Arbetsgivarguiden
Här finns stöd för dig som är arbetsgivare inom det statliga avtalsområdet.
Omställning
Omställning av en verksamhet kan leda till arbetsbrist. För arbetsgivaren finns då en särskild arbetsgång att följa. Vissa arbetstagare som sägs upp kan få stöd av Trygghetsstiftelsen.
De statliga verksamheterna är ofta föremål för översyn. Det kan vara regeringen eller riksdagen som fattar beslut som påverkar verksamheten. Det kan också vara arbetsgivaren som behöver förändra kompetensstrukturen på grund av medelsbrist, effektiviseringsbehov eller av andra skäl.
Sådana beslut kan innebära omorganisation, verksamhetsövergång eller omlokalisering av hela eller delar av verksamheten. Dessa omständigheter kan i sin tur medföra att ett mindre eller större antal arbetstagare kan komma att bli uppsagda på grund av arbetsbrist.
När verksamheten står inför ett sådana situationer är det bra med en tidig kontakt med Arbetsgivarverkets rådgivning.
Arbetsgång vid omställning av verksamheten som kan leda till arbetsbrist
När arbetsgivare står inför att förändra verksamheten vidtas olika steg beroende på förändringens karaktär och komplexitet. I korta drag handlar det om följande steg:
- Identifiera behov av förändring
- Besluta om verksamhetsförändring
- Göra riskbedömning
- Undersöka möjligheten till arbetsledning och arbetsleda
- Fullgöra skyldigheten att omplacera arbetstagare
- Konstatera arbetsbrist, upprätta turordningskretsar samt omplacera utifrån turordningskretsarna
- Säga upp på grund av arbetsbrist
Du kan läsa mer om dessa steg i skriften Anställning i staten.
Stödmaterial
Processen och några av dess steg beskrivs också i denna presentation. Den kan du använda i ditt arbete för planering, förhandling, kommunikation och genomförande.
Stöd till arbetstagaren från Trygghetsstiftelsen efter uppsägning
När arbetstagaren har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist kan hen i många fall få stöd från Trygghetsstiftelsen.
Många arbetstagare kvalificerar sig för detta stöd enligt bestämmelserna i Avtal om omställning. I dessa fall är arbetsgivaren skyldig att anmäla berörda arbetstagare till Trygghetsstiftelsen.
De arbetstagare som inte kvalificerar sig till detta stöd kan ändå ha rätt till stöd från Trygghetsstiftelsen, se nedan om det Grundläggande omställnings- och kompetensstödet.
Andra situationer när en arbetstagare kan få stöd från Trygghetsstiftelsen
Det finns fler situationer där en arbetstagare kan få stöd från Trygghetsstiftelsen. En sådan situation är när en arbetstagares visstidsanställning löpt ut efter minst två års anställning. Även i detta fall omfattas arbetstagaren ofta av Avtal om omställning och arbetsgivaren har ansvar att anmäla arbetstagaren till stiftelsen.
Grundläggande omställnings- och kompetensstöd
Arbetstagare med kortare med anställning än två år, som inte kvalificerar sig till Trygghetsstiftelsens stöd enligt Avtal om omställning, kan i vissa fall omfattas av ett grundläggande omställnings- och kompetensstöd. Det framgår av bilaga 1 i Överenskommelsen om flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på den statliga sektorn.
Det gäller anställningar som upphör på arbetsgivarens initiativ med anledning av arbetsbrist, sjukdom eller för att anställningen är tidsbegränsad. Arbetstagaren ska ha haft arbete som huvudsyssla i sammanlagt minst 12 månader av de senaste 24 månaderna, (ej bundet till en anställning hos statliga arbetsgivare).
Som arbetsgivare kan det vara bra att informera om att stödet finns och att det är arbetstagaren själv som ansöker om det på Trygghetsstiftelsens webbplats.
Trygghetsstiftelsens webbplats
Att delta i insatser inom ramen för stödet ger ingen rätt till ledighet. Om ledighet från arbetet ändå beviljas finns ingen rätt till lön under ledigheten.
Stödmaterial
Här finns en powerpoint-presentation om det grundläggande omställnings- och kompetensstöd från Trygghetsstiftelsen som du kan använda som stöd i det egna kommunikationsarbetet.
