Arbetsgivarguiden
Här finns stöd för dig som är arbetsgivare inom det statliga avtalsområdet.
Erbjudande om arbete till inhyrd arbetstagare enligt 24-månadersregeln
Om arbetsgivare väljer att hyra in personal behöver vissa rättsliga skyldigheter beaktas och hanteras i förhållande till uthyrningslagen och det centrala kollektivavtalet "Erbjudande om arbete till inhyrd arbetskraft".
Av 12 a § uthyrningslagen följer att en arbetsgivare är skyldig att erbjuda en inhyrd arbetstagare en tillsvidareanställning alternativt betala den inhyrde arbetstagaren två månadslöner i ersättning när arbetstagaren varit inhyrd och placerad på samma driftsenhet i 24 månader. För statliga arbetsgivare har uthyrningslagens 12 a § ersatts av en kollektivavtalad regel. Den särskilda regeln gäller även för Arbetsgivarverkets frivilliga medlemmar.
Särskild kollektivavtalsreglering gäller för staten
Centrala parter har enats om en särskild kollektivavtalsreglering som ersätter vad som gäller enligt 12 a § uthyrningslagen och innebär att särskilda regler gäller för myndigheter som har inhyrda arbetstagare i sin verksamhet under en period av 24 månader.
Enligt kollektivavtalsbestämmelsen ska den inhyrande myndigheten till en inhyrd arbetstagare som varit på en och samma driftsenhet i sammanlagt 24 månader, under en period om 36 månader, ställa frågan om hen önskar bli tillsvidareanställd. Frågan ska ställas till den inhyrde arbetstagaren senast en månad före det att hen förväntas uppnå tidsgränsen. Frågan ska därmed inte ställas långt i förväg. Den inhyrde arbetstagaren ska inom 14 kalenderdagar besvara frågan.
Om den inhyrde arbetstagaren är intresserad ska ett rekryteringsförfarande inledas snarast och hen ska räknas som sökande till anställningen. Anses hen vara den mest lämpade enligt reglerna om förtjänst och skicklighet, ska hen erbjudas tillsvidareanställningen om parterna kan enas om anställningsvillkor i övrigt.
Om den inhyrde arbetstagaren inte vill bli tillsvidareanställd eller inte är den skickligaste kan hen fortsätta att vara inhyrd utan tidsgräns vid den aktuella driftsenheten.
Det finns ingen möjlighet för den inhyrande myndigheten att betala två månadslöner till den inhyrda arbetstagaren, kollektivavtalet har i den här delen ersatt uthyrningslagen.
Vid beräkning av tid kan den inhyrde arbetstagaren tillgodoräkna sig tid från den 1 oktober 2022. Detta gäller både för perioden om 24 månader och för ramtiden om 36 månader.
I staten blir 24-månadersregeln endast tillämplig om det kan konstateras att situationen omfattas av uthyrningslagens tillämpningsområde. För det fall den aktuella situationen inte utgör uthyrning i lagens mening gäller inte heller 24-månadersregeln. För de arbetsgivare som har inhyrda arbetstagare blir det således av avgörande betydelse att utreda om den aktuella situationen omfattas av uthyrningslagen eller inte.
När gäller uthyrningslagen?
För att veta om uthyrningslagen ska tillämpas behöver arbetsgivaren göra en bedömning i varje enskilt fall utifrån ett antal omständigheter.
Lagen är tillämplig om:
- bemanningsföretaget har arbetstagare anställda i syfte att hyra ut dessa till kundföretag och
- bemanningsföretagets arbetstagare ska arbeta under kundföretagets kontroll och ledning.
Enligt lagen kan en myndighet ses som ett kundföretag.
För att avgöra om en inhyrd arbetstagare arbetar under myndighetens kontroll och ledning kan man till exempel titta på om det är myndigheten som:
- utövar den faktiska arbetsledningen och följer upp arbetsresultat
- avgör arbetsstyrkans storlek och sammansättning
- kontrollerar arbetstid och liknande
- förser den inhyrde arbetstagaren med arbetsutrustning och verktyg.
Situationer när uthyrningslagen ej tillämpas
Lagen är som huvudregel inte tillämplig när det gäller:
- arbetsgivare som endast lånar ut eller högst tillfälligt hyr ut personal (inte anställda i syfte att hyras ut)
- egenföretagare/uppdragstagare
- en entreprenör som med sina anställda utför viss del av myndighetens verksamhet (så kallad outsourcing).
