Det finns ett intresse för arbetsgivare att i vissa fall kunna erbjuda medarbetare en överenskommelse om distansarbete från utlandet.

Arbetsgivarverket har den 22 mars 2024 slutit avtal med OFR/S,P,O, Saco-S och Seko med innebörden att de centrala statliga kollektivavtalen äger tillämpning i två situationer vid distansarbete från annat land på motsvarande sätt som vid distansarbete i Sverige:

• Då arbetstagare som har arbetsplatsen förlagd till Sverige normalt dagpendlar från hemmet i annat närliggande land (härmed avses de länder som Sverige delar geografisk gräns med, alltså Norge, Danmark och Finland). Detta om distansarbetet sker från hemmet och på ett motsvarande sätt som gäller hos arbetsgivaren vid distansarbete som sker inom Sveriges gränser.
• Då arbetstagare under en kortare period (en till två veckor) vid enstaka tillfällen distansarbetar från annat land inom EU/EES. 

Läs förhandlingsprotokollet: Avtalstillämpning vid distansarbete i vissa fall (tilläggsdokument)

Arbetsgivarverket avråder fortsatt från att ingå enskilda överenskommelser om distansarbete från utlandet i andra situationer än dessa. Dels saknas det i andra situationer gemensam partsavsikt att de statliga centrala kollektivavtalen och kollektivavtalsförsäkringarna ska gälla utanför Sverige. Dels kan det i vissa situationer krävas lagstöd och internationella avtal med andra länder för att distansarbete från utlandet ska vara möjligt.

Även i de fall då kollektivavtal och försäkringar äger tillämpning utanför Sveriges gränser är det många andra frågor som arbetsgivaren och arbetstagaren behöver hantera inför en överenskommelse om distansarbete från utlandet.

För att ge en överblick över dessa frågor finns här och på underliggande sidor information om mycket av det du som arbetsgivare behöver tänka på när det gäller distansarbete från utlandet.

Informationen utgör en översiktlig kartläggning av de regler som kan aktualiseras vid distansarbete från utlandet. Kartläggningen är generellt utformad och utgör ingen uttömmande beskrivning av de regelverk som kan bli aktuella vid sådant arbete. Detta innebär bland annat att den myndighet som vill medge distansarbete från utlandet normalt kommer att behöva söka ytterligare information om vad som gäller i varje enskilt fall. 

Vad är distansarbete från utlandet?

Distansarbete från utlandet är ett nytt begrepp som inte har någon etablerad definition. Det är dock naturligt att ta avstamp i den definition av distansarbete som återfinns i det europeiska ramavtalet om distansarbete som de svenska centrala arbetsmarknadsparterna har åtagit sig att följa. 

Läs mer om det här:

Distansarbete i Sverige

Distansarbete från utlandet kan mot bakgrund av ramavtalets definition av distansarbete sägas vara:

”…frivilligt arbete inom ramen för ett anställningsförhållande med användande av informationsteknik, där arbete som också kan utföras i arbetsgivarens lokaler utförs dels utanför dessa lokaler, dels utanför Sveriges gränser.”

Med distansarbete från utlandet avses inte:

• Utstationering till annat land i världen med stöd av något av de centrala kollektivavtalen UVA/URA. 
  För mer information se: Sända ut personal utomlands
• Utrikes tjänsteresa, med stöd av Avtal om ersättning m.m. vid tjänsteresa och förrättning utomlands.
  För mer information se: Utrikes tjänsteresa och förrättning
• Lokalanställning, då en person är anställd vid en utlandsmyndighet med stöd av värdlandets egen lagstiftning.
  För mer information se: Lokalanställning - möjligt endast för vissa myndigheter

Att distansarbete är frivilligt betyder att distansarbete inom eller utom Sverige inte är en rättighet eller skyldighet som kan utkrävas ensidigt vare sig av arbetsgivaren eller av arbetstagaren. En överenskommelse om distansarbete kan avbrytas utan att anställningsförhållandet upphör. 

Vare sig det europeiska ramavtalet om distansarbete eller det statliga kollektivavtalet innehåller några uttryckliga begränsningar i fråga om var distansarbetet ska utföras. Ramavtalet syftar dessutom till att distansarbetande arbetstagare ska åtnjuta ”samma rättigheter, garanterade i tillämplig lagstiftning och kollektivavtal, som jämförbara arbetstagare i arbetsgivarens lokaler”.

