Det kan vara svårt, eller omöjligt, att garantera en god fysisk arbetsmiljö på en distansarbetsplats i utlandet.

Arbetsgivaren kan också få det svårare att uppfylla kraven på en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Det kan vara en utmaning dels att leda och fördela arbetet effektivt, dels att skapa en god sammanhållning bland medarbetarna.

Det kan vara svårt för en chef att uppfatta hur en medarbetare mår när chefen inte träffar medarbetaren fysiskt i vardagen. Att en kollega är fysisk frånvarande kan dessutom påverka arbetsbelastningen och arbetsmiljön för de kollegor som är kvar på huvudarbetsplatsen i Sverige. 

Om distansarbete från utlandet trots detta medges är det viktigt att arbetsgivaren gör vad som är möjligt för att undvika risker och försäkra sig om att arbetstagaren har en god arbetsmiljö under den tid distansarbetet varar. 

Svensk arbetsmiljöreglering gäller endast i Sverige

Svenska arbetsmiljöregler (arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter) är strikt nationella och gäller som huvudregel bara i Sverige. Detta följer av 1 kap. 2 § arbetsmiljölagen (AML) och av lagens utformning i övrigt. I fråga om fartygsarbete gäller lagen dock när svenska fartyg används till sjöfart utanför Sveriges sjöterritorium. Vidare gäller ett antal centrala regler i AML för Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser utomlands. 

Arbetsmiljöverket kan endast bedriva tillsyn över hur reglerna efterlevs i Sverige.

Det är inte möjligt att enligt internationellt privaträttsliga regler avtala om att den svenska arbetsmiljölagen ska gälla i ett annat land (vilket är möjligt i fråga om arbetsrätt). Värdlandets arbetsmiljölagstiftning kan alltså bli tillämplig i relationen mellan den svenska myndigheten och arbetstagaren.

Om arbetstagaren ska arbeta på distans från utlandet längre än högst tillfälligt, kan den svenska arbetsgivaren därför behöva sätta sig in i de arbetsmiljöregler som gäller i värdlandet. 

Ansvaret för den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön

AML och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete innebär en skyldighet att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Risker ska om möjligt undanröjas helt. Går inte det ska arbetsgivaren istället vidta åtgärder för att minska dem.

Enligt AML är arbetsgivaren också skyldig att instruera och upplysa arbetstagaren om riskerna i arbetet, på ett sätt som är anpassat till varje arbetstagares individuella behov och förkunskaper. 

Hänsyn ska även tas till den anställdes förutsättningar för arbetet, till exempel olika funktionsnedsättningar, ålder och yrkesvana. 

Ovanstående framgår av 3 kap. 2-3 §§ AML

Ömsesidig lojalitetsplikt gäller

Även om arbetsmiljöreglerna endast gäller i Sverige, innebär anställningsförhållandet att det gäller en ömsesidig lojalitetsplikt mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Den upphör inte då en arbetstagare har passerat den svenska gränsen.

Lojalitetsplikten brukar för arbetsgivarens del anses innebära bland annat en skyldighet att följa de lagar och regler som gäller vid anställning i Sverige.

Av det europeiska ramavtalet om distansarbete följer vidare att distansarbetande arbetstagare ska åtnjuta ”samma rättigheter, garanterade i tillämplig lagstiftning och kollektivavtal, som jämförbara arbetstagare i arbetsgivarens lokaler”. Därför ska arbetsgivaren inte bara uppfylla sin skyldighet enligt arbetsmiljölagen att agera för att undanröja eventuella risker inför en utlandsvistelse.

Arbetsgivaren bör även, i den mån det är möjligt, ta ett arbetsmiljöansvar under tiden arbetstagaren distansarbetar från utlandet. 

Det kan vara lämpligt att i den utsträckning det går, med utgångspunkt i de svenska arbetsmiljöreglerna, reglera frågor om arbetsmiljö i den enskilda överenskommelsen om distansarbete. Det ligger i sakens natur att de riskbedömningar och anpassningar som behöver göras av arbetsgivaren kan variera från fall till fall. 

I 3 kap. 4 § AML anges att arbetstagare i akuta farosituationer snarast ska underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud. Detta är ett ansvar som är extra viktigt vid distansarbete från utlandet, och som om distansarbete från utlandet medges, bör betonas i den enskilda överenskommelsen om distansarbete från utlandet.

