Arbetsgivarguiden
Här finns stöd för dig som är arbetsgivare inom det statliga avtalsområdet.
Utmärkelsen "För Nit och Redlighet i rikets tjänst", NOR
Arbetstagare som jobbat statligt under minst 30 år kan tilldelas utmärkelsen "För nit och redlighet i rikets tjänst", NOR. Myndigheten där arbetstagaren är anställd beslutar om vem som tilldelas utmärkelsen. Arbetstagaren kan välja mellan guldmedalj, kristallskål/konstglas eller armbandsur av guld.
Vilka NOR-föremål finns och hur beställer man?
Arbetstagaren kan välja mellan en guldmedalj, ett graverat eller slipat konstglas eller ett guldarmbandsur (två storlekar). Läs mer om de olika föremålen och hur du beställer nedan.
Arbetsgivarverket har träffat ett tilläggsavtal om sänkt guldhalt i medaljen för utmärkelsen NOR, så att priset inte överstiger gränsen om 15 000 kronor för skattefrihet för arbetsgivares minnesgåvor.
Priset består av en fast del och en rörlig del. Den fasta delen av priset är 1 993 svenska kronor (SEK) per medalj under hela avtalsperioden. Den rörliga delen av priset fastställs i samband med varje enskilt avrop och beräknas utifrån aktuellt guldpris på råvarumarknaden i enlighet med vad som anges av Guldcentralen. Den exakta formeln för prissättningen framgår av ramavtalet. Priset är exklusive mervärdesskatt.
Medaljen levereras i ett etui.
Medaljen tillverkas av Svenska Medalj AB.
Avtalet är förlängt till och med den 11 oktober 2025 enligt option i avtal.
Ramavtal, avropsblankett och produktblad:
Ramavtal för guldmedalj - tilläggsavtal
Avropsblankett skickas till:
Har du frågor om avtalet? Kontakta oss på:
registrator@arbetsgivarverket.se
För att komma i kontakt med Svenska Medalj AB, kontakta VD Olle Qvarnström på 016-13 73 00 eller skicka e-post till:
Avtalet gäller från och med den 2 januari 2023 till den 1 januari 2025.
Ny upphandling pågår.
Ramavtal och produktblad:
Beställning:
Kristallskålar/konstglas beställs av Orrefors Kosta Boda AB, Stora vägen 96, 360 52 Kosta. Beställning kan också göras via telefon 0478-345 00 eller e-post order@orrefors.se
Kristallskål/Gunnar Cyrén. Skålen från Orrefors är märkt med Riksvapnet och är signerad i botten "Orrefors Gunnar Cyrén". Skålen är 135 mm hög och har en diameter på 235 mm. Skålen kostar 4 500 kronor.
Konstskulptur/Ernst Billgren. Ernst Billgren är ett med naturen och tillsammans med Kosta Bodas glasblåsare har han skapat denna vas exklusivt för utmärkelsen NOR. Vasen är 265 mm hög, 130 mm i diameter och väger 2,1 kg. Vasen kostar 6 600 kronor.
Konstskulptur/Bertil Vallien. Bertil Vallien har skapat denna halvbåt exklusivt för utmärkelsen NOR. Skulpturen är 310 mm hög, 95 mm lång, 90 mm djup och väger 2,5 kg. Skulpturen kostar 6 600 kronor.
Har du frågor om avtalet? Kontakta oss på:
Arbetsgivarverket har slutit ramavtal med Epoch Stockholm AB om leverans av guldur.
Klockorna från Epoch är tillverkade i 14 karat guld, Fairtrade och 100 procent återvunnet guld. Armbanden är tillverkade i ödlepräglat kalvskinn. Guldarmbandsuren finns som herrur (9112 kronor exklusive moms) och damur (9112 kronor exklusive moms). Guldvikten för de båda uren är 8,1 gram.
Priserna gäller under tiden 11 oktober 2024 till och med 11 oktober 2025.
Ramavtalet gäller från 11 oktober 2023 till 11 oktober 2026.
Guldarmbandsur beställs av Epoch (använd den avropsblankett som finns nedan).