Det är därför rimligt att anta att ramavtalet gäller alla distansarbetande arbetstagare hos en och samma arbetsgivare, oavsett var de utför sitt distansarbete.

Det europeiska ramavtalet avser endast regelbundet distansarbete. Ramavtalet ska dock endast tjäna som riktlinjer för distansarbete på det statliga avtalsområdet.

De centrala parterna på den statliga sektorn är överens om att det centrala statliga kollektivavtalet om distansarbete, innebär att arbetsgivare som väljer att organisera arbete som distansarbete ska ha övergripande riktlinjer för detta och reglera det genom skriftliga överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare även då distansarbete utförs utanför Sveriges gränser.

Det innebär att riktlinjer och enskild överenskommelse om distansarbete ska finnas även då distansarbete från utlandet inte är återkommande utan sker någon enstaka gång och under kort tid. 

Ett samlat regelverk saknas för distansarbete från utlandet

Det finns i svensk rätt inget förbud mot att statsanställda distansarbetar från utlandet, men heller inget specifikt regelverk som avser sådant arbete. Lagstiftaren och arbetsmarknadens parter har inte förutsett att distansarbete ska kunna ske från utlandet. Det saknas därmed en samlad, genomtänkt struktur i form av rättsregler och centrala kollektivavtal som omhändertar situationer som kan uppkomma vid sådant arbete. 

Rättsläget vid distansarbete från utlandet kan åtminstone delvis beskrivas som en gråzon. Ett lapptäcke av skilda regelverk (såväl svenska som utländska och internationella) kan aktualiseras beroende på omständigheterna i det enskilda fallet (till exempel var i världen distansarbetet utförs och hur länge). Därför kan distansarbetet leda till såväl oförutsedda konsekvenser som kostnader för arbetsgivaren eller arbetstagaren. 

Distansarbete från utlandet innebär risker

Distansarbete från utlandet kan i dagsläget innebära ett risktagande och en otrygghet för både arbetsgivare och arbetstagare. Det gäller allt distansarbete som sker utanför Sverige.

Lite förenklat kan sägas att ju längre bort från Sverige distansarbetet utförs och ju längre tid distansarbetet pågår, desto större och mer svårbedömda blir riskerna. Särskilt oförutsebar kan situationen bli om arbetet utförs en längre tid från ett land utanför EU. 

Skiljer sig från utstationering och tjänsteresa

Distansarbete från utlandet skiljer sig väsentligt från utstationering och tjänsteresa.

För statstjänstemän som är på tjänsteresa finns ett omfattande försäkringsskydd.

För arbetstagare som sänds ut till andra länder för att arbeta med stöd av de centrala kollektivavtalen URA eller UVA, finns en struktur bestående av kollektivavtal och därtill kopplade försäkringar som ska säkerställa att utlandsarbetet sker under trygga och ordnade former. Vid utsändning har det avgjorts på förhand i UVA eller i URA och ett enskilt URA-kontrakt, vilka svenska (och i förekommande fall utländska) arbets- och anställningsvillkor som ska gälla, arbetstagaren omfattas av svensk socialförsäkring och är försäkrad i fråga om vård i värdlandet.

Dessutom finns det vanligen ett ordnat mottagande hos en annan arbetsgivare i värdlandet, som också är den plats där arbetet ska utföras. Denna arbetsgivare tar normalt någon form av arbetsmiljöansvar för den utsände.

Detta saknas vid distansarbete från utlandet

Vid distansarbete från utlandet saknas dock ett ordnat mottagande. I flera situationer saknas också kollektivavtal och försäkringar via arbetsgivaren:

• Genom ett avtal träffat på den statliga sektorn 2024-03-22 gäller de centrala statliga kollektivavtalen endast i två situationer vid distansarbete från utlandet:

1. 1. för den arbetstagare som har arbetsplatsen förlagd till Sverige och normalt dagpendlar från hemmet i annat närliggande land. Detta om distansarbete sker från hemmet och på ett motsvarande sätt som vid distansarbete inom Sveriges gränser.  
   2. för den arbetstagare som under en kortare period (en till två veckor) vid enstaka tillfällen distansarbetar från annat land inom EU eller EES.

I dessa fall gäller alltså både svenska villkor och de statliga avtalsförsäkringarna, precis som vid distansarbete i Sverige.