Det är viktigt att göra en bedömning i varje enskilt fall utifrån de olika omständigheterna.
Vem skyddas av uthyrningslagen?
Uthyrningslagens tillämpningsområde är tvingande, vilket innebär att det inte är möjligt att avtala bort vilka som ska omfattas av lagen.
Det är viktigt att lagen inte tillämpas för säkerhets skull eftersom det kan få oönskade effekter för den aktuella inhyrda arbetstagaren och bemanningsföretaget.
Uppstår det tvist om uthyrningslagens tillämpningsområde eller innehåll bör kontakt tas med Arbetsgivarverket.
Bakgrund till regelverket
Den 8 juni 2022 beslutade riksdagen om stora förändringar i anställningsskyddslagen (LAS), prop. 2021/22:176 Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden. Förändringarna har sin grund i den principöverenskommelse som träffats mellan parterna inom delar av den privata sektorn.
I samband med reformen infördes också en ny bestämmelse i 12 a § i lag om uthyrning av arbetstagare, den så kallade 24-månadersregeln. Regeln innebär sammanfattningsvis att ett företag eller en myndighet som hyr in arbetstagare från bemanningsföretag under vissa förutsättningar är skyldig att erbjuda en inhyrd arbetstagare en tillsvidareanställning, alternativt betala en ersättning om två månadslöner, om ett arbete inte erbjuds.
Mot bakgrund av de särskilda bestämmelserna som gäller vid anställning inom statlig sektor så har centrala parter i kollektivavtal ersatt 12 a § uthyrningslagen inom det statliga avtalsområdet. Kollektivavtalsregleringen innebär sammanfattningsvis att en inhyrande arbetsgivare har en skyldighet att fråga och, om intresse finns, inleda ett anställningsförfarande i de fall en inhyrd arbetstagare har utfört arbete under sammanlagt 24 månader. Kollektivavtalsregleringen innebär att arbetsgivare inom det statliga avtalsområdet inte ska betala ersättning om två månadslöner.
Beakta upphandling
I samband med inhyrning av personal aktualiseras i många fall regler om upphandling. Läs mer om upphandling på Upphandlingsmyndighetens webbplats:
Förhandling inför beslut
Innan en arbetsgivare beslutar att låta någon utföra visst arbete i verksamheten, utan att denne är anställd arbetstagare, ska arbetsgivaren på eget initiativ förhandla med den arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal. Detta följer av 38 § MBL.
Lag om medbestämmande i arbetslivet (Riksdagens webbplats)
Frågor och svar
Vad gäller hur begreppet driftsenhet ska tolkas så ska ledning hämtas från 22 § lagen om anställningsskydd. I förarbetena till LAS anges att det med driftsenhet som utgångspunkt avses en sådan del av ett företag som är beläget inom ett och samma inhägnade område, till exempel en fabrik, butik eller restaurant. Placeringen på en och samma driftsenhet behöver inte vara sammanhängande tid utan kan ha varit uppdelad i flera olika perioder.
Det spelar inte heller någon roll i vilken omfattning den inhyrda arbetstagaren har utfört arbete, det kan till exempel ha varit på halvtid.
En arbetsgivare som snart har hyrt in en arbetstagare under 24 månader kan agera på två sätt:
- Arbetsgivaren kan välja att upphöra med inhyrningen innan tidsgränsen uppnås (24 månader under en period om 36 månader). Detta förutsätter att man beaktar de avtalsvillkor man kommit överens om med bemanningsföretaget.
- Arbetsgivaren kan erbjuda att starta ett rekryteringsförfarande utifrån det som beskrivs nedan.
Enligt den särskilda kollektivavtalsbestämmelsen som gäller inom det statliga avtalsområdet ska myndigheten till en inhyrd arbetstagare som varit inhyrd på en och samma driftsenhet i sammanlagt 24 månader, under en period om 36 månader, ställa frågan om hen önskar bli tillsvidareanställd. Frågan ska ställas till arbetstagaren senast en månad före det att arbetstagaren förväntas uppnå tidsgränsen. Frågan ska därmed inte ställas långt i förväg. Den inhyrde arbetstagaren ska inom 14 kalenderdagar besvara frågan. Om hen är intresserad ska ett rekryteringsförfarande inledas snarast och hen ska räknas som sökande till anställningen. Anses den inhyrde arbetstagaren vara den mest lämpade enligt reglerna om förtjänst och skicklighet, ska hen erbjudas tillsvidareanställningen om parterna kan enas om anställningsvillkor i övrigt.