Ramavtal, avropsblankett, produktblad och serviceställen:
Serviceställen för Epoch guldur
Avropsblankett skickas till:
Skicka blanketten till watches@epoch.se med kopia till info@epoch.se
Viktigt om dataskydd
Med anledning av gällande dataskyddslagstiftning ska känsliga personuppgifter inte skickas via okrypterad e-post. Avropen för guldur sker via e-post, därav anledningen till att avropsblanketten inte längre har fält att fylla i för jubilarens namn och personnummer. Emellertid behövs dessa uppgifter för att gulduret ska kunna försäkras. Vid varje beställning kommer Epoch AB att kontakta angiven kontaktperson via telefon för att ta del av jubilarens personuppgifter muntligen. Det är därför viktigt att varje avropsblankett har en angiven kontaktperson med namn och telefonnummer.
Har du frågor om avtalet om guldarmbandsur? Kontakta oss på:
På alla utmärkelser finns en inskription där det står ”FÖR NIT OCH REDLIGHET I RIKETS TJÄNST”. På armbandsur och konstglas finns också rikssymbolen tre kronor. På medaljen graveras arbetstagarens namn in. Medaljen har ett blått band med gula kantränder.
Miniatyrmedalj
Den som har tilldelats utmärkelsen kan på eget initiativ - och egen bekostnad - beställa en miniatyrmedalj. En miniatyrmedalj tillverkas och säljs av den leverantör som innehar ramavtalet gällande guldmedaljen. En arbetstagare som beställer miniatyrmedalj ska bifoga ett intyg från sin myndighet om att han eller hon har fått NOR.
Myndighetsanknutet föremål
Det finns också möjlighet för myndigheten att i samråd med Arbetsgivarverket erbjuda ett myndighetsanknutet unikt föremål. Praxis gällande möjligheten att erbjuda ett myndighetsanknutet NOR-föremål är dock restriktivt. Erfarenheten visar att det är svårt att skapa ett föremål inom ramen för förordningens definition som uppfattas som ett attraktivt alternativ.
Vem kan få utmärkelsen?
För att tilldelas NOR ska arbetstagaren vara anställd på en statlig myndighet under regeringen eller anställd på riksdagen eller dess myndigheter. Har arbetstagaren samtidigt anställning hos flera statliga myndigheter kan hen bara få utmärkelsen hos en av myndigheterna. Bestämmelserna för NOR gäller bara den som är anställd, inte den som är uppdragstagare.
Anställning hos statliga bolag eller stiftelser räknas inte, till exempel hos Telia, Posten AB, SJ AB, Systembolaget eller Trygghetsstiftelsen. Dock räknas den tid då bolaget var ett statligt affärsverk.
Hur länge ska man ha varit anställd för att få NOR?
Det krävs normalt 30 års anställningstid för att en arbetstagare ska kunna tilldelas NOR. Men 25 års anställning kan räcka för att tilldelas utmärkelsen i följande fall:
- Om arbetstagaren går i pension. Med pension avses här ålderspension och annan egenpension, till exempel sjukpension enligt statliga pensionsbestämmelser.
- Då en arbetstagares anställning upphör vid till exempel uppsägning på grund av arbetsbrist och arbetstagaren inte får någon annan statlig anställning.
Hur handlägger myndigheten beslut om NOR?
Här finns en checklista för viktiga steg i handläggningen av NOR.
Myndigheten beslutar
Varje myndighet bestämmer på vilken nivå inom myndigheten beslut om NOR tas. I statliga verk med både central och regional nivå finns skäl att lägga beslutsbefogenheten på högre nivå för att nå större enhetlighet i bedömningen.
Myndigheten gör en årlig översyn
Minst en gång per år bör prövning göras av vilka arbetstagare hos en myndighet som kan komma i fråga för utmärkelsen NOR.
Uppgifter om anställningstid får man från tjänstematriklar med mera. Det bör uppmärksammas att viss anställningstid kan vara tillgodoräkningsbar för statlig tjänstepension utan att anställningen varit statlig och att den därmed inte kan tillgodoräknas för NOR. Detta gäller till exempel anställningar vars tjänstepensionsrätt regleras enligt den så kallade PISAförordningen (F 2003:56). I vissa fall, till exempel när det gäller anställningar långt tillbaka i tiden, är det lämpligt att arbetstagaren själv hjälper till med att ta fram underlag.
För de som uppfyller villkoren men slutat innan beslut tagits, ska beslut fattas av den myndighet där arbetstagaren senast var anställd.