• I alla andra fall än de två ovannämnda, gäller inte svenska statliga kollektivavtal eller de statliga kollektivavtalsförsäkringarna utanför Sverige. Exempelvis gäller inte personskadeavtalet (PSA) om det skulle inträffa en personskada i samband med arbetet.
• Observera att vid alla former av distansarbete utomlands (d.v.s. både situationer då kollektivavtal gäller och situationer då kollektivavtal inte gäller) saknas det ett försäkringsskydd via arbetsgivaren som täcker exempelvis resa, egendomsförlust eller personskada som inte sker i samband med arbetet, vård i värdlandet och hemtransport vid sjukdom.
• Svenska arbetsmiljöregler gäller inte, och det finns ingen som tar ett arbetsmiljöansvar för arbetstagaren i värdlandet.
• Arbetstagaren löper risk att beskattas både i Sverige och i distansarbetslandet.
• Arbetstagaren förutsätts i stor utsträckning agera under eget ansvar gentemot värdlandets myndigheter.

Samtidigt kan kostnader uppkomma för den svenska arbetsgivaren om det till exempel visar sig att arbetstagaren ska beskattas i värdlandet, omfattas av värdlandets socialförsäkring, att värdlandets arbetsrätt ska gälla för anställningsförhållandet, eller om arbetstagaren drabbas av en skada i samband med distansarbetet. 

Arbetstagarens ansvar för praktiska frågor

Vanligen är det arbetstagaren som tar initiativ till distansarbete från utlandet, eftersom det mer sällan ligger i arbetsgivarens intresse att arbete som kan utföras på huvudarbetsplatsen i Sverige, istället utförs utomlands. Därför är det också naturligt att arbetstagaren i normalfallet hanterar de praktiska frågor som uppkommer i samband med distansarbetet.

Det är till exempel arbetstagaren själv som i förekommande fall ordnar med resehandlingar, visum och nödvändiga tillstånd för att arbeta eller uppehålla sig i landet, står för nödvändiga försäkringar, ser till att betala skatt i rätt land och ha de nödvändiga kontakterna med myndigheter i både Sverige och det aktuella landet.

Arbetsgivarverkets syn på distansarbete från utlandet

Det finns inget generellt eller givet svar på frågan om det är möjligt eller lämpligt för statsanställda att distansarbeta från ett annat land. Svaret kan variera från fall till fall beroende på omständigheterna.

Något som står klart är att distansarbete från utlandet i dagsläget så gott som alltid innebär risker för både arbetsgivaren och arbetstagaren eftersom ett flertal komplexa och svårbedömda regelverk kan aktualiseras, både svenska, utländska och internationella.

Det står också klart att svensk lagstiftning och de statliga kollektivavtalen i dagsläget inte är anpassade för att distansarbete ska ske från utlandet, utom i de två situationer som nämns ovan. Det saknas därför tillräckliga strukturer för att hantera de risker som distansarbete från utlandet kan innebära.

Riskerna kan vara större eller mindre beroende på omständigheterna. För att i möjligaste mån hantera dessa risker i syfte att uppnå en trygg och förutsebar situation för båda parter, behöver arbetsgivaren kunskap och en tydlig rutin för hur distansarbete från utlandet i förekommande fall ska hanteras.

Arbetsgivarverket har tidigare avrått myndigheterna från att medge distansarbete från utlandet då de statliga kollektivavtalen och kollektivavtalsförsäkringarna inte kunnat tillämpas vid distansarbete från utlandet. Genom avtal tecknat 2024-03-22 är parterna dock överens om två situationer inom EU/EES där kollektivavtal och försäkringar kan tillämpas vid distansarbete från utlandet. 

Detta innebär att Arbetsgivarverket även fortsatt avråder från att ingå enskilda överenskommelser om distansarbete från utlandet i de situationer där de statliga kollektivavtalen och kollektivavtalsförsäkringar inte gäller utanför Sverige. 

I de två situationer där kollektivavtalen nu gäller, finns det dock flera frågor för arbetsgivare och arbetstagare att tänka på. Vissa av dessa frågor bör lämpligen regleras i en överenskommelse om distansarbete från utlandet. (Läs mer längre ner).

Eftersom det finns problem som kan uppkomma vid distansarbete från utlandet som inte kan lösas genom kollektivavtal, kan det finnas goda skäl för myndigheterna att vara försiktiga och restriktiva i fråga om att medge sådant arbete även fortsättningsvis.

Riktlinjer och enskild överenskommelse krävs

Det centrala, statliga avtalet om distansarbete innebär en skyldighet för myndigheter som väljer att använda sig av distansarbete att dels ha riktlinjer för distansarbete, dels att sluta skriftliga överenskommelser med distansarbetande medarbetare.