Om den inhyrda arbetstagaren inte vill bli tillsvidareanställd eller inte är den skickligaste kan hen fortsätta att vara inhyrd utan tidsgräns vid den aktuella driftsenheten.
En inhyrande myndighet kan inte betala den inhyrde arbetstagaren en ersättning om två månadslöner. Detta följer av kollektivavtalet.
Utgångspunkten är att placeringstid ska förstås som tid då den inhyrde arbetstagaren utför arbete på samma driftsenhet, på hel- eller deltid, för myndigheten. Om inhyrningsperioden är sammanhängande uppnås 24-månadersgränsen två år fram i tiden på det datum då placeringen påbörjades, till exempel från den 1 november 2022 till den 1 november2024.
Om inhyrningen är tillfällig, till exempel då en arbetstagare hyrs in för enstaka dagar eller vecka för vecka, räknas bara de arbetade dagarna som placeringstid. Vid sammanräkning av olika inhyrningsperioder utgår man från en normalmånad om 30 dagar, innebärande att det för 24 månaders placeringstid krävs 720 dagar (24 x 30).
Svenskt Näringsliv, LO och PTK har tillsammans kommit överens om hur eventuell frånvaro ska påverka placeringstiden. För löpande utfört arbete ska en inhyrd arbetstagare anses vara placerad hos kundföretaget även under ledig tid som följer av arbetsschemat, eller vid giltig frånvaro.
Giltig frånvaro är till exempel sjukdom, semester eller föräldraledighet. Under giltig frånvaro ska enligt överenskommelsen (SN, LO och PTK:s ) maximalt 35 sammanhängande dagar (5 veckor) tillgodoräknas vid varje frånvaroperiod. För att placeringstid ska kunna räknas ska arbetstagaren vara inhyrd hos ett kundföretag under den giltiga frånvaron. Det uthyrande företaget kan alltid besluta om att avsluta eller avboka en inhyrning i förtid, och då avbryts per automatik placeringstiden.
Statliga arbetsgivare som hyr in arbetstagare behöver förhålla sig till de regler som överenskommits på den privata sektorn gällande beräkning av placeringstid. Det innebär att en statlig arbetsgivare behöver efterfråga information om sådan giltig frånvaro som anses ingå i den så kallade placeringstiden för att kunna fullgöra sina skyldigheter.
Huruvida arbetet utförs på distans är inte avgörande för om den arbetade tiden ska räknas som placeringstid. Avgörande är i stället om arbetet utförs gentemot samma driftsenhet (se vidare fråga ovan: Hur beräknas 24 månader?).
Nej, även arbete som utförs på deltid ska räknas som placeringstid enligt bestämmelsen.
Det är kundföretaget, det vill säga den inhyrande myndigheten, som har en skyldighet att beräkna placeringstid för varje inhyrd arbetstagare. För att kunna göra det på ett korrekt sätt behöver den inhyrande myndigheten få uppgifter om eventuell giltig frånvaro inom 35-dagarsgränsen (se fråga ovan: Hur beräknas 24 månader?) från det uthyrande företaget.
Den inhyrande myndigheten ska ställa en fråga om arbetstagaren önskar bli tillsvidareanställd senast en månad innan tidsgränsen om 24 månader uppnås. Frågan behöver därmed inte ställas innan dess. Inte heller behöver myndigheten ”ta höjd” för att rekryteringsprocessen ska vara slutförd inom en månad från det att frågan ställs. Intervjuer, säkerhetsprövningar och andra åtgärder som ligger inom ramen för rekryteringsprocessen kan utföras löpande även efter det att den inhyrde arbetstagaren har uppnått 24 månaders placeringstid.
Enligt den särskilda kollektivavtalsregleringen ska ett rekryteringsförfarande inledas om arbetstagaren önskar bli tillsvidareanställd. Det är inte möjligt att anse arbetstagaren som sökande till en tjänst som redan är utlyst och där det sedan tidigare pågår ett rekryteringsförfarande. Därmed måste arbetsgivaren utlysa en ny tjänst för det fall en arbetstagare meddelar intresse av en tillsvidareanställning i enlighet med bestämmelsen.