Vid tjänstledighet från en myndighet för att samtidigt ha anställning hos en annan myndighet, ska den myndighet där arbetstagaren tjänstgör pröva frågan om NOR. Samråd bör ske mellan myndigheterna. Detsamma gäller när någon har deltidsanställningar hos olika myndigheter. När beslutet har fattats bör den beslutande myndigheten skriftligen underrätta den andra myndigheten om beslutet.
Sammanställning över arbetstagare som får NOR
Myndigheten bör göra en sammanställning över de arbetstagare som föreslås få NOR. Sammanställningen sänds i förekommande fall in till en överordnad beslutsmyndighet.
Arbetstagaren väljer föremål
Den arbetstagare som har rätt att få NOR ska först tillfrågas om utmärkelsen önskas eller inte.
Om arbetstagaren vill ha utmärkelsen ska det meddelas vilken form av den som önskas.
Den som tidigare fått NOR i viss form kan inte i efterhand byta den mot ett annat föremål. Däremot kan den som tidigare har avböjt ett erbjudande om utmärkelsen återta sitt avböjande skriftligen, dock inte efter det att anställningen har upphört.
Myndigheten beställer
När beslut om vilka som ska tilldelas NOR fattats beställer myndigheten armbandsur, konstglas eller medalj hos de leverantörer som Arbetsgivarverket bestämmer. På Arbetsgivarverkets webbplats, www.arbetsgivarverket.se, finns mer information om föremålen.
Uppgifter om beräknad dag för utdelning av armbandsur och om namnen på dem som ska få klockorna bifogas beställningen för utfärdande av garanti med mera. Vid beställning av medaljer översänds en förteckning över personerna som ska få medaljerna, eftersom tilltals- och efternamn graveras in på medaljerna.
Former för utdelningen
Myndigheten som beslutat om NOR bestämmer de yttre formerna för utdelningen. Det kan vara lämpligt att denna sker under högtidligare eller festligare former, till exempel vid en personalfest eller något liknande tillfälle. Uppgift om NOR tas lämpligen in i arbetstagarens tjänstematrikel.
Om arbetstagaren avlider
Utmärkelsen övergår i dödsboets ägo efter arbetstagarens död. Om en arbetstagare, som har föreslagits till NOR, avlider innan beslutet har fattats förfaller förslaget. Beslutsmyndigheten ska informeras om dödsfallet. Har arbetstagaren avlidit efter beslutet men före utdelningen, tillfaller utmärkelsen dödsboet.
Vad menas med "nit och redlighet"?
Uttrycket ”för nit och redlighet i rikets tjänst” betyder att arbetstagaren i stort sett har skött sig oklanderligt. I förordningen (1974:225) om utmärkelsen "För Nit och Redlighet i rikets tjänst" har regeringen beslutat vilka regler som gäller.
Vilken roll har Arbetsgivarverket?
Genom förordningen (1974:225) om utmärkelsen "För Nit och Redlighet i rikets tjänst" har regeringen beslutat att Arbetsgivarverket ska ansvara för upphandlingen av NOR-föremålen samt ge råd och stöd till myndigheterna vid tillämpningen av förordningen.
Har du frågor om avtalen kring NOR - kontakta registrator på telefon 08-700 13 00 eller via e-post:
registrator@arbetsgivarverket.se
Frågor och svar om NOR
Här hittar du vanliga frågor och svar om Utmärkelsen "För Nit och Redlighet i rikets tjänst", NOR.
Anställningstid i staten får tillgodoräknas samt anställning i verksamhet som har blivit förstatligad, om inte särskilda skäl föranleder annat.
Alla slags anställningar räknas, även exempelvis anställning med lönebidrag, beredskapsarbete och andra anställningar av det slag som tidigare hette arvodestjänster. Det spelar ingen roll att anställningen inte omfattas av Lag (1994:260) om offentlig anställning (LOA). Detsamma gäller andra anställningar av arbetsmarknadspolitisk typ.
Deltidsanställning likställs med heltidsanställning.