Denna skyldighet begränsar sig inte till distansarbete inom Sveriges gränser.

Myndigheter som, trots de risker som finns, vill tillåta personal att distansarbeta från utlandet ska därför både ha riktlinjer som reglerar distansarbete från utlandet och träffa enskilda överenskommelser om distansarbete från utlandet med de medarbetare som berörs. 

Riktlinjerna och den enskilda överenskommelsen bör reglera vad som gäller i en rad frågor, till exempel informationssäkerhet, tillgänglighet/nåbarhet, arbetsledning, arbetsmiljö, att distansarbetet förutsätter att arbetstagaren har ett lämpligt försäkringsskydd, att svensk arbetsrätt ska gälla för anställningsförhållandet vid en eventuell arbetstvist (detta är det möjligt att avtala om inom EU) med mera.

Det kan också vara lämpligt att överenskommelsen innehåller en så kallad skiljeklausul, som innebär att en eventuell arbetstvist ska lösas av svensk skiljedomstol.

Överenskommelsen bör, liksom överenskommelser om distansarbete i Sverige, gå att säga upp med kort varsel. 

Arbetsgivarverket tillhandahåller i dagsläget inte anvisningar och mallar för riktlinjer och överenskommelser vid distansarbete från utlandet. 

Frågor som väcks vid distansarbete från utlandet

Förutom de frågor som blir aktuella vid distansarbete inom Sveriges gränser finns det flera saker som arbetsgivaren behöver tänka på vid distansarbete från utlandet.

Bilden illustrerar de olika frågor och situationer som behöver beaktas i samband med distansarbete från utlandet. I kärnan finns det som Arbetsgivarverket ger råd kring. Utanför kärnan listas sådant som kan bli aktuellt men som på förhand kan vara svårt att klarlägga och där andra myndigheter kan behöva rådfrågas.

Arbetsuppgifternas art. Vilka arbetsuppgifter arbetstagaren utför kan avgöra om det är möjligt eller lämpligt att utföra arbetet från ett annat land. Är det exempelvis möjligt att garantera informationssäkerheten i fråga om känsliga uppgifter? Kan personuppgifter hanteras säkert från ett annat land? Är det lämpligt att arbetsuppgifter som innebär myndighetsutövning utförs utanför Sveriges gränser?
Arbetsuppgifter vid distansarbete från utlandet

Rätten att vistas och arbeta utomlands. Är det möjligt och lämpligt för en myndighet att ha anställda som distansarbetar från utlandet med hänsyn till de risker det kan innebära? Har personen rätt att vistas och arbeta i värdlandet enligt värdlandets egen rättsordning? Och hur ser ett annat land på att en statsanställd i Sverige distansarbetar på dess territorium?
Rätten att vistas i och distansarbeta från ett annat land

Internationell privaträtt och andra länders arbetsrätt. Vilket lands arbetsrätt ska tillämpas på anställningen och vilket lands domstol har rätt att avgöra en arbetsrättslig tvist?
Internationell privaträtt och andra länders arbetsrätt

Arbetsmiljöreglering. Gäller arbetsmiljölagen utanför Sverige? Hur ska arbetsgivaren göra för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar för en arbetstagare som arbetar från ett annat land?
Arbetsmiljö och arbetsledning vid distansarbete från utlandet

Socialförsäkring, gränsöverskridande vård och övrigt försäkringsskydd exklusive de kollektivavtalade försäkringarna. Vad gäller i fråga om svenska socialförsäkringsförmåner vid arbete från ett annat land? Gäller de statliga avtalsförsäkringarna och i så fall under vilka förutsättningar? Vilket övrigt försäkringsskydd finns? Finns rätt till vård om arbetstagaren blir sjuk i det andra landet?
Socialförsäkring och sjukvård vid distansarbete från utlandet

Beskattningsregler. I vilket land ska arbetstagaren betala skatt? Kan arbetsgivaren bli skyldig att betala arbetsgivaravgifter i det andra landet?
Skattefrågor vid distansarbete från utlandet

Tjänsteansvar vid brott utomlands. Går det att lagföra en arbetstagare i Sverige och enligt svenska regler, om han eller hon skulle begå ett brott i samband med distansarbetet utomlands? Kan det få konsekvenser för tjänsteansvaret var brottet är begånget?
Straffrätten och tjänsteansvaret vid distansarbete från utlandet