Göteborgs universitet meddelade i april 2018 examenshandläggaren H.W. en disciplinpåföljd i form av ett löneavdrag med 25 procent av daglönen i 15 dagar.

Bakgrund

Anledningen till disciplinpåföljden var H.W:s agerande i samband med att hon frågade sin personalhandläggare om ledighet med lön för tentamen respektive ansökte om högskoleexamen.

En examenshandläggares huvudsakliga arbetsuppgift är att granska studenters examensansökningar för att se om ansökningarna uppfyller kraven för att ett examensbevis ska kunna utfärdas. Om kraven för examen är uppfyllda utfärdar examenshandläggaren ett examensbevis. Rätten att utfärda examensbevis är delegerad till examenshandläggarna från universitetets rektor.

Enligt 14 § lagen om offentlig anställning (LOA) får en arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter i anställningen meddelas en disciplinpåföljd för tjänsteförseelse. En ytterligare förutsättning för att meddela en disciplinpåföljd är att felet med hänsyn till samtliga omständigheter inte bedöms som ringa.

Av 15 § LOA framgår att det finns två påföljder; varning och löneavdrag. En arbetstagare får inte samtidigt meddelas flera disciplinpåföljder. Löneavdrag får göras för högst trettio dagar och får uppgå till högst 25 procent av daglönen.

Fackförbundet ST har i Arbetsdomstolen yrkat att disciplinpåföljden som meddelats H.W. ska undanröjas.

Staten har bestritt yrkandet.

Domskäl

H.W. anställdes som examenshandläggare vid Göteborgs universitet den 1 december 2008. Hon var vid tidpunkten för tvistens uppkomst en av de mest rutinerade examenshandläggarna vid universitetet.

Agerandet vid förfrågan om ledighet med lön för tentamen

Under hösten 2016 och våren 2017 var H.W. tjänstledig för studier. Den 3 juni 2017 var hon åter i tjänst. Den 5 juni 2017 hade hon tentamen. I ett på arbetsplatsen gällande kollektivavtal finns en regel som ger den anställde rätt att vara ledig med betalning för tentamen som äger rum under arbetstid. Vid kontakter med sin personalhandläggare frågade H.W. om hon kunde vara ledig med betalning under dagen, särskilt med beaktande av att tentamenslokalen låg långt ifrån hennes arbetsplats. När personalhandläggaren kontrollerade H.W:s uppgifter fann hon att tentamenslokalen låg på ca tio minuters promenad från arbetsplatsen och att tentamen var mellan klockan 18:00 till 21:00. H.W. arbetade vanliga kontorstider. Enligt staten har H.W. genom vilseledande försökt att få ledighet med lön beviljad trots att hon förstod att hon inte hade rätt till det.

AD menade emellertid att staten inte har visat att H.W. genom vilseledande försökt att få ledighet med lön beviljad eller att hon annars genom det av staten påtalade agerandet begått något fel i anställningen.

Agerandet i samband med ansökan om högskoleexamen

Den 3 juli 2017 ansökte H.W. om en högskoleexamen. För att få en högskoleexamen utfärdad vid Göteborgs universitet krävs 120 högskolepoäng. Av dessa poäng ska 7,5 poäng utgöras av ett examensarbete.

På morgonen den 3 juli skrev H.W. ut de inkomna examensansökningarna, inklusive sin egen. Hon fördelade ansökningarna efter ämnesområde och institution i de speciella fack som fanns i det rum där utskrifterna skedde. Hennes egen ansökan lämnade hon emellertid till sin kollega P.M. och bad honom att ta hand om den och utfärda en examen. Hon uppgav att hon hade gjort vad som krävdes för att få ett examensbevis. På en direkt fråga från P.M. hävdade hon att hon hade gjort ett examensarbete.

Enligt staten bröt H.W. genom sitt handlande mot den då gällande förvaltningslagens jävsregler då hon handlade sin egen ansökan om högskoleexamen. Vidare hade hon vilselett sin kollega P.M. genom att påstå att hon uppfyllde kraven för en högskoleexamen trots att hon som erfaren examenshandläggare var väl medveten om att så inte var fallet. Hon hade dessutom brutit mot gällande rutiner på arbetsplatsen genom att lämna sin ansökan direkt till P.M.

AD konstaterade att en statstjänsteman får anses jävig om saken angår henne själv och att hon i en sådan situation inte ska handlägga ärendet. I det här fallet ansåg AD att H.W:s åtgärder med sin egen ansökan var av rent expeditionell natur och inte utgjorde handläggning i jävsbestämmelsernas mening. AD fann således att H.W. inte brutit mot jävsbestämmelserna.

Inte heller ansåg AD att H.W. hade vilselett P.M. genom att hävda att hon uppfyllde kraven för en högskoleexamen. AD godtog i och för sig statens påstående att inte några av de kurser som H.W. genomgått innehöll ett examensarbete, men ansåg inte att staten hade bevisat att H.W. medvetet lämnat oriktiga uppgifter till P.M. och därmed vilselett honom.

Enligt AD borde H.W. däremot ha varit extra noga med att följa gällande rutiner när hon vidtog expeditionella åtgärder rörande sin ansökan om högskoleexamen. AD anser dock att felet är så ringa att det inte ensamt får ligga till grund för en disciplinpåföljd.

AD:s slutsats är att H.W. inte har begått något sådant fel i anställningen som kan läggas till grund för en disciplinpåföljd enligt 14 § LOA, varför disciplinpåföljden ska undanröjas.

Kommentar

Jävsbestämmelserna i målet avser handläggning av ett ärende och inte åtgärder av expeditionell natur. Var gränsen mellan handläggning/åtgärder av expeditionell natur går är inte alltid helt klart.

När H.W. själv ansökte om ett examensbevis frångick hon sin i sin yrkesutövning omvittnade noggrannhet. AD fann emellertid att H.W. trodde att hon hade uppfyllt kraven för en högskoleexamen och att staten inte har visat att H.W. medvetet lämnat oriktiga uppgifter till P.M. och därmed vilselett honom.

Att H.W. bröt mot gällande rutiner på arbetsplatsen är ostridigt, men var ett så ringa fel att det inte fick läggas till grund för en disciplinpåföljd. Av förarbeten och praxis framgår att löneavdrag ska användas restriktivt.

För ytterligare information om innehållet i detta "Arbetsgivarverket informerar", kontakta Lars Åström, telefon 08-700 13 62.