I vissa fall kan också arbete som elev eller praktikant eller sommarjobb hos en statlig myndighet räknas som anställning, förordningen anger ingen nedre åldersgräns. Vid upprepade kortvariga tjänstgöringstillfällen som redovisas under en längre sammanhängande period bör en dagberäkning göras i förhållande till normalarbetstid under de kortare perioder som kan urskiljas under den redovisade, längre anställningstiden. Statliga anställningar som är rena bisysslor och där innehavaren bara har sporadiskt återkommande och oregelbunden tjänstgöring faller dock utanför bestämmelserna om NOR.
Den som vid sidan av en privat eller kommunal anställning är anställd i någon av försvarsmaktens reserver skulle kunna få NOR i reservanställningen. Eftersom denna typ av anställning inte är förenad med fortlöpande tjänstgöring, anser Arbetsgivarverket att bara sådan tid när den anställde har gjort författningsenlig eller frivillig tjänstgöring ska tillgodoräknas för NOR. Detsamma gäller för befälsanställd i civilförsvarets krigsorganisation.
Statliga avlöningsavtal har gällt för en rad icke-statliga arbetstagargrupper. Det gäller till exempel präster, försäkringskasseanställda, kommunalt anställda lärare och kyrkomusiker. Någon statlig anställning är det trots detta inte fråga om och anställningstiden får därför inte tillgodoräknas. Det bör dock uppmärksammas att det har funnits statliga skolformer, till exempel gymnasier (före 1966-07-01) och realskolor (före 1971-07-01) parallellt med kommunala skolformer. I sådana fall kan det krävas en ingående granskning för att konstatera om den varit av det ena eller andra slaget.
Respektive arbetsgivare som omfattas av regleringen har ansvar för att arbetstagarna vid myndigheten får utmärkelsen när de uppnår föreskriven tid. Detta medför att arbetsgivaren kan behöva ta kontakt med tidigare arbetsgivare för att kunna säkerställa att tiden är korrekt samt på annat sätt söka information om tid som får tillgodoräknas.
Den arbetstagare som anser att denne ska få tillgodoräkna sig tid har förstås möjlighet att ta upp detta med sin arbetsgivare. Arbetstagaren ska kunna styrka tidigare statliga anställningar med intyg för arbetsgivarens bedömning om den åberopade anställningstiden inte kan styrkas på annat sätt.
Huvudregeln är 30 års sammanlagd statlig anställningstid men om arbetstagaren avgår med pension eller om det finns annan särskild anledning kan utmärkelsen komma i fråga redan efter 25 års statlig anställningstid (undantagsregeln).
Enligt Arbetsgivarverkets uppfattning kan avgång med förtida uttag från 60 års ålder enligt PA-91 och från 61 års ålder enligt PA 03 och PA 16 jämställas med pension. En arbetstagare som stått kvar i anställningen efter den avtalsenliga pensionsåldern 65 år och därigenom vid den formella pensionsavgången uppnått 25 anställningsår, kan också få NORutmärkelsen.
Även i vissa andra fall kan det finnas skäl att dela ut NOR redan efter 25 års anställning vilket aktualiseras då en arbetstagares anställning upphör vid till exempel uppsägning på grund av arbetsbrist och arbetstagaren inte får någon annan statlig anställning.
Ett annat exempel på företeelser som kommit till efter NORförordningens tillkomst är övergång av verksamhet enligt 6 b § lagen om anställningsskydd (LAS). Om en arbetstagare i samband härmed lämnar sin statliga anställning efter minst 25 års anställningstid hos staten, finner Arbetsgivarverket detta vara en särskild anledning till att dela ut NOR till arbetstagaren.
Huvudregeln är att anställningstiden tillgodoräknas även när arbetstagaren har varit ledig med bibehållna löneförmåner eller del därav. Lagstadgad rätt till ledighet för vård av barn eller totalförsvarsplikt påverkar inte heller ”rätten” till NOR. Detsamma gäller frånvaro på grund av lockout eller strejk.
I vissa fall finns det särskilda skäl att räkna bort tid då arbetstagaren har varit ledig. Det gäller till exempel när arbetstagaren har varit ledig med helt löneavdrag (tidigare kallat C-avdrag) mer än sammanlagt 180 dagar under fem på varandra följande kalenderår för att ha en kommunal eller privat anställning eller egen verksamhet. Till denna kategori kan räknas ledighet för facklig anställning som beviljats enligt 10 a § tjänstledighetsförordningen. Den ledighetstid som överstiger 180 dagar ska då räknas bort. Det gäller alltså att se efter om mer än 180 sådana dagar har infallit under en femårsperiod. Överskjutande avdragsdagar under den perioden räknas då bort. Samma betraktelsesätt gäller studieledighet utan lön och ledighet för närståendevård.
