare ska uppbära dels ett väl tilltaget avgångsvederlag, dels ekonomiskt stöd i olika former enligt TA. Trygghetsstiftelsen kan i viss utsträckning, men inte fullt ut, undvika att en uppsagd arbetstagare får dubbla förmåner. Det är därför viktigt att en anställnings upphörande genom en uppgörelse sker i sådan form att dubbla förmåner inte kan komma i fråga.”

Sammanfattande slutsats

Slutsatsen är således att kombinationen av pensionsersättning/särskild pensionsersättning och avgångsvederlag inte bör förekomma och om den ändå mot all förmodan förekommer, kommer ersättningarna att samordnas av SPV.