Frågor och svar om omställning av verksamhet
Omplaceringsskyldigheten innebär att arbetsgivaren ska göra en noggrann utredning i omplaceringsfrågan och då verkligen tillvarata de möjligheter som finns att ordna en omplacering.
7 § andra st. lag om anställningsskydd (LAS) utgör en precisering av begreppet sakliga skäl, vilket innebär att en arbetstagare inte får sägas upp när en omplacering skäligen kan krävas av arbetsgivaren. Om det i en tvist är oklart om omplacering kunnat ske anses arbetsgivarens omplaceringsskyldighet normalt inte vara fullgjord. Arbetsgivaren har bevisbördan.
Statliga myndigheter ska, inför uppsägningshot, i första hand omplacera arbetstagare till de lediga befattningar som finns hos arbetsgivaren i enlighet med 7 § 2 st. lag om anställningsskydd (LAS). Det står arbetsgivaren fritt att erbjuda de lediga anställningarna utifrån verksamhetens behov.
Först när de lediga befattningarna är tillsatta och det alltjämt finns fler arbetstagare än arbetstillfällen ska 3 § TurA-S och 22 § 4 st. LAS tillämpas, det vill säga omplacering inom ramen för turordningskretsen.
Kretsen eller kretsarna ska bestämmas med hänsyn till de arbetsuppgifter som arbetsbristen avser. Varje krets ska omfatta arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter hos myndigheten på den ort där arbetsbristen finns.
Se skriften Anställning i staten, avsnitt 18 och 3 § Avtal om turordning för arbetstagare hos staten (TurA-S).
Det finns inte sakliga skäl för uppsägning om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren i stället bereder arbetstagaren annat arbete hos sig, se 7 § 2 st. lag om anställningsskydd, LAS. En förutsättning för omplaceringsskyldigheten är dock att det finns omplaceringsmöjligheter. För en arbetstagare är det en rättighet att bli erbjuden omplacering, men också en skyldighet att acceptera en omplacering i viss mening.
Arbetsgivaren bör i första hand undersöka möjligheterna att ge arbetstagaren andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen. Om detta visar sig omöjligt, bör arbetsgivaren i andra hand söka erbjuda arbetstagaren annan anställning hos sig. Arbetet bör så långt som möjligt vara likvärdigt med det som arbetstagaren dittills har haft. Skyldigheten är dock inte inskränkt till anställningar av samma eller likande slag som den som arbetstagaren har. Arbetstagaren måste dock ha tillräckliga kvalifikationer för den anställning som denne avses bli omplacerad till.
Omplaceringsskyldigheten innebär att arbetsgivaren ska göra en noggrann utredning i omplaceringsfrågan och då verkligen tillvarata de möjligheter som finns att ordna en omplacering. Det kan vara svårt att på förhand avgöra vad som är ett skäligt omplaceringserbjudande och en bedömning får göras från fall till fall, å ena sidan utifrån arbetstagarnas arbetsuppgifter, anställningsvillkor, sysselsättningsgrad samt placering och å andra sidan utifrån de lediga befattningar som kan erbjudas vid tiden för omplaceringsutredningen.
Omplaceringsskyldigheten omfattar allt sådant arbete som arbetsgivaren vid uppsägningstidpunkten vet blir tillgängligt fram till den tidpunkt då anställningen upphör, det vill säga då uppsägningstiden löpt ut.
Det finns egentligen ingen tidsgräns. Arbetsgivaren ska ha informerat och förhandlat på ett sätt som är rimligt och arbetstagarorganisationerna ska ha haft rimlig tid att sätta sig in i informationen och givits tillräckligt med utrymme för förhandling.
Frågor och svar om omställningsavtal
Här hittar du vanliga frågor och svar som rör Avtal om omställning i samband med arbetsbrist, att en tidsbegränsad anställning löper ut eller vid omlokalisering. Frågor och svar som rör Avtal om omställning vid sjukdom och rehabilitering finns på sidan Rehabilitering.
