Arbetsgivarguiden
Här finns stöd för dig som är arbetsgivare inom det statliga avtalsområdet.
Verksamhetsövergång
En verksamhetsövergång innebär att hela eller delar av en verksamhet går över till en annan arbetsgivare. Det är viktigt att först bedöma om förändringen utgör en verksamhetsövergång eller inte och sedan vidta rätt arbetsrättsliga åtgärder utifrån detta.
En verksamhetsövergång kan aktualiseras bland annat genom regeringsbeslut om att lägga ner en viss myndighet, inrätta en ny, flytta verksamhet mellan olika statliga myndigheter eller flytta verksamhet mellan stat och kommun.
Informationen på den här sidan bygger i stora delar på regelverket för myndigheter under regeringen. För frivilliga medlemmar eller organisationer med servicekontrakt kan andra regler gälla.
Mottagande myndighet gör bedömning om det är en verksamhetsövergång
Det är mottagande myndighet (”förvärvaren”) som ansvarar för bedömningen om det är en verksamhetsövergång enligt 6 b § lag om anställningsskydd (LAS) eller inte och som står risken för en felbedömning.
Förvärvaren ska också göra en bedömning av vilka arbetstagare som omfattas. För detta är förvärvaren beroende av uppgifter från överlåtande arbetsgivare (”överlåtaren”) om den personal som sysselsätts i dennes verksamhet.
Avgörande för bedömningen är, enligt EU-domstolen, om verksamheten har bevarat sin identitet vid övergången. Frågan som ställs är om det är en bestående organisatorisk eller ekonomisk enhet som har gått över till förvärvaren.
Frågan om det handlar om en verksamhetsövergång enligt 6 b § LAS kan ytterst komma att prövas av Arbetsdomstolen. Det kan vara de anställda som anser att de borde fått ett erbjudande om verksamhetsövergång enligt 6 b § LAS, men som inte fått det, som själva eller genom sin fackliga organisation kan påkalla tvist och/eller väcka talan i domstol mot mottagande myndighet.
Arbetstagare som omfattas av verksamhetsövergång
Huvudregeln är att de arbetstagare som tillhör den ekonomiska eller organisatoriska enhet som träffas av verksamhetsövergången, följer med till den nya arbetsgivaren, om de inte tackat nej till övergången.
Tidsbegränsat anställda, till exempel vikarier, vars anställning pågår vid tidpunkten för verksamhetsövergången följer med, om de inte tackat nej till övergången, med de rättigheter och skyldigheter som gäller för den aktuella anställningen.
Det är viktigt med tydlig information till arbetstagarna om vad verksamhetsövergången kan innebära för dem.
Om en arbetstagare tackar nej till övergången
Den arbetstagare som väljer att stanna kvar hos överlåtaren, som nyttjar sin rätt att tacka nej, kan riskera att bli uppsagd på grund av arbetsbrist. Arbetstagare som tackar nej till en övergång på samma ort, turordnas i egna kretsar på myndigheten enligt 4 § TurA-S, och de arbetstagare som därefter sägs upp omfattas inte av Avtal om omställning.
Arbetstagare som tackar nej till en övergång av verksamhet till annan ort, turordnas enligt 3 § i TurA-S, och om de därefter blir uppsagda, omfattas de av Avtal om omställning.
Viktiga förändringar av verksamheten ska MBL-förhandlas
Berörda myndigheter, både överlåtaren och förvärvaren, har förhandlingsskyldighet enligt 11 § lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL) vid viktigare förändring av verksamhet.
Ett politiskt beslut om verksamhetsövergång innebär att myndigheterna i sin tur måste fatta ett antal egna beslut om verksamhetsförändringar och om konsekvenserna för arbetstagarna. Innan dessa beslut fattas ska respektive myndighet förhandla enligt 11 § MBL med berörda fack.
Fattar arbetsgivaren beslut som inte avser verksamheten, men rör enskild arbetstagare gäller förhandlingsskyldigheten även i förhållande till arbetstagarorganisation som arbetsgivaren inte har kollektivavtal med, (13 § MBL).
Anställningsvillkor vid verksamhetsövergång
Anställningsförmåner som följer av anställningsavtalet och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för verksamhetsövergången följer i regel med över till förvärvaren. Förvärvaren blir bunden av villkoren på samma sätt som överlåtaren var det. Även redan intjänade rättigheter, som till exempel intjänad semester, övergår.
Förvärvaren kan dock komma överens om annat genom en enskild överenskommelse med arbetstagaren.
Förvärvare som är bunden av kollektivavtal som kan tillämpas på de arbetstagare som följer med vid en verksamhetsövergång, blir inte bunden av överlåtarens kollektivavtal. Detta följer av 28 § 1 stycket MBL. När det gäller verksamhetsövergång mellan statliga myndigheter är myndigheterna emellertid oftast bundna av samma centrala kollektivavtal, varför det i praktiken inte blir någon skillnad för arbetstagarna i detta avseende.
När det gäller lokala kollektivavtal däremot, ser innehållet i dessa olika ut på olika myndigheter. Detta innebär, enligt 28 § 3 stycket MBL att, även om förvärvaren inte blir bunden av överlåtarens lokala kollektivavtal, så ska dessa avtal likväl tillämpas på de berörda arbetstagarna så länge kollektivavtalet gäller, dock längst i ett år.
Det kan vara svårt att tillfälligt tillämpa en annan myndighets lokala avtal och därför är det vanligt att försöka träffa kollektivavtal som tar om hand situationen. Dessa avtal kallas inrangeringsavtal.
Mer information
För mer eller fördjupad information kontakta din rådgivare.