Om arbetstagaren har varit ledig för att ha anställning hos en internationell eller samnordisk organisation eller sammanslutning till vilken Sverige är officiellt anslutet (Nordiska rådet, EU, FN m.m. enligt 5, 5 a och 10 b §§ tjänstledighetsförordningen) får hen tillgodoräkna sig högst tre år av ledighetstiden.
Samma sak gäller ledighet för biståndsarbete (7 och 7 a §§ tjänstledighetsförordningen). Däremot bör inte den som fått tjänstledighet som medföljande enligt 5, 6, 7 och 7 a §§ samma förordning få räkna tiden för NOR.
Ett förtroendemannauppdrag som riksdagsdagsledamot tillgodoräknas med högst fyra år. Motsvarande synsätt kan tillämpas på ledighet för vissa kommunala uppdrag enligt 10 § förordningen. Frånvaro utan giltigt förfall eller avstängning är också särskilda skäl för att räkna bort tiden i fråga.
Sättet att beräkna anställningstid måste i slutändan relateras till kriteriet ”visat nit och redlighet” i 1 § första stycket förordningen. Hur längre ledigheter påverkar prövningen om och vid vilken tidpunkt båda villkoren för NOR är uppfyllda, får avgöras av myndigheten från fall till fall.
Ja, om arbetstagaren har uppnått den efterfrågade anställningstiden i staten har arbetstagaren rätt till utmärkelsen och kan delta vid utdelningen trots att denne inte längre arbetar kvar.
Om någon har begått en gärning som inte har någon anknytning till anställningen ska gärningen som regel inte påverka möjligheten att tilldelas NOR.
Den som har avskedats från en statlig anställning men senare får en ny sådan anställning ska ha skött sig oklanderligt i minst två år efter gärningen, innan det kan göras någon prövning av kravet på redlighet för att få NOR. Om det har gått tio år från gärningen och den anställde under den tiden har skött sig oklanderligt, ska avskedandet inte längre påverka bedömningen. Samma principer gäller när någon har sagts upp på grund av personliga anledningar.
Den som har fått en disciplinpåföljd i form av varning eller löneavdrag ska ha skött sig oklanderligt i minst ett år, innan man kan pröva kravet på redlighet. Om det har gått fem år från förseelsen och den anställde under den tiden har skött sig oklanderligt, ska förseelsen inte längre påverka bedömningen.
Under årens lopp har flera icke-statliga verksamheter blivit förstatligade. Detta gäller till exempel polis-, åklagar- och exekutionsväsendet, som förstatligades från och med den 1 januari 1965, och de kommunala ungdomsvårdsskolorna, som blev en del av Statens institutionsstyrelse den 1 juli 1993. Ett annat exempel på förstatligande (den 1 januari 2005) är Försäkringskassan. Om en numera statlig arbetstagare var anställd i en sådan icke-statlig verksamhet vid den tidpunkt då den blev förstatligad får arbetstagaren normalt tillgodoräkna även den icke-statliga anställningstiden.
Många statliga verksamheter har å andra sidan gått över till andra huvudmän. Det gäller då att ta reda på om arbetstagaren var anställd i verksamheten under den tid då verksamheten var statlig. Arbetsgivarverket kan hjälpa till med att till exempel utreda frågor om huvudmannaskapsbyte som ofta kan vara besvärligt. För att kunna reda ut frågan själv kan arbetsgivaren använda sig av till exempel Statskalendern, Statsliggaren (gamla regleringsbrev), Svensk författningssamling (exempelvis instruktioner för tidigare existerande myndigheter) och sökningar på internet.
Nej. 25-årsgränsen för pensionsfall, arbetsbristfall med mera innebär i sig ett undantag från huvudregeln om 30 års anställning och är därför tvingande.
Några anställda vill kanske hellre ha en kontant ersättning, en tavla, ett presentkort eller liknande men de villkor som anges i förordningen begränsar möjligheterna till denna typ av urval. Förordningens bestämmelser för utmärkelsen är tvingande och Arbetsgivarverket har inte rätt att gå med på några undantag på den punkten.