Vilka åtgärder bör vidtas om distansarbetet medges?

Om distansarbete från utlandet medges ska arbetsgivaren, i syfte att undanröja eller minska eventuella risker, göra en riskbedömning innan utlandsvistelsen påbörjas. Riskbedömningen görs lämpligen i nära dialog med arbetstagaren.

Till exempel kan det vara viktigt att försäkra sig om att värdlandet är ett säkert land att resa till.

Länktips:

UD:s reseinformation

Sweden Abroad

Det är också av största vikt att arbetstagaren har tecknat lämpliga försäkringar.

Vid distansarbete från utlandet gäller ingen av de försäkringar som tecknats via Kammarkollegiet och som gäller vid utstationering med stöd av de centrala kollektivavtalen UVA eller URA, eller vid tjänsteresa. En myndighet kan inte heller teckna sådana försäkringar.

Att adekvata försäkringar har tecknats av arbetstagaren bör vara ett absolut villkor för att arbetsgivaren ska medge distansarbetet.

Övrigt försäkringsskydd vid distansarbete från utlandet 

Det bör vidare tydliggöras att arbetstagaren är skyldig att underrätta arbetsgivaren om det uppkommer risker, eller andra arbetsmiljöproblem under distansarbetet.

Det är också lämpligt att i den mån det är möjligt, reglera frågor om arbetsmiljö i den enskilda överenskommelsen om distansarbete från utlandet. Nedan ges några exempel på vad som lämpligen kan regleras.

Vid alla former av distansarbete är det viktigt att det finns förutsättningar för en god kommunikation mellan chef och medarbetare och att båda är tillgängliga och nåbara då verksamheten kräver det. Därför kan det vara lämpligt att tydliggöra i överenskommelsen att det ska finnas en stabil och säker uppkoppling på distansarbetsplatsen, och att arbetstagaren ska se till att distansarbetsplatsen är lämpligt utformad ur arbetsmiljösynpunkt.

Det kan också vara viktigt att arbetsgivaren tydliggör när och hur arbetstagaren ska vara tillgänglig, hur kommunikation med chef, kollegor eller utomstående ska ske, och hur arbetet ska utföras och redovisas under vistelsen. 

Det kan vara viktigt att arbetsgivaren, utöver detta, tänker på att inkludera den som distansarbetar i gemensamma digitala möten och aktiviteter i den mån det är möjligt.

Vad gäller om en arbetsskada inträffar utomlands?

Den statliga personskadeförsäkringen gäller i dagsläget endast i två situationer vid distansarbete från utlandet, nämligen vid korta, enstaka vistelser i annat land och då en person bor i ett närliggande nordiskt land och normalt dagpendlar till Sverige för att arbeta. I andra situationer saknas det gemensam partsavsikt för att personskadeavtalet (PSA) ska gälla utomlands. I andra situationer är det därför av största vikt att arbetstagaren har tecknat en försäkring som täcker ett eventuellt olycksfall i arbetet.

Övrigt försäkringsskydd vid distansarbete från utlandet 

Om en arbetsskada, en olycka eller ett allvarligt tillbud i arbetet (eller på väg till eller från arbetet) skulle inträffa utomlands bör detta anmälas till Försäkringskassans och Arbetsmiljöverkets gemensamma e-tjänst, precis som då ett liknande tillbud sker i Sverige.

Anmäl arbetsskada

Arbetsmiljöverket kan dock inte undersöka eller vidta några åtgärder med anledning av en händelse som inträffat utanför Sveriges gränser.

Åtal för arbetsmiljöbrott

Det är inte möjligt att åtala en arbetsgivare i Sverige för ett arbetsmiljöbrott som har begåtts i ett annat land. Brottsbalkens regler om arbetsmiljöbrott är begränsade till Sverige eftersom arbetsmiljölagen är det.

Brott mot arbetsmiljölagen (1977:1160) kan med andra ord inte begås utanför Sverige, där de svenska arbetsmiljöreglerna inte gäller.

Däremot skulle arbetsgivaren kunna åtalas enligt ett annat lands arbetsmiljöregler, eller åtalas för andra typer av brott som är straffbara i Sverige. Ett exempel på detta skulle kunna vara vållande till kroppsskada.