Arbetsgivarverket informerar
Arbetsgivarverket informerar är nyhetsbrevet för dig som är statlig arbetsgivarföreträdare. Här informerar vi om avtalsfrågor, arbetsrätt, AD-domar samt förändringar i författning och kollektivavtal.
Arbetsgivarverket informerar
Karensavdrag ersätter karensdagen
Den 1 januari 2019 avskaffas karensdagen i sjukförsäkringen och ersätts av ett karensavdrag. Ändringen syftar till att åstadkomma ett mer rättvist och förutsägbart avdrag, en självrisk, i samband med sjukfrånvaro.
Publicerad: 2018-12-07
Ändringar i lag
Med karensavdraget försvinner den absoluta kopplingen mellan det avdrag som görs för karens och arbetsförhållandena under den första dagen i sjukperioden. Se även medlemsinformation den 24 maj, den 29 oktober och den 29 november 2018, länkar finns till höger på sidan.
Med de nya reglerna om karensavdrag ska sjuklön beräknas för alla dagar i sjuklöneperioden. Från sjuklönen görs ett karensavdrag som ska uppgå till 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön. Avdraget kommer därmed i princip att motsvara nuvarande karensdag beloppsmässigt för de flesta arbetstagare.
Karensavdraget ska vara lika stort oberoende av hur lång arbetsdag arbetstagaren skulle haft under insjuknandedagen, när på dagen insjuknandet sker eller vilken omfattning sjukfrånvaron har.
Eftersom karensavdraget görs från sjuklönen kan avdraget totalt aldrig bli större än den beräknade sjuklönen som utan karensavdrag skulle ha betalats till arbetstagaren.
Om en arbetstagare blir sjuk igen inom fem kalenderdagar från det att hens föregående sjukperiod avslutades räknas dagar med sjuklön i de olika perioderna samman. Om ett helt karensavdrag har gjorts i den tidigare sjukperioden ska inget karensavdrag göras i den nya perioden. Om ett helt karensavdrag däremot inte har kunnat göras i den tidigare sjukperioden ska avdrag fortsätta göras i den nya perioden tills ett helt karensavdrag har gjorts.
Bestämmelserna om karensavdrag införs i lagen (1991:1047) om sjuklön och i socialförsäkringsbalken (2010:110).
Den tekniskt närmare beräkningen av karensavdraget får bestämmas i kollektivavtal. Parterna på det statliga området har gjort överenskommelser enligt nedan.
Ändringar i kollektivavtal
Det nya regelverket i sjuklönelagen innebär ett för arbetsgivaren nytt sätt att hantera karens under tid med sjuklön. Under sjuklöneperioden görs som tidigare avdrag för själva den tid som arbetstagaren är frånvarande på grund av sjukdom. Därefter beräknas sjuklön för hela frånvarotiden (från dag 1). Den beräknade sjuklönen minskas därefter med ett framräknat karensavdrag, en "självrisk".
Centrala parter har nu träffat överenskommelse om förändringar i de centrala kollektivavtalen i syfte att anpassa dessa till lagändringen. Någon annan ändring i sak har inte varit avsedd att göra i avtalen.
Har parterna hos en arbetsgivare hanterat sjuklön på annat sätt än vad som regleras i de centrala avtalen och gjort en anpassning genom lokalt avtal så kan dessa behöva justeras om de inte redan bedöms följa lagstiftningen.
Villkorsavtalen
Villkorsavtalens 6 kap. 4 § utgår helt. Vidare har ändringar gjorts i 7 kap. där karensdagen som begrepp utmönstras och ersätts av karensavdrag. Som framgår ovan så beräknas från årsskiftet sjuklön för hela frånvarotiden. Från den beräknade sjuklönen görs sedan ett avdrag motsvarande 20 procent av en genomsnittlig arbetsvecka. Karensavdraget motsvarar i avtalet 3,68 procent av arbetstagarens aktuella lön för månaden samt 0,38 procent av sådana rörliga tillägg som ingår i beräkningen av sjuklönen. Beräkningen 3,68 procent av aktuell lön motsvarar 80 procent av en arbetsdagslön.
Notera också att karensavdraget totalt aldrig kan vara större än vad som utan karensavdrag skulle ha lämnats i form av sjuklön.
När det gäller arbetstagare med oregelbunden arbetstid införs en ny paragraf (7 kap. 4 § b) som hänvisar till bilaga 4. I bilaga 4 har endast redaktionella ändringar genomförts. Genom bilagan hanteras redan sjuklön på ett sätt som följer förändringarna i lagstiftningen.
7 kap. 5 § som handlade om lokalt avtal om sjuklön för arbetstagare med koncentrerad tjänstgöring utgår. Övergången från karensdag till karensavdrag innebär att grunden för rekommendationen inte längre kvarstår. Notera dock att hos arbetsgivare som tidigare slutit sådant lokalt avtal kan dessa äga fortsatt giltighet. Har parterna använt sig av den schabloniserade modell som redovisas i bilaga 4 ger det i sak likvärdigt utfall som ett karensavdrag enligt 7 kap.
Affärsverksavtalen
Affärsverksavtalens modell för frånvaroavdrag vid sjukdom, sjuklön och karens är konstruerad på ett annat sätt än i villkorsavtalen. Fram till årsskiftet har ett avdrag gjorts med 100 procent avseende karensdagen och för resterande del av sjuklöneperioden har gjorts ett avdrag från lönen med 20 procent. Det som därefter återstår har utgjort sjuklönen.
Från årsskiftet gäller istället att sjuklönen beräknas enligt 12 § 6 mom. med avdrag om 20 procent för hela perioden, samt att det därifrån görs ett karensavdrag om 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön. Beräkningen av karensavdraget framgår av den nya 12 § 6 a mom.
I affärsverksavtalen förhåller sig sjuklönen till en arbetstagares genomsnittliga arbetstid över ett år i form av arbetade dagar. I 12 § 6 a mom. beräknas därför karensavdraget utifrån en genomsnittlig femdagarsvecka för beräkning av karensavdraget.
Mer information om beräkning
För mer information kring beräkning enligt kollektivavtal, se exempel nedan:
Karensavdrag i kollektivavtalen - exempel
Ikraftträdande
Bestämmelserna om karensavdrag införs i lagen (1991:1047) om sjuklön och i socialförsäkringsbalken (2010:110) och träder i kraft den 1 januari 2019. Reglerna gäller sjukperioder som inleds från och med den tidpunkten.
Även ändringar avseende karensavdrag i avtal sker den 1 januari 2019 och gäller sjukperioder som påbörjas från och med den dagen.
Mer information
Mer information om detta kommer att publiceras i Arbetsgivarguiden.