Om en myndighet som en personalpolitisk åtgärd vill ge någon annan form av gåva, sker det således utom ramen för NOR med beaktande av skattemässiga konsekvenser.
Arbetsgivaren har möjlighet men inte skyldighet att beställa ett nytt föremål åt arbetstagaren om denne blir av med sin utmärkelse. Kostnaden får i så fall arbetstagaren stå för själv. Arbetstagaren bör också kunna styrka att denne har blivit av med sitt föremål genom till exempel polisanmälan och skade-/förlustanmälan till försäkringsbolag.
Om myndigheten inte beviljar begäran kan arbetstagaren köpa motsvarande föremål av respektive leverantör av föremålen men utan inskriften "För nit och redlighet i rikets tjänst". Priset på föremålet kan då bli betydligt högre eftersom privatperson inte har rätt att åberopa priset i de av Arbetsgivarverket upphandlade ramavtalen.
En myndighet som lyder under en central myndighet bör i första hand rådfråga den myndigheten.
Myndigheterna har därför befogenhet att besluta angående de icke tvingande bestämmelserna i förordningen. Utmärkelsens traditionella och högtidliga karaktär gör dock att det bör eftersträvas att tolkningen och tillämpningen av reglerna blir så enhetlig att inte en förflackning av dessa sker, som leder till att utmärkelsen delas ut under olika förutsättningar beroende på var arbetstagaren är anställd.
Frågor rörande NOR, framför allt frågor av principiell natur, kan ställas till Arbetsgivarverket. Bestämmelserna lämnar ibland utrymme för bedömningar i både positiv och negativ riktning. Informationen på vår webbplats är i sådana fall inte alltid uttömmande utan anger endast vissa exempel på tillämpningen. I avsnittet Frågor och svar, framgår bland annat vissa regler som inte tillåter undantag.
Avtal och skrifter
Kort historik
Fram till 1974 var det en klasskillnad vid utdelning av utmärkelser till statens tjänstemän. Tjänstemän i högre lönegrader tilldelades ordrar där civila och civilmilitära tjänstemän fick Nordstjärneorden och militära tjänstemän fick Svärdsorden (i vissa fall Svärdstecken eller Svärdsmedalj). Vissa statsanställda kunde också få Vasaorden, Vasatecken eller Vasamedalj. Den stora grupp av statstjänstemän som på grund av sitt löneläge inte kunde komma i fråga för någon av dessa utmärkelser belönades i stället med medaljen ”För nit och redlighet i rikets tjänst”, instiftad år 1803.
Möjlighet att välja guldarmbandsur istället för medalj infördes 1968. Principerna för alla dessa utmärkelser fastställdes av statsrådsberedningen.
Utdelning av ordnar till statstjänstemän blev med tiden alltmer ifrågasatt. I ett utlåtande år 1969 uttalade allmänna beredningsutskottet bland annat ”Ordensväsendet har sitt ursprung i äldre tiders samhällssystem
och principerna för utdelning av ordnar som belöning för samhällsinsatser kan svårligen förenas med ett nutida demokratiskt betraktelsesätt. Utskottet ser därför med tillfredsställelse att åtgärder vidtagits för att avveckla ordnar som
en statlig belöning för offentlig tjänst”. Ett ytterligare skäl till att gå ifrån ordenssystemet var att det inte var ovanligt att statsanställda av principiella skäl avböjde att ta emot en orden.
Den ändrade synen på ordensväsendet ledde till att riksdagen år 1973 godkände ett förslag till reform av belöningssystemet för statsanställda vilket lades fram av Kungl. Maj:t i prop. 1973:91. Reformen genomfördes från och med 1 januari 1974. De första bestämmelserna i ämnet gavs ut som ett cirkulär till statsmyndigheterna, senare ersatt av 1974 års förordning (från början kallad kungörelse). Tillämpningsföreskrifter utfärdades till en början av statens personalnämnd (SPN) och från och med den 1 januari 1979 av statens arbetsgivarverk, numera Arbetsgivarverket.
Den 1 januari 1980 infördes möjligheten att välja konstglas i stället för klocka eller medalj.
Från och med 1 september 1998 har myndigheterna getts möjlighet att i samråd med Arbetsgivarverket utöka urvalet för utmärkelsen med ett unikt föremål som anknyter till myndighetens verksamhet.