Avtal om omställning tillämpas när en arbetstagare:
- sagts upp på grund av arbetsbrist
- har en tidsbegränsad anställning om minst två år som löper ut
- i samband med arbetsbrist träffat överenskommelse med arbetsgivaren om frivillig avgång
- sagt upp sig själv i samband med en omlokalisering av verksamheten till ny ort där arbetstagaren var arbetsskyldig
- sagts upp på grund av personliga skäl vid sjukdom eller genom en överenskommelse om avslut på grund av sjukdom och arbetstagaren i övrigt kvalificerar sig enligt bestämmelser i Avtal om omställning.
Tolv månaders sammanhängande anställningstid, inklusive uppsägningstid enligt LAS eller centralt kollektivavtal, hos samma funktionella arbetsgivare ger tillträde till avtalet för den som sägs upp på grund av arbetsbrist. Kortare anställningsavbrott om högst åtta arbetsdagar får förekomma, se 2 kap. 1 § Avtal om omställning.
Två års sammanhängande anställningstid hos samma funktionella arbetsgivare ger tillträde till avtalet för den vars visstidsanställning löpt ut. Med sammanhängande avses en eller flera anställningar med ett maximalt anställningsavbrott om åtta arbetsdagar mellan anställningarna, se 3 kap. 1 § Avtal om omställning. För tidsbegränsat anställda kvalificerar sig arbetstagaren för olika förmåner beroende på anställningstid, se 3 kap. Avtal om anställning.
Arbetsgivaren kan i ett tidigt skede i en omställningssituation avropa stöd från Trygghetsstiftelsen gällande de arbetstagare som omfattas av 2 kap Avtal om omställning (Bilaga till RALS 2020). Stiftelsen kan ge information till arbetstagare, HR-funktionen, chefer och fackliga företrädare i myndigheten om det stöd Trygghetsstiftelsen kan ge samt hur processen ser ut om och när en arbetstagare har blivit anmäld till Trygghetsstiftelsen. Vid omlokalisering kan en arbetstagare få coachande samtal samt ibland tidiga individuella åtgärder (förhandlingsprotokoll 2018-06-27).
För att avtalet ska börja gälla för viss arbetstagare, och stiftelsen kan påbörja omställningsaktiviteter enligt avtalet, ska arbetsgivaren ha underrättat stiftelsen om att arbetstagaren kommer att omfattas av avtalet från och med ett visst datum (till exempel uppsägningsdatum vid arbetsbrist eller sista anställningsdag vid en tidsbegränsad anställning).
Underrättelsen till Trygghetsstiftelsen skickas in när en arbetstagare:
- sagts upp på grund av arbetsbrist
- har en tidsbegränsad anställning om minst två år som löper ut
- i samband med arbetsbrist träffat överenskommelse med arbetsgivaren om frivillig avgång
- sagt upp sig själv i samband med en omlokalisering av verksamheten till ny ort där arbetstagaren var arbetsskyldig
- sagts upp på grund av personliga skäl vid sjukdom eller genom en överenskommelse om avslut på grund av sjukdom och arbetstagaren i övrigt kvalificerar sig enligt bestämmelser i Avtal om omställning.
Observera att stiftelsen inte kan kontakta eller på annat sätt börja arbeta med en enskild arbetstagare förrän arbetsgivaren har underrättat stiftelsen enligt 2 kap. 4 och 16 §§, 3 kap. 3 § samt 4 kap. 1 § avtal om omställning eller 6 § Avtal om omställning i vissa fall då anställningen upphör på grund av sjukdom.
I samband med en konstaterad arbetsbrist enligt 2 kap. 3 § Avtal om omställning kan arbetsgivaren i vissa fall träffa överenskommelse om frivillig avgång med en arbetstagare under de förutsättningar som anges i 2 kap. 16 §. Arbetsgivaren äger rätt att rikta ett sådant erbjudande om frivillig avgång till de grupper av arbetstagare som arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna är överens om kan skapa möjlighet för uppsägningshotade eller uppsagda arbetstagare att få fortsatt eller ny anställning hos arbetsgivaren.
En överenskommelse om frivillig avgång kan inte innehålla någon uppsägningstid eller några ekonomiska ersättningar från arbetsgivaren utan innebär endast att arbetsgivare och arbetstagare är överens om att berörd anställning avslutas vid ett visst datum och att arbetstagaren dagen efter blir kund hos och får stöd av Trygghetsstiftelsen.
Det är en avtalad pensionsförmån som under vissa förutsättningar kan utges från 64 års ålder till en arbetstagare som sagts upp på grund av arbetsbrist (2 kap. 13 §, Avtal om omställning), vid frivillig avgång (2 kap. 16 §, Avtal om omställning) eller den som avgått enligt vad som framgår av Avtal om omställning i vissa fall då anställning upphör på grund av sjukdom.
Det är Omställningsnämnden som prövar och beslutar om särskild pensionsersättning. Särskild pensionsersättning kan beviljas en tidigare arbetstagare som uppfyller förutsättningarna i 2 kap. 13 § Avtal om omställning och 2 kap. 16 §, Avtal om omställning. Det kan alltså både gälla den som sagts upp på grund av arbetsbrist, vid frivillig avgång eller den som avgått enligt vad som framgår av Avtal om omställning i vissa fall då anställning upphör på grund av sjukdom.
Den arbetsgivare som säger upp en arbetstagare på grund av arbetsbrist (2 kap. 13 §, Avtal om omställning) gjort en överenskommelse om frivillig avgång (2 kap. 16 §, Avtal om omställning) eller avslutat en anställning enligt vad som framgår av Avtal om omställning i vissa fall då anställning upphör på grund av sjukdom, betalar en premie till SPV.
Premien ska betalas om arbetstagaren är 59 år eller äldre den sista anställningsdagen och har varit anställd hos den funktionella arbetsgivaren i 7 år i en följd närmast före entledigandetidpunkten.
Premien beräknas försäkringstekniskt. Premien ska betalas oavsett om den anställde senare verkligen kommer att beviljas särskild pensionsersättning eller inte.
Mer om hur premien beräknas och blankett för anmälan finns på SPV:s webbplats:
Premien betalas för arbetstagare som den sista anställningsdagen är 59 år och som längst 65 år och 6 månader.
Premiens storlek varierar med den enskilde arbetstagarens anställningstid i staten och pensionsunderlag.
I tabellen hos SPV visas exempel på premiens storlek utifrån följande förutsättningar:
- 59 år men inte passerat 65 år och 7 månader sista anställningsdagen.
- Minst 360 månaders anställningstid i staten kan tillgodoräknas.
För att få en korrekt beräkning av premien i det enskilda fallet hänvisas till SPV.
Mer om hur premien beräknas och blankett för anmälan finns på SPV:s webbplats:
Engångspremie för uppsagd 2024 eller senareÖppnas i ny flik
(För den som sagts upp före första januari 2024 gäller tidigare regler).
Frågor och svar om omställningsmedel
Syftet med de lokala omställningsmedlen är att bidra till finansieringen av ett långsiktigt lokalt omställningsarbete genom proaktiva omställningsåtgärder och andra aktiviteter som stödjer både verksamheten och arbetstagarnas utveckling, utifrån arbetslinjen och ett längre arbetsliv. Det kan vara fråga om både kompetensutvecklande och kompetensavvecklande åtgärder, men själva omställningsperspektivet är centralt.
Det lokala kollektivavtalet om lokala omställningsmedel som respektive myndighet tecknar omfattar samtliga arbetstagare vid myndigheten. Avtal om lokala omställningsmedel är neutralt i den meningen att omställningsmedlen inte är förbehållna vissa anställningsformer, grupper eller individer.
Arbetsgivaren ska årligen redovisa användning och omfattning av de lokala omställningsmedlen till de lokala arbetstagarorganisationerna.
Om inte arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna kommit överens om annat ska parterna senast tre månader innan det lokala avtalet löper ut gemensamt göra en avstämning. Syftet med avstämningen är att analysera om arbetet fungerat enligt det centrala avtalets utgångspunkter och i enlighet med det lokala avtalet. Genom avstämningen kan parterna även ta tillvara tidigare års erfarenheter.
Frågor och svar om flexibilitet, omställning och trygghet på arbetsmarknaden
Arbetsgivarverket får många frågor som rör de senaste förändringarna på arbetsmarknaden. Här har vi samlat de vanligaste frågorna och svaren.